DNB: Helt andra faktorer än de fundamentala styr kronan

I sitt veckobrev fokuserar DNB under vinjetten Veckans reflektion på den svenska kronan och vad de anser vara en rimlig fundamental värdering liksom vad vad man kan förvänta sig för utveckling under 2021.

När DNB senast tittade på den svenska kronan, i juni 2020, menade de att kronan hade en rimlig fundamental värdering.

De pekar på att traditionella mått som utgår från köpkraftsparitet länge pekat på att kronan blivit alltmer undervärderad, men att dessa inte tar hänsyn till de strukturella förändringar
som skett i svensk ekonomi.

Kronan har sedan juni 2020 stärkts, men DNB står fast vid synen att kronan är rätt värderad.

”Detta innebär dock inte att vi av andra skäl inte kan få se spännande rörelser. Det är helt andra faktorer än de fundamentala som styr kronan på kort sikt och under 2021 tror vi att dessa faktorer snarare kommer
vara externa än inhemska”, skriver DNB:s Ulf Andersson och Thomas Jellvik.

Riksbanken valde under 2020 att inte sänka sin styrränta som så många andra centralbanker, vilket fick till effekt att ränteskillnaden mellan kronan och andra valutor minskade. Detta gav upphov till en förstärkning av kronan, vilket är ovanligt eftersom kronan historiskt har försvagats under kriser.

”Under 2021 är liknande skiften i ränteskillnader däremot mindre sannolik. Tvärtom tror vi i år på en relativt oförändrad penningpolitik i de flesta länder”, skriver de.

DNB tror att ECB och FED kommer vara mycket försiktiga med att lätta på gasen och i år och troligtvis även 2022 väntas oförändrade styrräntor och fortsatt omfattande kvantitativa lättnader.

Även i Sverige ses Riksbanken inflationsutvecklingen ut att vara en fortsatt huvudvärk för Riksbanken, men Riksbanken ses inte som villig att införa en negativ reporänta igen, såvida inte ECB sänker räntan.

Detta leder till en slutsats om att utvecklingen i amerikansk och europeisk ekonomi kommer att vara mer avgörande för kronan under 2021 än vad svensk ekonomi kommer att vara.

De ser det som troligt att trycket på europeiska räntor att fortsatt vara på nedsidan, men samtidigt finns det i den amerikanska ekonomin antydan till inflation även utöver baseffekter. Inflationsrisken har gett upphov till så kallade reflation trades där investerare allokerar om sina portföljer för att dra nytta av just inflationsdrivna marknadsrörelser. Dessa skulle kunna leda till stigande EURUSD, men DNB är tveksamma till hur länge reflationshandeln i obligationsmarknaden orkar hålla i.

Den samlade bedömningen är att den amerikanska ekonomin kommer att drivas av en fortsatt mycket expansiv finans- och penningpolitikoch att FED kommer vara flexibla med inflationsmålet, vilket innebär fortsatt låga räntor och att intresset för reflationshandel på obligationsmarknaden kommer att avta.

Beroende på hur pandemin utvecklar sig under året så är Ulf Andersson och Thomas Jellviks huvudscenario att 2021 kommer vara ett år där kronan rör sig ganska måttligt.