De flesta blir uppköpta

Bolagsköp har blivit ett centralt inslag i expansionsplanerna för många inom it-världen. Det är närmast legio att köpa den teknik man saknar, vilket skiljer sig från den traditionella industrin där marknadsnärvaro och kundbaser är de klassiska motiven för förvärven.

Det har också givit en helt ny kader av bolag som bildas av avhoppare eller väl insatta personer som startar nya bolag och positionerar dem där storföretagen har ett glapp i teknikportföljen. Med den uttalade målsättningen att bli uppköpta.
För enskilda individer kan denna strategi fungera utmärkt. Många har gjort sig en rejäl hacka på detta. För ett par år sedan såldes it-bolagen Altitun och Qeyton till utlandet för miljardbelopp, affärer som fortfarande är en våt dröm för såväl riskkapitalister som tekniknördar.
Andra heta bolag som funnit utländska ägare är exempelvis det Växjöbaserade mobilteknikbolaget Ellipsus som i fjol köptes av amerikanska Openwave eller röststyrningsföretaget Pipebeach som i slutet av augusti i år såldes till amerikanska it-jätten HP.

Denna utveckling bygger dock knappast några nya svenska storbolag. Det samhällsekonomiska värdet begränsas eftersom tekniken ofta både produceras och säljs utomlands av det utländska bolag som förvärvat innovatören. Kvar är en konsumtionskraft hos gänget som lyckades genomföra en exit.
Det bästa vore om innovationerna kunde hamna i ett större industriellt sammanhang som på hemmaplan kan dra nytta av de nya rönen, i de svenska storföretagen. Och det är problematiskt eftersom många av de stora svenska it-företagen tenderar att vara konsulter och ha låg innovationsgrad.
Även de tre I:na (IFS, Intentia och IBS), löper ju stor risk bli slagna ur brädet eller uppslukade av jättar som Oracle, SAP och Peoplesoft eftersom affärssystembranschen nu konsolideras kraftigt.
– Den nordiska marknaden är för liten för att produkt- och programvaruföretag ska kunna bevisa sig. Man måste kunna etablera sig i USA med ett antal amerikanska kunder för att vara intressant. Alternativet är att ta en klart ledande position i Norden och därmed vara attraktiv ur förvärvssynpunkt för större bolag som vill etablera sig här, säger Anders Lindqvist, partner på riskkapitalbolaget IT Provider.
Betyder det att spjutspetsteknik inte är något för Sverige?
Inom telekom har Sverige fortfarande ett internationellt renommé genom namn som Ericsson, Telia Sonera, Tele2 och en lång rad mindre välkända företag. Det är också här som exempelvis en erfaren it-person som amerikanska NCR:s förre vd Lars Nyberg tror att Sverige har en framtid.
Det finns därtill it-kluster kring traditionell industri, inte minst i Göteborg kring fordonsindustrin, men även inom läkemedel/medicintekniksektorerna i Lund och Uppsala. Den som ser företagande genom blå-gula glasögon får helt enkelt titta ditåt för att se de innovationer som har störst potential att växa sig stora på hemmaplan.
Men det finns en bra grogrund i Sverige rent generellt.
– Vi tror att vi har ett välfärdssamhälle med höga skatter och att vi är trögrörliga. Men det är precis tvärtom. Sverige är ett litet, piggt och lättrörligt land med stora öron mot USA. När det vänder där är vi snabbast, säger Bo Dahlbom, professor och vd för Svenska IT-institutet.
– Jag är optimist. När konjunkturen vänder uppåt gör vi om det sena 90-talet en gång till. Den här gången är vi bättre förberedda och har dessutom ett försprång, bättre webbar, större intresse för mobilitet och en massa före detta it-entreprenörer som har lärt sig en del förra gången och gärna vill göra det igen.
Slutsatsen är därför ganska enkel. Vissa av de nya teknikföretagen kommer att förstärka den traditionella industrin. Andra kommer att växa upp och bli stora i sina egna nischer, men inte nödvändigtvis med Sverige som bas. Gemensamt har dock alla bolag inom it-sektorn att de med sin innovationskraft och sitt entreprenörskap är ett av våra stora hopp när det gäller att förändra den snedvridna svenska näringslivsstrukturen med slagsida åt storföretag och att skapa vårt framtida välfärdssamhälle.