Drakarna som kan ta Volvo och Saab

Kinesiska bilföretag pekas ut som några av de hetaste spekulanterna på de svenska personvagnsbolagen. Men vilka är de egentligen?

Chery, Geely eller Dongfeng? Det låter kanske som en märklig fråga men det behöver snart inte vara ett helt främmande val som vi svenskar ställs inför när det blir dags att skaffa ny bil. Nyligen gick nämligen Kina om USA som världens största bilnation. Ambitionsnivån är hög och nu vill de kinesiska tillverkarna ta steget ut på den internationella marknaden, en expansion som sannolikt kommer att ske genom förvärv av sargade bilmärken i USA och Europa.

Det är kineserna som är de hetaste spekulanterna på de svenska bilmärkena, vid sidan av Renault/Nissan och, nu senast, Fiat. Så sent som häromveckan var folk från uppstickaren Geely på plats i både Volvos Torslanda och hos Saab i Trollhättan.

Vilka är då de kinesiska spekulanterna? När Affärsvärlden var i Shanghai härom veckan nämde många lokala SAIC (Shanghai Automotive Industry Corporation) som en särskilt lämplig köpare av de svenska bolagen. SAIC omsätter cirka 120 miljarder kronor och är med en produktion av 1,7 miljoner bilar per år Kinas största tillverkare av personbilar och mindre lastbilar.

Genom en rad förvärv, bland annat av Nanjing Automobile Company 2007, klev SAIC förra året in på tidskriften Fortunes lista över världens största företag. För ett i princip skuldfritt, förvärvshungrigt kinesiskt bolag med ett eget kapital på 100 miljarder vore Saab eller Volvo som en droppe i Gula floden. Dessutom har SAIC redan ett etablerat samarbete med GM som tillverkare av plattformen Global Epsilon i Kina, grundstommen i flera Saab-, Buick- och Opelmodeller.

China First Automobile Works (FAW) är en annan tillverkare som pekas ut i rapporten. FAW är Kinas näst största biltillverkare, mätt i antal fordon. Räknat i omsättning är bolaget störst med en försäljning på 21 miljarder euro (dryga 200 miljarder kronor). FAW har produktion över hela landet och tillverkar allt från tunga lastbilar och bussar till sedanbilar och småbilar.

År 2008 såldes totalt 1,5 miljoner enheter i något av FAW:s 48 hel- eller delägda dotterbolag. Det statliga FAW, som står för 16 procent av den inhemska kinesiska bilproduktionen, har redan partnerskap med Volkswagen, Mazda och Toyota. Bolaget har därmed stor kunskap om både europeiska och japanska bilföretags verksamheter. På så sätt skulle deras verksamhet lättare kunna anpassas till ett utomstående bolags, eller tvärtom. Särskilt väl skulle Saabs profil passa in, uppgav flera som Affärsvärlden talade med i Shanghai.

Enligt branschtidningen Automotive News förhandlar FAW även med General Motors om ett samarbete, men om det rör Saab är inte känt. FAW är hur som helst en av de mest internationellt orienterade kinesiska tillverkarna. Skåpvagnen Miles ZX40, en elektrisk version av Daihatsu Move, var den första kinesiska bil som såldes i USA.

Även Ford vill rensa upp i portföljen och har sagt sig leta efter en ny ägare åt Volvo. Det kinesiska bilföretaget Chery Automotive har i lokala medier bekräftat ryktena om att det finns intresse från deras sida att ta över Volvo från Ford om priset är det rätta.

Chery är Kinas största producent av egentillverkade personbilar och räknas som ett av världens snabbast växande bilföretag. Bolaget grundades 1997 och är statligt ägt av staden Wuhu i sydöstra Kina. Den första bilen, byggd på ett chassi från Seat Toledo som köptes på licens av Ford för 25 miljoner dollar, rullade ut från fabriken år 1999. Två år senare blev Chery den första bilexportören i Kinas historia genom att sälja bilar i Syrien.

I dag tillverkar Chery 380 000 bilar om året och har stora planer för framtiden. Målet är att nå över miljonen, varav 40 procent skall exporteras till Europa och Nordamerika. Distributionskanaler i Österrike och Östeuropa står redan klara. För att nå miljonmålet tog man i slutet på förra året ett lån på cirka 12 miljarder kronor från China Eximbank. Det skall även räcka till tio nya modeller under innevarande år.

Vid sidan av SAIC och Chery finns ett trettiotal större kinesiska bilmärken, varav de flesta är helt okända för allmänheten utanför Kina.

Bland dessa finns ovan nämnda Geely, vars karismatiska ledare Li Shufu var på Sverigebesök tidigare i år. Geely ska länge ha räknat på de svensk-amerikanska bilföretagen och representanter från företaget var alltså på återbesök hos Volvo och Saab häromveckan. Enligt uppgift ska Geely tillsammans med konkurrenten Dongfeng, den tredje största tillverkaren i Kina med en omsättning på 8 miljarder euro, ha visat intresse för Saab. Dongfeng i sin tur är sedan tidigare lastvagnspartner med Volvo.

Det är dock tveksamt om Geely skulle kunna genomföra ett köp av Volvo eftersom bolaget fortfarande är en liten aktör med en årlig volym på mindre än 200 000 bilar. En affär skulle endast kunna gå igenom med hjälp av utomstående finansiärer.

Kinesernas största fördel är förstås att de kan tillverka till väsentligt lägre kostnader. Där kan varken USA eller Europa konkurrera. Samtidigt saknar man managementkapacitet, och svenska bilar ligger långt fram vad gäller teknik och säkerhet. Därför kan förvärv vara strategiskt riktigt.

