Det finns en brist på förtroende

“Jag ska försöka visa att så är fallet”, säger Ólafur Ísleifsson, biträdande professor vid Reykjaviks universitet, till Nyhetsbyrån Direkt .

Han har tidigare varit chef för den isländska centralbankens internationella avdelning och exekutiv direktör för Norden och Baltikum på Internationella valutafonden, och befinner sig nu på besök i Stockholm på inbjudan av Nordiska ministerrådet för att ge sin bild av den isländska ekonomin.

“Jag försöker inte måla någon rosenröd bild”, fortsätter han.

Ólafur Ísleifsson framhåller att de problem som kan uppstå på de internationella finansmarknaderna inte enbart är en fråga om pengar, utan att väldigt mycket handlar om förtroende.

“Isländska banker har förtroendeproblem”, säger han och antyder som förklaring att det kanske har sitt ursprung i att de från början opererar på ett litet område.

Samtidigt betonar han att problemen har minskat i omfattning, vilket kan utläsas från spreadar som nu befinner sig på normal nivå.

“De var skyhöga under vintern men har gått ner. Den internationella lånemarknaden var nästan stängd för isländska banker”, säger Ólafur Ísleifsson.

Han poängterar åter att de isländska bankerna är sunda med internationella mått mätt, och att det är den internationella situationen som har varit svår.

Ólafur Ísleifsson vill inte uttala någon åsikt i fråga om huruvida Island varit utsatt för en “smutskastningskampanj”, men är mycket tydlig med att vad som skrivs om Island har haft, och har, stor betydelse.

Han återkommer även flera gånger under intervjun till dagens artikel i Financial Times, som innehåller slutsatsen att “isländska banker är sunda utifrån internationella mått”.

“Vi har gått igenom en besvärlig vinter”, konstaterar Ólafur Ísleifsson.

Swap-avtalet med de nordiska centralbankerna är “mycket positivt och en klar hjälp”. Tillsammans med de likviditetsstillskott på 500 miljarder isländska kronor som parlamentet väntas ge centralbanken tillstånd att låna upp i utländsk valuta, så förbättrar swap-avtalet avsevärt situationen för den isländska valutan.

“Ett ord som den finansiella världen förstår är ‘pengar’. Nu kan man peka på ‘pengar’ om behov uppstår”, säger Ólafur Ísleifsson och fortsätter med att “man vill helst komma i en situation där man inte behöver använda dem”.

“Om man har pengar så förminskar man risken för behov av dem”, förklarar han.

Ólafur Ísleifsson delar finansministeriets uppfattning att tillväxten blir “låg med stadig” i år.

Tisdagens tjugoårshögsta inflationssiffror, 12,3% i maj, förklarar han med kronfallet under första kvartalet, stark efterfrågan i den inhemska ekonomin och den internationella prisuppgången.

“Den stora frågan är valutan. När man nu stärkt (förtroendet) så kan man vänta sig ökad stabilitet på den fronten”, säger Ólafur Ísleifsson och fortsätter senare med att “kronan är nu på historiskt låg nivå och det är inte uteslutet att den kan komma att stärkas med ökat förtroende”.

Mer normaliserade förhållanden på de internationella finansmarknaderna väntas också kunna bidra till en sådan utveckling.

“Från centralbankens sida har man inte uteslutit räntehöjningar men som situationen är nu antar jag att den är på den högsta nivån och att den gradvis kommer ner, men frågan är i vilket tidsperspektiv”, säger Ólafur Ísleifsson och tillägger att det också var slutsatsen som den isländska “skuggdirektionen”, där han ingår, enades om inför det senaste räntebeskedet i torsdags (som var “oförändrat” på 15,50 procent).