Ekonomi24s analytiker: Börsen fortsätter upp

Om den fjortonprocentiga uppgången på teknologibörsen Nasdaq består är en annan fråga. Kraften i uppgången tyder på att många kortsiktiga aktörer – varav en stor del hedgefonder – kastat sig in i marknaden och panikköpt för att skydda korta positioner. Räntesänkningen med 50 punkter tog investerarna helt på sängen. En positiv signal var att styrkan varade även mot slutet av handeln.

Två budskap förmedlades tydligt på Wall Street under onsdagen:

1. Den amerikanska centralbankschefen Alan Greenspan har under julledigheten reviderat ner utsikterna för den amerikanska ekonomin. Tisdagens pessimistiska syn hos de amerikanska inköpscheferna enligt det så kallade NAPM-indexet blev droppen.

Veckan innan jul talade Alan Greenspan om att räntan kan komma att sänkas. Budskapet att det ska skulle ske i samband med nästkommande centralbanksmöte den 30-31 januari gick inte att ta miste på. Senast centralbankschefen avvek från mönstret och sänkte räntan mellan två möten var i oktober 1998, då för att dämpa effekten av LTCM-kraschen och kriserna i Asien och Ryssland. I samband med onsdagens räntesänkning flaggade Greenspan för att nya räntesänkningar kan följa för att hejda en annalkande amerikansk recession.

De ekonomer som varit mest pessimistiska i sina prognoser för tillväxten under 2001 verkar bli sannspådda. Den 29 december skrev mäklarhuset JP Morgans ekonom Bruce Kashman att tillväxten i den amerikanska ekonomin kommer att stanna på endast en procent i årstakt under det första halvåret 2001, jämfört med 5,1 procent 2000.

Vändningen kommer under det andra halvåret med en tillväxt på 1,8 procent i årstakt, just som en följd av Feds räntesänkningsprogram. Samtidigt växer farhågor att räntesänkningar inte kommer att ge avsedd tillväxteffekt i en tid när oljepriset är fortsatt högt och dollarn stark. Så såg det inte ut 1998.

2. På Wall Street steg under onsdagen flera teknologiaktier med både 20 och 30 procent. Samtidigt föll flera läkemedelsaktier med 5-6 procent, flera verkstads- och skogsaktier backade med några få procent, liksom aktier inom konsumentsektorer som Coca-Cola slutade oförändrat.

Sektorspelet mellan läkemedel samt konsumentaktier å ena sidan och teknologi-aktier å andra sidan är komplicerat. Läkemedel och konsumentaktier steg under fjolåret när teknologiaktier var i strykklass. Det har bara varit att vänta rätt tillfälle för att vikta om portföljen. Eftersom tillväxtaktier, och det finns fler sådana inom teknologisektorn, drar störst fördel av fallande räntor, så finns det större potential för teknologiaktier framöver, lyder kapitalallokeringstesen.

Finansaktier drar med automatik fördel av fallande räntor, åtminstone på kort sikt. Samtidigt som finansaktierna gynnas av börsuppgången i sig.

Fallet bland verkstads-och skogsbolag där flera svenska och finska bolag noterade på New York börsen drogs med ner under onsdagen speglar istället ett negativt konjunkturscenario. Lägre amerikansk efterfrågan betyder lägre försäljning i USA och lägre export av europeiska varor till USA. Lägre efterfrågan från amerikanska företag betyder också att dollarn kan komma att försvagas, något som i sin tur pressar ner vinsterna för de europeiska exportföretagen.

Går det att lita på att Wall Streets kortsiktiga kapitalallokerare har koll, åtminstone på riktningen? När det gäller försäljningen av verkstadsaktier är det sannolikt fallet, liksom köpet av finansaktier. Men det går att ha ett mer pessimistiskt synsätt kring teknologiaktier. Det utgår från att det överinvesterats kraftigt i teknologi de senaste åren, att floden av vinstvarningar består och att efterfrågan på teknologiinvesteringar sjunker och bidrar till att sänka tillväxttakten i den amerikanska ekonomin ytterligare. Med ett sådant scenario kan även uppgången hos Nasdaqbörsen teknologiaktier snart förbytas i nya kursfall.

Att den europeiska konjunkturen är starkare än den amerikanska – än så länge – väger lätt för börsens placerare. Amerikanska placerares syn på börsaktier är viktigare för de europeiska börserna än vad européerna själva tycker om framtiden. Fortfarande är det amerikanskt sparkapital som styr köp och säljmönstret på den europeiska börserna, och det gäller definitivt på den svenska börsen med sin teknologiprofil.

För den som missade att köpa aktier i onsdags kan det kännas lite snopet att ”hela” uppgången för 2001 på kanske 10 procent – analytiker brukar alltid spå en uppgången mellan tio och 15 procent på årsbasis – nu kan vara avbetad på en ynka börsdag mellan nyår och trettondagen.

En liten tröst är att det åtminstone går att hålla utkik efter signaler som pekar på ett förbättrat scenario för verkstadsföretagen. Faktum är att den långa tioåriga amerikanska räntan steg ett tjugotal punkter under onsdagen, något som tyder på att placerarna räknar med att ekonomin tar fart igen framåt hösten, något som kommer att höja inflationstrycket i ekonomin. Det tar ett drygt halvår för en räntesänkning att slå igenom i ökad ekonomisk aktivitet.

Pessimister som pekar på stagflation – med låg ekonomisk aktivitet och stigande inflation – lämnar vi därhän än så länge. Varningen framfördes så sent som i tisdags av Edward Chanceller, krönikör på nättidningen Breakingviews. Men för att det ska slå rot krävs mer negativ statistik än det som publicerats hittills.

Med den amerikanska centralbankens räntesänkning gjord och fler sannolikt på väg blir slutsatsen att börsen sannolikt kommer att fortsätta upp, åtminstone på kort sikt. Köpintresset kommer att vara störst i teknologisektorn.

För de placerare som tycker sig redan ha missat årets köptåg kan det finnas anledning att hålla ett öga på verkstads-och skogsaktier – de måste komma en vänding på sikt (annars har ju räntesänkning inte haft någon effekt).

Därtill är det straffspark på att köpa korta räntefonder – de drar full fördel av just räntesänkningar, eller företagsobligationer som just nu ger högre avkastning än vanliga statspapper.