Totalt såldes i mars drygt en miljon kinesiska bilar. På månadsbasis innebär det att Kina har gått om USA som världens största marknad för nya bilar. I USA såldes i mars 860 000 bilar. Det kan jämföras med de cirka 14 miljoner bilar som såldes i USA 2008. För 2009 förväntas bilförsäljningen i USA gå ner avsevärt, under 10 miljoner, enligt branschexperter. Redan före årets utgång kan alltså Kina bli nummer ett även på årsbasis.

För att öka konkurrenskraften och stödja den inhemska produktionen subventionerar den kinesiska regeringen de kinesiska bilarna med motsvarande 3 000 kronor per bil. Rabatten gäller bland annat så kallade Light Commercial Vehicles (LCV), en typ av minibuss som bara finns i Kina och som har blivit särskilt populär bland den växande medelklassen i landet. Om man bortser från dessa är försäljningen i USA fortfarande något högre. Det är dock endast en tidsfråga innan Kina är etta även utan stöd från den starka försäljningen av LCV-bilarna.

Bara i mars månad sålde bilmärket Wuling, som ägs gemensamt av General Motors och SAIC, nästan 100 000 exemplar av sin minibuss som kostar motsvarande cirka 60 000 kronor. Jämförelsevis ligger Saabs och Volvos årliga totala produktion på cirka 130 000 respektive 400 000 bilar.

Den kinesiska bilindustrins framfart märks tydligt på Shanghais bilsalong där nästan alla stora internationella bilmärken finns representerade. Det är fascinerande att se hur superkändisar som Mercedes, Volkswagen, Porsche och Aston Martin trängs med mindre namnkunniga lokala doldisar som Brillance, BYD och Chongqing Chang’an. Men det är inga små spelare vi talar om. Endast de tre sistnämnda säljer tillsammans 2 miljoner bilar och omsätter cirka 63 miljarder kronor om året.

BYD, världens näst största tillverkare av uppladdningsbara batterier, visar upp sina senaste hybridbilar. De miljövänliga bilarna har fått ett gott mottagande i Kina och bolaget spås ha god potential att lyckas även utomlands. Det har fått internationella investerare att flockas kring bolaget. I slutet på förra året köpte den amerikanske finansmannen Warren Buffetts investmentbolag Berkshire Hathaway 10 procent av BYD för 230 miljoner dollar och nu väntar internationell expansion. Nästa år skall BYD lansera sina hybridbilar i Europa. 2011 står den amerikanska marknaden på tur.

I montern bredvid Volvo står limousiner och lyxbilar uppradade. Dessa tillhör Chery som stoltserar med lyxmodeller från de senaste tillskotten i portföljen, Rely och Riich. Really rich – riktigt rik, alltså. Om det budskapet går hem ser marknaden lovande ut. Det finns närmare en miljon dollarmiljonärer i Kina.

En av årets nyheter är direktörskärran Riich G6 som Chery tillsammans med sin övriga bilpark har stora förväntningar på. Bolaget räknar med att den totala försäljningen kommer att öka 17 procent i år till 419 000 bilar. 156 000 av dem skall gå på export.

Att ingenjörerna på Chery, på kinesiskt vis, inspirerats av européerna är inte svårt att se. Till utseendet är Riich G6 förvillande lik Audi A6, Kinas mest sålda sedan. Och logotypen lär inte formgivarna på Bentley uppskatta särskilt mycket. Men under motorhuven sitter en V6:a på 192 hästar och bilen har åtminstone på pappret alla de egenskaper som man förväntar sig av en bil i det högre segmentet. Utom möjligtvis priset. Den är din för 200 000 kronor.

_____________________________________________________________

“Kineserna på väg in i Europa”

I samband med förberedelserna av den årliga bilmässan i Shanghai träffade Affärsvärlden Steven Armstrong, operativ chef för Volvo Personvagnar. Om de kinesiska företagen skulle kunna passa som ägare av Volvo ville Steven Armstrong inte kommentera. Men en sak är säker, för honom är mässan i Shanghai lika viktig som de i Frankfurt, Detroit eller Genève. Det är här framtiden finns.

– Att de kinesiska tillverkarna kommer till Europa är helt klart. Japanerna lyckades på 1960-talet, koreanerna på 1980-talet. Det är bara en tidsfråga innan kineserna kommer att lyckas med detta. Men samtidigt ligger de kinesiska bilarna långt efter vad gäller teknik och säkerhet. Det tar tid innan vi kommer att uppleva dem som riktiga konkurrenter. Ännu finns inga riktiga “premium brands” och det är därför svårt att jämföra dem med många av de europeiska och amerikanska märkena.

Vad har västvärlden att lära av Kina?

– De växer snabbt och är duktiga på att slå sig in på nya marknader. Samtidigt är de väldigt effektiva och entreprenöriella. I Kina ligger man även långt fram vad gäller kunskap om alternativa bränslen, som el och etanol. Här kan vi i väst bli bättre. Av oss kan kinesernas lära sig mer om ingenjörskonst och säkerhet.

Hur ser du på framtiden?

– År 2009 kommer att bli ett tufft år för hela branschen och jag tror inte vi har sett botten på lågkonjunkturen ännu. I fjol vidtog vi flera drastiska åtgärder för att bättre anpassa kapacitet och resurser till efterfrågan på marknaden. I USA tror jag att försäljningen kan komma att falla under 10 miljoner bilar. Kina kan mycket väl hamna över den gränsen. Jag tror att vi kommer att se en vändning 2010 och då står Volvo väl rustat.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.