Den ofrivillige exportören

När man går in för landning på Visbys flygplats syns långt borta i öster ett jättelikt, tornliknande industrikomplex. Även på tre mils håll framträder cyklontornet och skorstenarna vid Cementas fabrik i Slite tydligt.

Anläggningen, som är en av Europas modernaste och en högeffektiv stöttepelare i svensk basindustri, producerar 7000 ton cement per dag i ständig skiftgång. Driften är så automatiserad att 10 man kan sköta hela verksamheten under helger och nätter. På Cementas övriga två cementfabriker i Sverige, i Skövde och i Degerhamn på Öland, räcker det med fyra personer på vartdera stället.

Efterfrågan i Sverige har varit svag några år, men nu börjar byggmaterialbranschen vädra morgonluft. I år väntas nämligen investeringarna i bostäder öka med 20 procent.

Mot den här bakgrunden borde Cementa ha en ljus framtid. Ett bolag som har haft den åsikten är tyska Heidelberg Cement, som köpte företaget 1999. Helt harmonisk är dock inte tillvaron. Cementas väl och ve beror nämligen i mycket hög grad på upp- och nergångarna på den svenska marknaden, där bolaget är den enda tillverkaren (marknadsandelen ligger kring 85-90 procent).
Dess värre har den svenska cementförbrukningen fallit kraftigt de senaste 35 åren. När det så kallade miljonprogrammet för bostadsbyggande i storstäderna löpte ut i början av 1970-talet fick det drastiska effekter. Efterfrågan halverades från fyra miljoner ton per år till två miljoner.

-I mitten av 1990-talet fick vi snudd på en halvering igen, säger Cementas vd Bo Ahlkvist.

I dag har Cementa tre fabriker mot tidigare sju. Men företaget har också en helt annan inriktning. Under 1970- och 1980-talen tvingades man dels rationalisera hårt, dels försöka hitta exportmarknader för att få avsättning för de volymer som inte gick åt på hemmamarknaden.

Detta lyckades. Avkastningen på eget kapital i dåvarande moderbolaget Scancem låg under flera år på 1980-talet över 20 procent och även 1990-talet gav en serie goda år. Nu står dock Cementa inför en ny sorts utmaningar. Hemmamarknaden har återhämtat sig något sedan början av 1990-talet, men företaget exporterar ändå cirka hälften av årsproduktionen. Den största marknaden är Florida, som har stor inflyttning och ett intensivt byggande.

I Fort Lauderdale-området har betongtillverkarna (cement är den största insatsvaran i betong) länge föredragit cementen från Slite.

-De uppskattar vår cement för dess egenskaper. Kvaliteten är jämn och stark tack vare att vi använder sedimentär kalksten som råvara, säger Bo Ahlkvist.

Den andra stora utlandsmarknaden är Nigeria. Landet är fattigt men har 137 miljoner invånare och snabb tillväxt. Att sälja på så avlägsna marknader kan tyckas märkligt, men har historiska orsaker. Cementa var tidigt ute och har upparbetade kanaler till sina kunder. Kan det då löna sig att frakta en så tung produkt som cement över världshaven?

Ja, det går tack vare effektiv logistik: Slitefabriken har sin egen hamn, bolaget använder tre specialbyggda fartyg och moderbolaget Heidelberg Cement äger en egen terminalanläggning i Florida. Att transportera cement med stora fartyg är förhållandevis billigt, att skeppa ett ton från Gotland till Florida kostar inte mycket mer än att köra det från Stockholm till Uppsala.

Men konkurrensen tilltar. Det byggs nya fabriker i både sydöstra USA och i Västafrika. Därför försöker Bo Ahlkvist och hans medarbetare hitta andra tillväxtmarknader.

I Kina kanske?
-Nej, någon måtta får det vara. På närmare håll finns Baltikum och Ryssland, som har snabb tillväxt. På det här sättet skulle vi kunna balansera en nedgång på de andra marknaderna, säger Ahlkvist.

Heidelberg Cement har förvisso redan fabriker i S:t Petersburgsområdet och i Estland. Men efterfrågan växer och det lönar sig att utnyttja befintlig kapacitet, eftersom cementproduktion är extremt kapitalintensiv. En ugnsanläggning beräknas hålla i 50-60 år och avskrivningarna brukar vara dubbelt så stora som underhållsinvesteringarna. Därför lönar det sig att köra Sliteanläggningen fullt ut så länge den är lönsam.

Men då måste ett par villkor vara uppfyllda. För det första behöver företaget behålla sin marknadsposition i Sverige. Så blir det nog. Cement ses av de flesta tillsynsmyndigheter och branschbedömare som ett naturligt monopol på grund av de höga distributionskostnaderna. Dessutom får Heidelberg och dess dotterbolag ut betydande synergifördelar genom att man också säljer färdigvaran, betong. I Nordeuropa omsätter koncernen hälften cement, hälften betong.

-Heidelberg är en stor och värdig kollega i branschen. Vi har som självständigt familjeföretag lärt oss hantera det, säger Gull-Britt Jonasson, vd för Finja Betong.

Finja, som omsätter drygt en halv miljard kronor årligen, är en fristående betongleverantör. Bolaget köper in sin cement från en anläggning i Nordtyskland som ägs av mexikanska (!) Cemex.
För det andra – och långt viktigare – måste Cementa hålla sina kostnader i schack. Det är en utmaning eftersom produktionen drar så mycket energi (temperaturen måste vara över 1 400 grader i cementugnarna). 70 procent av de rörliga kostnaderna är energi, varav hälften är el och hälften bränslen.

– Elprisets utveckling har chockat oss. Vi har redan passerat smärtgränsen, säger Bo Ahlkvist.

Elpriset kan Cementa inte göra mycket åt, annat än att bedriva lobbying och försöka påverka politikerna att göra något åt situationen. Det är en rejäl uppförsbacke, inte minst med tanke på effekterna av handeln med utsläppsrätter och att det byggs ytterst få nya kraftverk i Norden. När det gäller bränsleförbrukningen har Cementa däremot en del projekt i gång. Avsikten är att halvera användningen av kol fram till 2007 och i stället bränna mer uttjänta däck, plast, papper, trä, biobränslen och renad spillolja.

Kommer åtgärderna att räcka för att behålla konkurrenskraften? Det finns en hel del som talar för det. Cementas Slitefabrik har de egenskaperna att den är väl nedskriven men ändå högrationell; antalet anställda har till exempel minskats från 400 för 20 år sedan till i dag 230. Dessutom ökar användningen av betong både i Sverige och utomlands inom såväl byggnation som infrastrukturprojekt.
___________________________

Tung omsättning
Cementa
Omsättning 1,2 miljarder kronor
Årsproduktion 2,6 miljoner ton
Antal anställda 470