Det storstädas i säkerhetsföretaget

Säkerhetsföretaget Gunnebo kan utåt sett tyckas vara ett privilegierat företag. Med en växande kundkrets av banker och butikskedjor eller stora infrastruktursatsningar – som exempelvis beställningen häromveckan av 400 inpasseringsspärrar till tunnelbanan i kinesiska Shenzhen för 40 000 kronor vardera – borde Gunnebos förutsättningar att klara lågkonjunkturen vara de bästa.

Tyvärr bär bolaget på en tung ryggsäck. Men innan vi packar upp den kan det vara på sin plats att peka på några omständigheter som inte kan glädja de aktieägare som så sent som före jul tvingades pytsa in 500 miljoner kronor i friskt kapital.

l Bolaget har inte någon gång under de senaste tio åren nått sina finansiella mål.

l Aktien har stigit på senare tid, men betalas till samma nivåer som för 12 år sedan, våren 1998.

l Försäljningen tycks ha stagnerat. För nio år sedan låg den på 5,5 miljarder kronor (om det 2005 avknoppade Gunnebo Industrier räknas bort). Förra året var siffran 6,8 miljarder.

Vad gick fel i omvandlingen av det gamla löntagarfondsstinna Hidef till ett förvärvsdrivet säkerhetsimperium i stil med Assa Abloy?

Dagens problem grundlades i samband med den entreprenöriella uppköpsvågen som dåvarande vd Bjarne Holmqvist ägnade sig under åren kring millennieskiftet. Gunnebo blev ett konglomerat av bolag utan inbördes samordning. Förste man att kallas in för att städa upp och konsolidera rörelsen blev industrimannen Göran Gezelius, specialist på att sälja lågpresterare. Denne fick fyra år på sig och kom halvvägs. Hans ambitioner att dubbla lönsamheten kom snart på skam – tvärtom stabiliserade sig marginalerna på nya lägre nivåer. De senaste fem åren gav rörelsemarginalen ett genomsnittligt utfall på knappt 3 procent.

Ett par misstag tycks han ha gjort.

Erfarna industriledare som Affärsvärlden har talat med pekar bland annat på att en grundregel i pragmatiskt ledarskap är att inte röra sådant som fungerar. Det gjorde Gezelius, bland annat genom att byta ut gamla invanda varumärken och att konstruera komplicerade juridiska och marknadsmässiga strukturer. Säljorganisationen hamnade på undantag medan mycken kraft ägnades åt att ratta en komplex matrisorganisation med 18 chefer i ledningsgruppen.

– Jag hade över 20 personer som rapporterade till mig när jag började och det finns säkert de som klarar att hantera den saken, men jag gör det inte, säger vd Per Borgvall som nu i mars suttit ett år på vd-posten. I hans ledningsgrupp ingår fem andra personer.

Nu har Borgvall, enligt vad han själv säger, gjort “justeringar” i verksamheten och inriktningarna är två. Att spara, totalt cirka 500 miljoner kronor i programmet “Get it right”, och att åter koncentrera alla krafter på att sälja. Och det i första hand på marknader som växer snabbt, som i Indonesien, Indien och Kina, där bolaget i vinter startat verksamhet. Och Per Borgvall avslöjar dessutom en annan ambition – att öka andelen service i försäljningen. Den andelen ska under de närmaste tre till fem åren öka från dagens 20 procent till det dubbla.

– Och det ska inte ske på bekostnad av minskad produkt- och systemförsäljning, säger Per Borgvall.

Frågan är nu om han får arbetsro att genomföra sin renodlingsstrategi.

huvudägarna Stenas och Vätternleden Invests representanter Martin Svalstedt respektive Mikael Jönsson har suttit länge i styrelsen, liksom vice vd:n vid Saab, Lena Olving. De är i allra högsta grad ansvariga för att bolaget under några år fastnade i vad som nu i efterklokhetens sken mer och mer liknar en återvändsgata. Det är förstås därför den nya koncernledningen lanserade sin slogan, fritt översatt till Gör om, Gör rätt.

Och får Per Borgvall fritt svängrum vid rodret kan till och med de mest anrika delarna av bolaget nu hamna i stöpsleven. Inte ens den produkt som kanske mest av allt är associerad med Gunnebo, den förlusttyngda stängselförsäljningen, är fredad.

