Enade vi stå…

”Jag skulle bli besviken om 3G-teminalen inte blir årets julklapp år 2002”. När Bo Johannisson, ansvarig för strategisk utveckling på Europolitan, svarar på frågan om när tredje generationens mobiltelefoni (3G) slår igenom i Sverige låter det närmast som en underdrift. För en sak kan slås fast med en gång: 3G-terminalen måste bli årets julklapp inte bara nästa år utan i stort sett varje jul tio år framåt om marknaden ska räcka till för de operatörer som har kastat sig in i kampen om den svenska 3G-marknaden. Och alla, från mormor till lillasyster, måste sedan tillbringa jularna med hejdlöst spelande, läsande och mejlande på mobilen.

Åtskilligt tuffare konkurrens

Det behövs ingen större konstnärlig begåvning för att måla upp en mycket dyster bild av mobiloperatörernas marknad. Domedagsprofetiorna har också duggat tätt på sistone. Konkurrensen hårdnar avsevärt när tre svenska GSM-operatörer blir minst fem UMTS-operatörer. Förutom Telia/Netcom ska Europolitan, Investor- och Hutchisonägda HI3G och Orange (ett konsortium bildat av Orange, Bredbandsbolaget, Skanska och Schibsted) förse svenska folket med mobilt internet. Investeringar på totalt i runda tal 100 miljarder måste räknas hem fram till år 2015. Åtagandet gentemot Post- och telestyrelsen gör att licensvinnarna måste sälja sina tjänster även där det uppenbarligen är olönsamt. Eller är det någon som tror att innevånarna i Karesuando skulle få välja mellan fem olika operatörer på en helt fri marknad?

Men mest oroande är kanske ändå att ingen riktigt vet vad det är som ska betala kalaset. För om det råder osäkerhet kring vad utbyggnaden av UMTS-näten till slut kommer att kosta så är det ingenting mot hur svårt det är att bedöma intäkterna. Några saker går att förutse: Priset på det som är operatörernas största intäktskälla i dag – tal – kommer att falla dramatiskt. Samtidigt kommer mängden mobilsamtal att öka. En optimistisk tolkning av detta är att operatörernas intäkter från taltrafik håller sig i stort sett oförändrade. Analysfirman Forrester hör inte till optimisterna. Forrester tror i stället att intäkterna från dagens mobiltjänster – tal och SMS – faller med 36 procent i Europa fram till år 2005.

Oavsett om man är optimist eller pessimist kan man konstatera att det inte är tal, utan någon form av datatrafik, som ska betala UMTS-investeringarna. Men sedan blir det svårare. På frågan vad som är en ”killer application” – den tjänst som ska få svenska folket att kasta sig över sina 3G-terminaler – svarar Pontus Ekman på HI3G att det ”kan vara olika typer av spel”. Och Ekman är inte ensam om att sväva på målet. När Forrester Research intervjuade 26 av de största mobiltelefonioperatörerna i Europa var det vanligaste svaret att det inte finns någon given ”killer application”, utan att det är den enskilde användarens sak att skapa den.

Yngre driver på

Bo Johannisson på Europolitan tycker att debatten i allt för stor utsträckning har handlat om ”horoskop och hämta bilder på hunden”. Han tror i stället att det framför allt är två segment som ska sätta fart på användningen av 3G: ”Dels inom företagen där jag tror att alla som inte tillbringar hela dagen vid skrivbordet – från grävmaskinister till journalister – kommer att utnyttja 3G-tjänster. 3G-terminalen blir lika naturlig som papper och penna. Dels kommer den yngre generationen att driva på utvecklingen och då handlar det mycket om sociala funktioner, meddelanden och positioneringstjänster som talar om var kompisen är”, säger han.

Men att operatörerna är lite osäkra på exakt vad man ska ha 3G-terminalen till kanske inte är så anmärkningsvärt. Det är möjligt att den kommer att användas på samma sätt som när vi surfar på internet med PC:n, det vill säga som ett helt öppet system. Då blir det närmast löjligt om operatörerna i dag ska tala om vilka tjänster abonnenterna ska använda om fem år. Men en sådan utveckling får andra konsekvenser. Operatörerna tappar då till stor del kontrollen över tjänsteinnehållet i UMTS-näten. Därmed minskar också möjligheterna att ta betalt för annat än själva trafiken i nätet och att differentiera sig från konkurrenterna i tjänsteutbudet.

