En älg bland emuerna

Det finns bra argument både för och emot EMU. Men inget av demhar med tidpunkten att göra. Icke desto mindre har justtidpunkten diskuterats en hel del.För några år sedan, när EMU-utredningen presenterades, var ettav de viktigaste argumenten att arbetslösheten då var för hög.Därför bedömdes det som alltför riskfyllt att frånhända sigmakten över penningpolitiken. En ny djup lågkonjunktur hade dåkunnat innebära att vi skulle få orimligt hög arbetslöshet. Nunär arbetslösheten har sjunkit mycket snabbare än väntat är deti stället risken för överhettning som, enligt vissa, bör avhållaoss från att gå med i EMU just nu.Men det är knappast rimligt att frågan om när vi eventuellt skagå med i EMU avgörs av vilken konjunkturfas vi befinner oss i.Om den svenska konjunkturen alltför ofta skiljer sig mycket frånEMU-ländernas bör vi knappast vara med i EMU över huvud taget.

Hur annorlunda är Sverige?

Det finns en del som tyder på att Sverige är ganska annorlunda.Under de senaste decennierna har Sverige ofta gått sin egen vägoch att döma av historien passar vi därför inte särskilt bra iEMU. Å andra sidan är det mycket möjligt att det är justdevalveringspolitiken som har orsakat en hel del av avvikelsernafrån den europeiska konjunkturen. Och i EMU kan vi inte föranågon devalveringspolitik.Om det främst är andra orsaker än vår egen ekonomiska politiksom gör oss annorlunda är det ett hållbart argument mot EMU -kanske det allra viktigaste. Kärnfrågan borde därför vara Hurannorlunda är Sverige jämfört med resten av Europa?, inte Hurstark är den svenska konjunkturen om tre år?.

Dåliga erfarenheter

I EMU blir finanspolitiken det enda stabiliseringspolitiskamedel vi har att ta till. Och våra erfarenheter av attstabilisera konjunkturen med finanspolitiken är inte så goda.Nu tycks ju regeringen till och med vara inställd på attsystematiskt förstärka konjunktursvängningarna. Att konjunkturenförbättras stärker budgeten och därför anser man sig kunna sänkaskatterna. Att det eldar på den redan starka konjunkturen tycksinte vara något som man tänker ta någon större hänsyn till. Sålänge man bara klarar budgetmålen.Vad bör Sverige göra? Om EMU-utredningen gjordes om idag skulleden sammanlagda slutsatsen förmodligen bli att vi trots allt börgå med i EMU nu. Åtminstone har flertalet av ledamöterna blivitmer positiva. Affärsvärlden har talat med sex av de sju personersom deltog i utredningen och flera av dem menar att de positivaargumenten nu överväger. Det som alla är överens om är att depolitiska argumenten för att gå med har blivit starkare. EMU harblivit större än väntat och det är inga tvivel om att Sverige inågon mån har marginaliserats politiskt.

Nya argument

De ekonomiska argumenten har också förändrats, men olikaledamöter drar olika slutsatser av de senaste årens utveckling.Nils Gottfries, professor vid Uppsala universitet, som var denende som reserverade sig mot EMU-utredningens slutsatser, harsnarast stärkts i sitt motstånd mot EMU. Han menar att riskenför överhettning är ett bra exempel på varför Sverige inte börgå med i EMU.Men till skillnad från till exempel Handelsbankens ekonomer, somi förra veckan menade att risken för överhettning talade för attvi borde vänta ett tag, är detta enligt Nils Gottfries ettargument mot att Sverige bör gå med i EMU över huvud taget, intebara just nu.

