Därför fortsätterdollarn att falla

På bara ett och ett halvt år har dollarn fallit från över 11 kronor till 8,70. Har den nått botten? Det är inte alls säkert. I ett historiskt perspektiv är den fortfarande ganska stark. Enligt ett handelsvägt index ligger den sex procent högre än genomsnittet sedan 1990.
Det som talar för fortsatt fall för dollarn på litet längre sikt (de närmaste åren) är de stora obalanserna i den amerikanska ekonomin.

Bytesbalansunderskottet har vuxit till ungefär fem procent av BNP och det väntas snarast bli något större i år än förra året. Det är svårt att se hur den trenden ska kunna vändas utan en ytterligare försvagning av dollarn. Det betyder att USA är extremt beroende av att utlänningar hela tiden är villiga att öka sina placeringar i USA.
Svagare tillväxt och en expansiv finanspolitik har dessutom fått de offentliga överskotten att svänga till underskott som uppskattas till ungefär tre procent av BNP. USA är tillbaka i 1980-talets situation med de så kallade tvillingunderskotten, det vill säga underskott i både utrikeshandel och i den offentliga sektorn.

Både hushåll och företag är fortfarande högt skuldsatta. Risken är därför stor att man på bägge håll ligger lågt ett tag för att stärka balansräkningarna. Det skulle hålla tillväxten nere under de närmaste åren.
Det är alltså svårt att komma till någon annan slutsats än att dollarn så småningom måste ner ännu mer. Men det betyder i och för sig inte att den måste fortsätta att falla just i år.

Det som enligt många talar för dollarn är att USA-tillväxten i år troligen blir högre än i både Europa och Japan. Och så länge de internationella placerarna också tror att de får bättre avkastning på amerikanska placeringar än på europeiska eller japanska kommer de att vara villiga att finansiera USA:s underskott.
Jesper Bie-Olsen, analytiker på Nordea i Köpenhamn, hör till dem som tror på dollarn och menar att den till och med borde stärkas på ett års sikt. Att dollarn är svag just nu förklaras framför allt av osäkerheten inför ett eventuellt Irakkrig. Att USA just har fått en ny finansminister bidrar också till osäkerheten om dollarn och den amerikanska ekonomin.

Därför kan det dröja några månader innan dollarn vänder uppåt igen. Men när Irakkrisen är löst och oljepriset har fallit tillbaka tror Jesper Bie-Olsen att tillförsikten kommer tillbaka.
– Det är hushållen och den privata konsumtionen det finns mest anledning att vara nervös för. Det har kommit en del oroväckande signaler under den senaste tiden: konsumentkrediterna har fallit tillbaka, detaljhandeln har utvecklats svagt och sysselsättningen i december föll kraftigt. Om den privata konsumtionen skulle vända nedåt kommer knappast investeringarna heller i gång, säger Jesper Bie-Olsen.

Men Nordeas huvudscenario är ändå att en starkare amerikansk konjunktur får dollarn att stärkas till 0,95 dollar per euro på ett års sikt. Om kronan skulle stärkas till 8,70 mot euron skulle det innebära att en dollar kostar 9,15 kronor om ett år.
Andra bedömare, exempelvis investmentbanken Goldman Sachs, tror att de stora obalanserna får större effekter redan i år, och spår att dollarn har försvagats till 1,12 mot euron om ett år.