Ensam är svag

Landets politiker på vänsterkanten har svårt att sova om nätterna. En mardröm är att landet står inför en utveckling i amerikansk riktning där fattiga människor, som inte har betalt sin sjukförsäkring, ska nekas vård. Att låta tjockleken på plånboken bestämma hur sjukhusen väljer sina patienter och beslutar om vårdens kvalitet strider mot grundläggande värderingar i svensk välfärdspolitik.

Det var för att förhindra en sådan utveckling som den nu ett år gamla lagen som förbjuder landstingen att sälja ut fler sjukhus under de kommande två åren, infördes. Problemet är bara att den ovanliga stopplagen tar sikte på något som inte är aktuellt. Det är inte till den amerikanska modellen som svenska frihetsivrare inom sjukvården önskar sig, utan en mjukare svensk variant. Så när statsminister Göran Persson på Kommunals kongress i förra veckan talade om att en vinstdriven vård inte går ihop med en behovsstyrd var han inte riktigt ärlig. Han hårdrar och förenklar orsakssambanden.

“Grov förenkling”

Lagstadgade krav och en yrkeskårs professionalism talar mot ett sådant resonemang, hävdar bland andra Åke Strandberg, VD för S:t Görans sjukhus, det enda privatiserade akutsjukhuset i landet.

Han är för sin del pessimist om framtiden för sjukhusen. Sjukhusköerna må växa sig allt längre men den privatfinansierade sjukvården, hävdar han, kommer inte att växa särskilt kraftigt, eftersom det finns en bred politisk majoritet som vill att akutsjukvården ska vara offentligt finansierad och tillgänglig för alla.

“Det är en grov förenkling att säga att vinstdrivande bolag bara skapar vinst genom att välja patienter eller att skära ner på personalen. Det är två sätt att skära i kostnaderna, men det är (i så fall) kortsiktigt tänkt. Kraven i hälso- och sjukvårdslagen i kombination med vårdpersonalens yrkesheder garanterar vård ges till alla som söker upp vårt sjukhus”, säger Åke Strandberg. Han pekar på att det finns betydligt bättre metoder för att höja effektiviteten.

En sådan är att öka den medicinska kvaliteten. Med färre felbehandlingar och effektivare rutiner kan vårdpersonalen kan koncentrera sig på vård istället för att rätta till fel.

Inget avviker

“Våra priser ligger sex till tolv procent under nivån för motsvarande behandlingar hos Stockholms läns landstings egna sjukhus. Med god kvalitet, nöjda patienter och nöjd personal får vi också nöjda ägare”, säger Åke Strandberg.

Priskonkurrensen med landstingssjukhusen har bidragit till effektiviseringen. År 2006 löper S:t Görans kontrakt med landstinget i Stockholm ut, och sjukhuset vill gärna positionera sig för att kunna växa och ta större marknadsandelar i Stockholm. År 2003 öppnar därför ägaren, Capio, ett nytt närsjukhus i Bromma.

Till viss del fungerar priskonkurrensen i Stockholms län redan. Danderyds sjukhus, som varit tolv procent dyrare än S:t Göran, effektiviserade sin resursanvändning med 2,2 procent förra året. Kvalitetsarbetet, för att mäta resultat istället för resursförbrukning i vården har också tagit fart.

Två tredjedelar löner

Av sjukhusets kostnader är 62 procent personalkostnader. Det är svårt att se att den utgiften kan minskas. För att locka folk till den emellanåt så bespottade vårdsvängen är det snarare så att lönerna måste höjas – någon annan utväg finns knappast.

På S:t Göran finns sedan lång tid tillbaka ett vinstdelningssystem.Om bolaget når budgeterat resultat utgår en bonus på 1.200 kronor per anställd, lika för alla. Överträffas budget, maximeras beloppet till ett kvarts basbelopp, ungefär 9.000 kronor. Pengarna hamnar i en personal-stiftelse.