– Jag tolererar inga förlustföretag, och stängsel tillhör inte vårt framtida fokusområde, lyder det beska beskedet från Per Borgvall.

________________________________________________________

Sex frågor till vd Per Borgvall

Du har varit ett år på jobbet. Vad behöver göras?

– Det är två saker som måste fixas i Gunnebo. Det handlar om att utveckla affärsmässigheten och att titta på kostnadsstrukturen.

Vad var det som inte nådde ända fram under din företrädares tid vid rodret?

– Mycket är rätt men i stället för ett legalt och strukturellt perspektiv ser jag ett tredje perspektiv, det affärsmässiga. Det är en del saker som ska justeras.

Ni har finansiella mål som ni inte har uppnått på tio år. Varför har ni dem?

– Jag tycker själv att till exempel målet för rörelsemarginalen är modest. Men det är viktigt att lära sig krypa innan du går. Det kan komma höjda mål.

Hur lång tid har du fått på dig att vända bolaget?

– Det här är inget som är en quick fix. Det är en resa som tar i storleksordningen 3-5 år.

Är det riktigt att tolka det du säger som att du inte räknar med tillväxt i år?

– Volymerna är mindre än före lågkonjunkturen, så det tar tid att komma tillbaka. Det är därför vi expanderar i snabbväxande länder i Asien. Vi har en stark position i Indien och Indonesien.

Vi har just gått igenom en bankkris. Ändå är det er försäljning till banker som går bäst.

– Det pågår en kraftig omvandling av bankbranschen, kundhanteringen automatiseras och det sker en outsourcing av banktjänster. Samtidigt växer kontanthanteringen, tvärtemot vad kanske många tror. Allt det gynnar oss och vi har en väldigt stark position, inte minst i Frankrike där Gunnebo associeras med banksäkerhet och inte med stängsel.

______________________________________________________

På tok för dyr säkerhet

Optimismen är stor när det gäller Gunnebos framtida vinstförmåga. Alltför stor, tycker vi och rekommenderar sälj. Återköp kan göras på kurser runt 30 kronor.

Gunneboaktien har varit en besvikelse på börsen de senaste tio åren. Från toppnivåerna kring millennieskiftet har kursen dalat med två tredjedelar. Men de senaste 1,5 åren, när det varit känt att Per Borgvall skulle ta över, har kursen formligen rusat. Från strax över 10 kronor till dagens 36. Börsvärdet har ökat från finanskrisvärderingen på 700 miljoner kronor till dagens 2,8 miljarder.

Med mycket optimistiska antaganden för nästa år, dubbelt så höga vinster jämfört med vad bolaget någonsin har klarat av att leverera, går det att hävda att aktien är billig. Men varför skulle Gunnebo få ordning på lönsamheten nu? När det inte har gått på 10 år? Och varken i år eller nästa år tror ledningen på större tillväxt. Tvärtom kan bolaget krympa i takt med att olönsamma delar säljs eller läggs ned.

Stenhård konkurrens och prispress är två andra reella hot som kan knäcka de höjda vinst- och tillväxtmål som bolaget flaggar för.

Om bolaget nästa år når en rörelsevinst på 300 miljoner kronor, vilket motsvarar 4-5 procents marginal, betyder det att bolagets p/e-tal ligger på mellan 20 och 27, beroende på räntor och valutor. Dyrt? Det betyder i alla fall, att det är många som tror på en tokvändning. För många, anser vi. Råkar du äga Gunnebopapper kan du i stället göra som finanschefen Hans af Sillén gjorde för tre veckor sedan. Han sålde över 15 000 aktier, nästan tre fjärdedelar av innehavet. Sälj och köp tillbaka på nya lägre nivåer, kring 30 kronor, är vårt råd. Så sent som vid nyår låg kursen strax under 30 kronor.

_______________________________________________________

Uppsida

* Ny vd tar krafttag.

* Flaggar för höjda finansiella mål.

* Växande marknad.

Nedsida

* Hård konkurrens.

* Tappar momentum.

* Liten försäljning i Asien.