Drömmer om vinster

Att komma in i näten är oerhört viktigt för Daydream. Men även om Daydream nu får betalt för att finnas med hos operatörerna är det i dagsläget svårt att förutspå vilka affärsmodeller som kommer att fungera och vad man kan ta betalt för.

Spel är en av de tjänster som konsumenterna kommer att efterfråga och vara villiga att betala för i nästa generations mobiltelefoni, åtminstone om man ska döma efter utvecklingen i Japan, där tjänsten i-mode har rönt fantastiska framgångar.

Men inte bara teleoperatörerna behöver innehåll att fylla näten med. I takt med att bredbandsutbyggnaden håller på att ta fart är också bredbandsoperatörerna på jakt efter attraktivt innehåll. En tredje intressant distributionskanal är digital-TV.

Än så länge lyser vinsterna med sin frånvaro. 13-månadersresultatet visade en förlust på drygt 19 miljoner kronor, vilket ska sättas i relation till omsättningen på 7,6 miljoner. Hur det har gått sedan september, då bolaget på månadsbasis för första gången uppvisade vinst, vill inte Leif Danielsson säga, mer än att bolaget “drar ihop till sina kostnader”. Före andra kvartalets utgång 2001 räknar Daydream med att vara lönsamt.

Optimist i överkant

Daydream räknar med en omsättning på dryga hundra miljoner kronor för helåret 2001. År 2002 spår Leif Danielsson att Umeåföretaget växer med ytterligare 100 procent för att sedan ha en långsiktig tillväxt på mellan 30 och 50 procent. För 2001 räknar bolaget med att nå en vinstmarginal på mellan fem och tio procent, för att nästa år nå en 20-procentig vinstmarginal.Prognoserna känns på gränsen till överoptimistiska och förutsätter att spelen slår igenom hos konsumenterna.

Men det är inte enbart på spelförsäljning som bolaget vill tjäna pengar. Bara en femtedel av intäkterna kommer från spel, hälften härrör från teknikprodukter som t ex nätverksprotokoll.Knappt en tredjedel av försäljningen är reklamintäkter. Ett exempel är individanpassad reklam riktad till spelaren. Daydream har tagit patent på reklamlösningen och det pågår förhandlingar med utländska mediebolag som vill köpa patentet.

Distributionen är nyckeln till framgång. Daydream har avtal med tyska Thyssen-Krupp och amerikanska Real Networks. Men till skillnad från exempelvis Vision Park är Daydream inte lika bra på att ta fram ett spel som distribueras på olika plattformar. Framöver räknar emellertid VD Leif Danielsson med att de flesta av spelen kommer att vara plattformsoberoende.

Ett av de största hoten är om ett spel skulle floppa. Det tar i snitt sex månader att ta fram ett nytt spel till en kostnad på mellan tre och fyra miljoner kronor. För att minska risken krävs att flera spel ska bli framgångsrika. Det ska Daydream bland annat lösa med att köpa andra spelföretag. Nyligen förvärvade bolaget konkurrenten E-game och jakten är i full gång efter ytterligare uppköpsobjekt främst i USA, Storbritannien och Sverige.

Bolagets historia har tidvis varit turbulent med missade vinstprognoser och försenade spel. Nu kan det dock vara dags för skördetid även om risken är stor.