En it-revolution pågår i det tysta

De övervintrade it-bolagen har gått igenom ett stålbad och är färdigsanerade. Lycksökarna har lämnat branschen. Kvar är de kunniga och de luttrade som jobbar med betydligt mindre kostnadskostymer och har affärsmodeller som fungerar. Nu väntar de på att tiderna ska bli bättre och att efterfrågan på produkter och tjänster inom it ska öka.

Mycket talar för att de inom kort kan bli bönhörda. I USA har placerarna redan börjat diskontera en vändning för it-företagen. På teknikbörsen Nasdaq har kurserna stigit i tre månader på raken. Vinnare så här långt är traditionella dataföretag som Intel, Sun och Apple men även internet- och
e-handelsföretag som Amazon och Ebay har rusat på börsen.

I Sverige syns optimismen bland annat i att riskkapitalet under första kvartalet dubblade investeringarna i uppstartsföretag jämfört med fjärde kvartalet i fjol.

Allt talar för att en grundläggande omvärdering pågår av synen på it-sektorn. Bakom alltihop ligger internet och pumpar. Eller som Intels ordförande Andy Grove uttalade häromveckan i tidningen Business Week:

– Allt vi någonsin sagt om internet håller på att hända.

Precis som Andy Grove tror Affärsvärlden att botten är nådd och att det nu bär av uppåt igen de närmaste åren.
Och det beror på tre saker:

– Teknikutvecklingen accelererar
Utvecklingen har accelererat på såväl hårdvara som mjukvara de senaste åren. Vi kan i dag ringa över internet. Tjänster på nätet ersätter i full skala fysiska produkter som cd-skivor. Digitalkameror och kameratelefoner håller på allvar att ta död på traditionell film. Gratisprogram som Linux hotar traditionella programvaruföretag med Microsoft i spetsen. 3G har äntligen lanserats i verkligheten.

Det finns redan engångsmobiltelefoner. Och kostnaden för att lagra en minuts musik i MP3-format är i dag under ett öre. Eller med andra ord: Mycket av det som skulle hända har nu hänt.

Numer kostar det bara några dollar att förse en produkt med ett trådlöst nätverkskort. De är små som lillfingernaglar och sitter snart i allt från brödrostar till tv-apparater. Bredbandet, som snart finns i var mans hem, gör det möjligt att med hjälp av en hembasstation för någon tusenlapp koppla samman allt detta. Antalet mobiltelefonanvändare räknas numer i miljarder. Mycket talar för att antalet nätverkade produkter också kommer att göra det inom några år.

Dagens blixtsnabba processorer gör därtill nya saker möjliga. Tonåringar kan numer sätta ihop sin egen superdator genom att koppla samman några PS2:or (Sonys speldator Playstation 2) med hjälp av operativsystemet Linux. Priset är några tusenlappar för det som världens superdatorköpare för några år sedan betalade mångmiljonbelopp för. Inträdet av superbillig superdatorkraft förebådar en ny våg av optimeringar. Häromåret korskörde exempelvis den brittiska detaljhandelskedjan Safeway två terabyte data om sina kunder i en superdator. Därmed lyckades man sälja fler kopior av filmen 101 Dalmatiner än någon annan. Numer finns det fler superdatorer i världen i den privata sektorn än i den statliga.

– It-användningen bara ökar
Enligt en rapport från analysföretaget eMarketer väntas handeln mellan företag via internet uppgå till över 1,4 biljoner dollar i slutet av 2003. Det motsvarar drygt elva tusen miljarder kronor. 2004 beräknas omsättningen dubblas till 2,7 biljoner dollar. Analysföretaget Forrester menar att de nivåerna nära nog uppnås redan i år. Prognoser ska alltid tas med en nypa salt, men faktum är att många prognoser om e-handelns utveckling faktiskt visar sig hålla.

Två tredjedelar av alla svenska hushåll har numer tillgång till internet. En fjärdedel av dessa har bredband. Bredbandet står nu för första gången för den större andelen av de samlade internetintäkterna från privatpersoner, eller cirka 3 av 5,5 miljarder. Tillväxttakten för bredbandet är 50 procent per år och mot slutet av 2003 eller början av 2004 väntas antalet bredbandsanslutningar överstiga antalet uppringda internetanslutningar.

