Byggjätte fortsätter med skandalfasaderna

Enstegstätade putsade fasader är en konstruktion där puts läggs direkt på isoleringen. Väggen saknar luftspalt vilket gör att fukt som tränger in har svårt att torka ut. Om stommen består av träreglar riskerar den därför att börja mögla.

I en långdragen rättstvist som Högsta domstolen nyligen avgjorde fick ägarna till 32 villor med fasadtypen i Svedala rätt mot byggbolaget Myresjöhus. Domstolen kom fram till att konstruktionen medför risk för röta och utgjorde ett fel i entreprenaden.

Husen i Svedala byggdes mellan 1999 och 2003 med cellplast som isolering och tunnputs utanpå. På senare år har de flesta byggbolag gått över till en annan, modifierad typ av enstegstätad konstruktion i sina byggprojekt. Den typen har en oorganisk vindskiva och består av tjockputs på mineralull.

Fördelen med den modifierade versionen är att fukt som kommer in torkar snabbare i mineralull än i cellplast och att tjockputsen kan suga upp vatten. Därmed kan väggen ta emot mer regn innan det börjar rinna vatten på känsliga delar.

Peab använder en sådan modifierad enstegskonstruktion som standardvägg i småhus och flerfamiljshus.

– Vi är nöjda och tycker att konstruktionen är hållbar, men vi vill utveckla våra produkter och håller därför på att titta på att gå över till att bara ha den tvåstegstätade varianten (med luftspalt), säger Niclas Brantingson, informationschef på Peab.

Men även den modifierade enstegstätade konstruktionen har haft fuktproblem. SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, har undersökt över 100 sådana fasader och konstaterar att de ofta läcker.

– De modifierade fasader som vi har undersökt ser bättre ut, men de är inte tillräckligt bra, säger Anders Jansson, skadeutredare på SP.

Frågan är om utslaget från Högsta domstolen också innebär att den modifierade konstruktionen är utdömd. Det har Peab ännu inte hunnit analysera.

– HD har inte tagit upp den konstruktionen vad jag har förstått, men vi måste titta lite närmare på vad domarna innebär för oss framöver, säger Niclas Brantingson på Peab.

Advokat Nils Petersen, som företrädde husägarna i Svedala, anser att domstolen har uttalat sig generellt om den enstegstätade konstruktionen.

– Man kan tolka domen på olika sätt. Men jag tror inte att byggbolag som använder tjockputs på mineralull ska känna sig särskilt nöjda med den tekniken, för den fungerar inte bra, säger han.

Chefsjurist Ulf Stenberg på Villaägarnas riksförbund är inne på samma spår:

– Även om HD har uttalat sig om den här konstruktionen i just det här fallet så ligger det väldigt nära till hands att stödja sig på HD-domarna om det har uppstått fuktproblem även i övriga varianter, säger han.

Fasadmålet mot Myresjöhus

Högsta domstolen prövade målet om de 32 fuktdrabbade husen i Svedala i två steg. I mars förra året kom domstolen fram till att den enstegstätade konstruktionsmetoden medför betydande risker för mögel och röta och utgjorde därför ett fel i entreprenaden i Svedala.

Strax före jul kom dom nummer två, där Högsta domstolen slog fast att det var vårdslöst av byggbolaget Myresjöhus att inte försäkra sig om att konstruktionen var hållbar innan den användes. Därmed bär Myresjöhus ansvaret för felet, trots att garantitiden på två år har gått ut.

NCC backar från sina uppgifter

I en tidigare version av den här artikeln uppgav NCC:s kommunikationschef Ulf Thorné att även NCC fortfarande bygger med en modifierad enstegstätad fasad på stålregelstomme.

Innan texten publicerades fick han läsa och kontrollera avsnittet som handlade om NCC.

Efter publiceringen hävdar bolaget att ett missförstånd har uppstått och att NCC inte bygger med sin modifierade enstegstätade konstruktion sedan 2013.

– Vi tog beslutet 2013 om att sluta helt med den fasadtypen eftersom det inte fanns någon stor efterfrågan, säger Ulf Thorné.

nullnull