Den nya tidens hifi-nörd
1980- och 90-talens statuspryl nummer ett i hemmet var stereoanläggningen. Hifi var viktigt. Frekvenser var viktiga. ”Hur många gånger översampling har din cd-spelare?” var en relevant fråga nördar emellan vid en middagsbjudning 1989. Till fördrinken studerades med stort intresse anläggningen, som inte sällan var placerad i en ändamålsenlig rackmöbel i glas, metall och mörkt trä.
Den statusmedvetne konsumenten köpte givetvis inte ett färdigt paket på en kedja som Expert, Onoff eller Siba, utan hade en kollektion av lösa delar sammankopplade med guldpläterade RCA-sladdar och specialimporterade högtalarkablar. Ett par rejäla pjäser till golvhögtalare var nödvändiga.
Så dök mp3-filen upp.
Nu var plötsligt materialet som skulle avnjutas i de minutiöst komponerade anläggningarna så nedbrutet och sönderkomprimerat att ljudkvaliteten blev underordnad. Men tillgängligheten slog ändå välljudet på fingrarna.
Urban Hiärne är Sverigechef för Hifi-klubben och har följt utvecklingen från första parkett i 35 års tid. Han tycker ändå inte att det allmänna hifi-intresset före mp3-filens ankomst var överdrivet.
– För entusiasterna dög förstås inte mp3-ljudet. Men för många konsumenter vägde fördelarna med tillgänglighet och bekvämlighet tyngre än kraven på ljudkvalitet, säger han.
Liknande avkall på kvalitet gjordes när hemmabioanläggningarna slog igenom.
– Folk valde då att fokusera på flera högtalare och en bra surroundupplevelse, snarare än ett perfekt stereoljud. Man kan säga att intresset för hifi har varit konstant genom åren, men att människor prioriterat olika områden beroende på rådande trend och produktutveckling, säger Urban Hiärne.
Han betonar att kärntruppen med exceptionellt kräsna hifi-nördar fortfarande finns. Det är den musikintresserade massan som följer trenderna i större utsträckning. Men bra ljud är förstås tidlöst, och den som vill investera i riktigt fint ljud bör lyssna sig fram, tycker Urban Hiärne.
– Sedan ska man alltid börja i högtalaränden. Det finns förstås även mer eller mindre bra förstärkare. Men om många högtalare ställer krav på förstärkaren, så är det däremot få förstärkare som ställer krav på högtalarna, säger han.
Nu anser Urban Hiärne att en ny milstolpe nåtts, då riktigt bra ljud för första gången kombineras med ny teknik, som streaming och nätverksbaserade flerrumslösningar. System som Sonos och Heos har snabbt blivit stora.
För det finns en ekonomisk tröskel som skiljer agnarna från vetet. Det hävdar ljudinstallatören, inspelningsteknikern och hifi-entusiasten Jörgen Nilsson på Ultimate Sound i småländska Vimmerby.
– Vill man bara sitta och njuta av musiken och helt glömma bort att det är en steroanläggning som reproducerar den, då handlar det om att lägga från 250 000 kronor och uppåt, säger han.
Det går att få den typen av ljudupplevelse i en vanlig våning eller en villa, utan att bygga om rummet med diverse dämpningsmaterial. Det handlar om komponenter och att ställa in allt rätt.
– Mitt tips är att man vänder sig till en riktigt seriös handlare som kommer ut och undersöker hur akustik och förutsättningar ser ut på plats. Därefter kan man komma med råd och tips, säger Jörgen Nilsson.
I den extrema hifi-världen har det hänt en hel del rent hårdvarumässigt under de senaste åren. Inte minst högtalarelementen har revolutionerats. Enligt Jörgen Nilsson är koner i beryllium överlägset allt, till och med titan och diamant.
Men då handlar det om priser på uppåt miljonen kronor och primärt ljud för den som vill ha en näst intill exakt återgivning av inspelningstillfället. Det är också det som är bra ljud om man frågar en äkta hifi-entusiast. Det är förstås en definitionsfråga, men innebär inte nödvändigtvis att ljudet är behagligt.
– Om du tar en väldigt välgjord digitalinspelning så kan dynamiken vara så stark att folk tycker ”så här låter det väl inte”, men det gör det faktiskt, säger Jörgen Nilsson.
Här kommer den senaste tidens allmänna vurm för vinyl in som ytterligare en faktor.
– Vinylen har absolut kapaciteten som format. Det är inte bara nostalgi, utan låter bra. Man måste däremot ha en bra skivspelare, om man vill få ut det bästa av den, säger Urban Hiärne, som välkomnar det nyväckta vinylintresset.
Jörgen Nilsson gör en analogi med en solig januaridag.
– De flesta tycker kanske att det sticker i ögonen när solen reflekteras i den nylagda snön och föredrar att ha solglasögon på sig. Det blir ju mer behagligt. Så är det att lyssna på vinyl, säger han.
Av: Mats Karlsson
Det här är hifi
Hifi är ingen standard. Faktum är att det inte handlar om någonting mer komplicerat än ett uttryck för ljudåtergivning som har hög trovärdighet (high fidelity på engelska). Termen myntades redan på 1940-talet och handlar om minimalt med brus och distortion samt en korrekt frekvensåtergivning, det vill säga tvärtemot vad den gamla trattgrammofonen presterade. Det var just mot slutet av 1940-talet som förbättringar av ljudtekniken gjorde hifi möjlig. Inspelningar med ljudband baserades till exempel på tysk teknik under andra världskriget. Vinylskivans ankomst gav samtidigt lägre brusnivåer än den gamla stenkakan och förstärkare med högre effekt eliminerade de tidigare problemen med distorsion.
Källa: Wisegeek/What HiFi.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