Det innebär att fler än 30 procent av Sveriges hushåll alltid är online.

I dag är det främst nedladdning av musik via tjänster som Kazaa som drar bredbandet. Men fler kommer, som exempelvis möjligheten att hyra film från SF via internet. Upplägget liknar en vanlig videobutik och man kan lätt köpa till en sladd för att koppla in tv:n till datorn.

2003 lär bli året då internettelefonin lyfter. Vid årsskiftet fanns det enligt Post- och telestyrelsen ynka 500 till 1 000 internettelefonikunder. På privatsidan ska tilläggas. Inom företag och kommuner är det redan en spridd företeelse. I takt med att fast uppkoppling blir allt vanligare i hemmen lär telefonin i allt större utsträckning ta den vägen också.

– Investeringarna ökar
Det är inte konstigt att it-investeringarna minskat. När ekonomin i stort går knackigt tar it-investeringarna stryk. Inte minst då företagsfusionerna – och därmed de stora systemintegrationsprojekten – blir färre, samtidigt som den it-intensiva finansbranschen havererat.

Men it är färskvara. Till slut måste nya investeringar göras för att uppnå informationsteknologins omvittnade produktivitetsökningar i servicesektorn.
31 procent av SAS biljetter går numer via det man kallar för elektroniska kanaler. Och transportjätten UPS talar om produktivitetsvinster på 35 procent genom att låta packarna använda trådlöst bredband för att hålla koll på försändelserna. Likaså går det i dag lätt att räkna hem en mobil lösning för exempelvis driftstekniker inom loppet av ett halvår.

– Det krävs bara att han kan göra ett jobb till om dagen med ett sådant system, säger Niklas Johnsson, chef för it-jätten HP:s globala mobilitetscentrum.

Samhällssektorn står därtill för gigantiska it-investeringar. Satsningen på att ge medborgarna bättre och billigare service via den så kallade 24-timmarsmyndigheten är ett projekt i JAS-klass. I Storbritannien beräknas notan hamna på 60 miljarder kronor. Sverige är visserligen mindre, men kostnaden avtar inte proportionellt med folkmängden eftersom de stora posterna är att bygga samman olika system.

– I 24-timmarsmyndigheten finns en enorm kraft och potential. På sikt kan vi kanske gå mot en konvergens av myndigheter, säger Bo Dahlbom, professor i informatik vid Göteborgs universitet och chef för it-institutet SITI.

En annan sak som driver investeringarna är konvergensen mellan it och allehanda industrier, exempelvis den mellan it-industrin och nöjesindustrin. Nokia pumpar just nu in gigantiska summor i spel och digital bildhantering, med baktanken att man ska sälja massor av telefoner den vägen. Och sätter 3G-racet i gång på allvar kommer det att innebära att vi äntligen byter ut vår allt äldre park av mobiltelefoner mot nya och färgglada med stora skärmar.

Affärsvärldens positiva syn på it-investeringarna de närmaste åren är inte tagen helt ur luften. Enligt bedömningar från EU kommer den svenska ICT-marknaden (Information and Communication Technologies) att vara värd 21,6 miljarder euro i år. Det innebär en tillväxt på 2,4 procent. Nästa år väntas den öka med 3,6 procent till 22,4 miljarder euro. Det kanske inte låter mycket, men tillväxten 2004 väntas vara 50 procent högre än 2003. Och det är rejält mycket bättre än den generella tillväxten i ekonomin.

De närmaste 24 månaderna talar därmed mycket för att it-branschen börjar ta fart igen (några av de viktigaste drivkrafterna för detta hittar du här intill). Visst kommer utvecklingen att skörda sina offer på vägen och visst är det inte helt säkert var vinsterna kommer att hamna. Men i det stora hela kommer vi bara att tycka att det blir bättre.

Studenterna sjunger just nu om “den ljusnande framtid” utanför redaktionens fönster. Vi tar en paus, lyssnar på bilarnas ljudande tutor och håller med.