Dags att lyfta debatten om spel

Dataspelandet bland framför allt yngre är fortfarande en kontroversiell fråga. Men mycket pekar på att det finns mycket att vinna med i synnerhet de nya avancerade spelen där många spelar tillsammans.

Dataspel, eller tv-spel som det länge kallats i Sverige, har länge dragits med en negativ stämpel. Det hörs rop på olika sorters förbud eller restriktioner. Märkligt nog har kritiken ofta riktat in sig på själva mediet snarare än innehållet, men så har det ofta varit när nya, kraftfulla medier dykt upp. Även tryckpressarna ansågs farliga och subversiva på sin tid. För att inte tala om film och telefoner.

Men vad hade skolan varit i dag utan dem? Och hur kommer dagens nya medier att utveckla framtidens skola? Det är en frågeställning som blir alltmer relevant när det nya, interaktiva digitala mediet sprider sig till i princip alla i den yngre befolkningshalvan och dessutom går mot en ny form av virtuella världar där skapande och deltagande är huvudsaken.

Det finns förvisso mängder med våldsamma spel och de lär finnas kvar. Men de populäraste spelen och de som ökar snabbast och drar till sig nya grupper spelare är andra typer av spel. I grunden är det moderna varianter av indianer och cowboys, lego, dockhus och monopol. Fast allt på en gång och under konstant förändring och utveckling.

Dessutom används redan dataspel som utbildningsverktyg bland piloter och försvarsmakter, inom sjukvården och även på skolor.
Den yngre generationen växer upp med dataspel som en integrerad del i tillvaron och det förändrar säkert deras sätt att se på till exempel lärande. När såg du till exempel ditt barn läsa en manual sist? Medan en äldre generation först noga studerar manualen innan de ens vågar slå på strömmen plockar den yngre upp spelkonsolen i stället och börjar trycka lite överallt för att se vad som händer, vad som fungerar och vad som inte fungerar. Den friare, vetenskapliga formen av lärande, trial-and-error. Det kommer förstås att sätta sina spår även i skolan, annat vore konstigt.

På samma sätt påverkar de alltmer populära rollspelen som Sims och de nya, snabbväxande onlinespelen som alltmer bygger på material som spelarna själva skapat själva eller i grupper. Färska studier i USA visar också att den typen av spel utvecklar och tränar förmågor som problemlösning, analys, planering, genomförande och att snabbt reagera på ändrade förhållanden. Det är alla förmågor som rankas väldigt högt på dagens arbetsmarknad.

I stället för att lyftas upp i kulturens mittfåra hålls dataspelen kvar som en subkultur. Utrymmet som övriga media ägnat nya spel och annan utveckling är minimal och förekommer det så handlar det ofta om våldsamma dataspels påverkan på barn. Det börjar kanske bli dags att se till att de kulturkonservativa debattörerna utvecklar sin syn på dataspelen och inser att de är mycket mer än något som försoffar och fördummar ungdomar.

För det första är snittåldern på spelaren 33 år och för det andra så skymmer det den verkliga potentialen hos det interaktiva digitala medium som vi ännu bara sett början på. Vilken riksdagsledamot blir den första som ger sig ut och kampanjar i Entropia?