Dubbla budskap

Handelsminister Leif Pagrotsky sade i förra veckan att han varmycket bekymrad över den höga prisnivån i Sverige jämfört medsnittet inom EU. Ett av de områden där vi svenskar betalarmycket mer än andra EU-länder är läkemedel, där kostnaderna är40 procent högre än genomsnittet. Som den främsta förklaringentill de stora prisskillnaderna anförde Pagrotsky den bristandekonkurrensen inom många områden.

Ryggmärgsreaktion

Samtidigt gick socialminister Lars Engqvist ut och presenteraderegeringens riktlinjer för framtidens sjukvård. Där var ett avde mest uppmärksammade inslagen att se över lagstiftningen föratt hindra företag från att driva sjukhus med vinstintresse.Att det finns ett samband mellan höga kostnader, som förläkemedel, och svaga incitament att hålla kostnaderna nere,genom brist på vinstintresse, tycks inte ha upptäckts påsocialdepartementet.Engqvists utspel kan väl ses som en ryggmärgsreaktion på deutförsäljningar av sjukhus som har skett och som planeras inomflera landsting. Investmentbolaget Bures köp av S:t Göranssjukhus från Stockholms landsting, som blev klart härom veckan,är det mest uppmärksammade. Bure driver också sedan tidigareLundby sjukhus i Göteborg.

På entreprenad

Tidigare under sommaren köpte också den brittiskainvestmentbanken HSBC M&M Medical, som driver det tidigareprivatiserade sjukhuset Sabbatsberg i Stockholm. Flera framförallt borgerligt styrda landsting, och några s-styrda, harliknande planer på att lägga ut sjukhusdriften på entreprenad.Socialdepartementet räknar nu med att kunna presentera ettlagförslag för att sätta stopp för ytterligare utförsäljningarunder nästa år.Här finns en uppenbar parallell till utförsäljningarna avkommunala bostadsföretag, där regeringen på olika sätt harförsökt sätta käppar i hjulen. De svenska boendekostnaderna ärbland de högsta i världen. Avsaknaden av priskonkurrens påhyresmarknaden är även här lagligt sanktionerad.Argumentet från socialdepartementets sida för att hindraorganisationer med vinstintresse att bedriva sjukhusvård är attdet finns en inbyggd konflikt mellan vinstintresset och denoffentliga finansieringen. Ett exempel skulle då vara att vissavårdkrävande grupper med svag betalningsförmåga skulle riskeraatt få en dålig vård. De vinstdrivande företagen skulle plockarussinen ur vårdkakan.Men så länge vården är offentligt finansierad och beställarenhar kompetens att ställa och följa upp kvalitetskraven kan denrisken minimeras. De privata vårdföretagen kan också räkna medatt granskas mycket noggrant, inte minst av media. Deuppmärksammade skandalerna inom privat äldreomsorg visar detta,även om de mest visade på bristerna hos de upphandlandekommunerna.

Politisk risk

Att det finns en möjlighet för beställaren/finansiären attpressa sjukvårdskostnaderna genom att handla upp sjukhustjänsteri konkurrens, och därmed frigöra resurser för andravårdsatsningar är uppenbart.Det stora problemet för privata vårdgivare är förstås den storapolitiska risken, som driver upp avkastningskraven och därmed devinster de behöver göra för att kunna attrahera investerare. Detkan i det sammanhanget vara intressant att påpeka att staten,via femte AP fonden, är störste ägare i den största privataaktören på sjukvårdsmarknaden, Bure.

BILDTEXT: Pratar socialminister Lars Engqvist med handelsminister LeifPagrotsky?