”Tjänsterna avgör”

Mobiloperatörerna själva hoppas att de kan kapa åt sig runt 20 procent av avgifterna på tjänster i UMTS-nätet och runt 5 procent av intäkterna från mobil handel. Pontus Ekman på HI3G tror också att det är tjänsteutbudet som kommer att skilja vinnarna från förlorarna bland operatörerna. ”Tjänstenivån blir avgörande. 3G är en helt ny värld, tekniken ger möjlighet till så många nya kombinationer att skillnaden mellan dem som är framgångsrika och dem som inte är det, kommer att vara mycket större än inom 2G”, säger Ekman.

Men inte ens med operatörernas egna beräkningar kan avgifter på tjänster och mobil handel betala UMTS-investeringarna. De europeiska mobiloperatörerna tror att cirka fem procent av de totala intäkterna ska komma därifrån. Enligt Forrester svarar avgifter på tjänster och handel endast för 0,4 procent respektive 0,1 procent av operatörernas intäkter år 2005. Andra möjliga intäkter som annonser och positioneringstjänster bedöms också bli relativt begränsade.

Nya intäkter: 150 kronor per månad

Det återstår då för UMTS-operatörerna att leva på trafiken för mobilt internet, egen trafik eller från virtuella operatörer som hyr in sig. Den undersökning som brittiska Prodata Partners har gjort för Oranges räkning visar att 55 procent av svenskarna över 16 år kommer att abonnera på mobilt internet fem år efter lanseringen av UMTS och att man är villig att spendera i genomsnitt cirka 150 kronor i månaden. Fem år senare kommer 80-90 procent av de vuxna svenskarna att använda mobilt internet, enligt undersökningen.

En välvillig tolkning av utvecklingen på den svenska marknaden blir då att operatörerna får behålla dagens intäkter på i genomsnitt knappt 500 kronor i månaden från tal och SMS och att de till detta kan lägga nya intäkter från mobilt internet på 150 kronor i månaden. Dessutom kan antalet abonnemang öka från dagens cirka sex miljoner till kanske 9-10 miljoner. Betydande trafik kan genereras mellan maskiner, något som så småningom kan bli större än trafik där en människa är inblandad. Kommunikationen maskin-till-maskin inbegriper allt från möjligheten för en åkare att ha koll på sina lastbilar ute på vägarna till larmsystem i sommarstugor och automatisk uppdatering av musikbibliotek i bilar.

Den totala svenska marknaden skulle med denna välvilliga tolkning öka med i runda tal 15 miljarder kronor framåt 2007-2008 jämfört med i år.Telia/Netcom i överläge

Men även med en sådan utveckling går det att ifrågasätta om alla licensvinnare också är vinnare på den svenska 3G-marknaden. Det behövs ingen djupare analys för att inse att Telia/Netcom har avsevärda fördelar jämfört med HI3G och Orange. Hur två nykomlingar ska kunna konkurrera med aktörer som tillsammans redan har fem miljoner mobilkunder och som sitter på betydande nätkapacitet är svårt att begripa. HI3G och Orange måste inte bara investera åtskilligt fler miljarder på basstationer i UMTS-nätet. De måste dessutom lägga ned stora belopp på marknadsföring när varumärkena ska etableras på den svenska marknaden.

HI3G och Orange har egentligen bara en stor fördel mot Telia/Netcom och Europolitan: Eftersom de inte finns på den svenska mobiltelefonimarknaden i dag behöver de heller inte ta hänsyn till GSM-abonnenterna. ”Telia kommer nog att jobba hårt för att behålla kunder inom GSM. Vi är helt fokuserade på 3G. Vi tror att det delvis kompenserar det faktum att vi i dag inte har ett varumärke och en etablerad kundstock”, säger Pontus Ekman på HI3G.

Nu lär det bli fler samarbeten än det mellan Telia och Netcom på 3G-marknaden. Samtliga licensvinnare kan spara många sköna miljarder genom att utnyttja möjligheten att bygga upp till 70 procent av infrastrukturen gemensamt. Det går heller inte att utesluta att andra operatörer, till exempel finländska Sonera, köper in sig i något av näten. Med en så omfattande samverkan kan kanske också HI3G och Orange överleva långsiktigt på den svenska marknaden.

Det kan sluta med blodbad

Men det förutsätter, som sagt, en välvillig tolkning av utvecklingen. Går det i stället som Forrester tror, faller intäkterna per abonnent på den svenska marknaden med 14 procent fram till år 2005. Intäkterna från mobilt internet kan helt enkelt inte kompensera det kraftiga prisfallet på tal, resonerar Forrester. Då väntar det stora blodbadet på den svenska 3G-marknaden, något som få operatörer lär gå levande ur.