Riksbankens motargument

Att riksbanken nu har fått en mer oberoende ställning harförsvagat skälen för att gå med i EMU – det håller alla med om.Det har visat sig att riksbanken har kunnat bygga upp ettförtroende för den svenska penningpolitiken.De svenska tioårsräntorna har nu hållit sig bara omkring en halvprocentenhet högre än de tyska under två år. Sedan våren 1995har ränteskillnaden fallit dramatiskt från mellan fyra och femprocent. Nu behöver vi inte gå med i EMU för att lånatrovärdighet och därigenom få lägre räntor.Lars Calmfors, professor vid Institutet för internationellekonomi, håller dock fast vid slutsatsen att Sverige börfortsätta vänta. De politiska argumenten för att gå med harvisserligen blivit starkare, men de ekonomiska har enligt LarsCalmfors snarast blivit svagare.Om Storbritannien och Danmark skulle gå med menar han dock attdet skulle vara skäl nog för att Sverige snarast också bör gåmed. Men eftersom de inte verkar ha så bråttom in i EMU behövervi inte heller ha det.Att arbetslösheten har fallit är visserligen positivt ochminskar risken med att gå in i EMU. Men enligt Lars Calmfors ärnedgången i arbetslöshet förmodligen mest beroende avkonjunkturen. Det innebär att vi fortfarande har hög så kalladstrukturell arbetslöshet och att risken för överhettning är storunder de närmaste åren. Mer borde göras för att göraarbetsmarknaden mer flexibel innan vi går med i EMU.

Opinionsskälet

Om man, som Lars Calmfors, trots allt anser att vi så småningombör gå med i EMU är opinionen ännu ett skäl att vänta. Om vi nuskulle försöka ta snabbspåret in i EMU skulle risken för ett neji en folkomröstning vara relativt stor. Och då kommer vi inteatt kunna gå med på länge, oavsett om Storbritannien och Danmarkgår med eller inte.En nackdel med att vänta och se är visserligen att EMU-frågantar oproportionerligt mycket politisk kraft. Enligt LarsCalmfors finns det många andra frågor som egentligen är mycketviktigare för att förbättra förutsättningarna för den svenskaekonomin. Det håller också Anders Vredin, forskningschef på riksbanken,med om. Han menar att EMU-frågan ofta tillmäts alldeles för storbetydelse. Varken att gå med eller stå utanför skulle enligthonom innebära några katastrofala följder för Sverige.

Mest positiv

Harry Flam, professor vid institutet för internationell ekonomi,hör till de mest positiva. Han menar att argumenten om att viligger fel i konjunkturen inte håller. Dels kanske det visar sigatt vi år 2002, när det skulle kunna bli aktuellt att vi kan gåmed, faktiskt är inne i en avmattning igen. Det skulle mycketväl kunna vara ytterst lämpligt att gå med då, även utifrånstabiliseringspolitiska hänsyn. Men han tycker inte att konjunkturen ärnågot man bör ta hänsyn till när det gäller om man ska gå med iEMU eller inte. Han håller med om att det finns risker föröverhettning under de närmaste åren, men menar att ett EMU-medlemskap om något förmodligen skulle verka återhållande bådepå finanspolitiken och på arbetsmarknadens parter.Eva Rabinovicz, forskare vid Lunds universitet, tycker att deekonomiska argumenten för att gå med är starkare nu. Att vi nuhar överskott i budgeten, att arbetslösheten har fallit och attkonjunkturen har stärkts ser hon som friskhetstecken som gör ossmer lämpade för att gå med i EMU. Mer strukturella åtgärderskulle visserligen behövas, men hon tycker ändå att en merpositiv grundsyn är motiverad.Rutger Lindahl, professor i statskunskap i Göteborg, anser attSverige inte kan stå utanför alltför länge. Men han tror atttidpunkten utifrån ekonomiska utgångspunkter är viktig. För attminimera de politiska kostnaderna av att stå utanför skulle handärför vilja se en positiv avsiktsförklaring från Sveriges sida.

Förr eller senare…

Sammanfattningsvis är det svårt att tro att Sverige i längdenkommer att stå utanför EMU. Motviljan mot att marginaliseraspolitiskt, och små men säkra ekonomiska fördelar i form avminskade transaktionskostnader, talar för att Sverige förr ellersenare går med. Att slippa valutafluktuationer mot flertalet av vårafrämsta handelspartner upplevs nog också som viktigt av många företag.Kanske är det som gör att 97 procent av Sveriges börs-VD-arenligt en undersökning som Regi genomförde på Affärsvärldensuppdrag vill att Sverige går med i EMU.