Erkänn – här är din plan, Heikensten!

Du sänker räntan
Sänka eller höja räntan? Vad gör den nye riksbankschefen med sin viktigaste syssla? Affärsvärlden tror på räntefall. Inflationen i Sverige väntas – i spåren på elprischocker och höga oljepriser – stiga till tre procent under årets första månader, samtidigt som världskonjunkturen ser ut att försvagas ytterligare.

Sammantaget tror Affärsvärlden att det betyder att riksbanken kommer att damma av det gamla argumentet att inflationsuppgången främst beror på tillfälliga faktorer. Men betyder det också att banken kommer att sänka räntan? Ja, det är i alla fall vår bedömning. Ett skäl till det tycker vi oss finna i en av Heikenstens kommentarer.

– Förra gången inflationen steg prognostiserade vi en ganska kraftig nedgång i priserna. Den här nedgången har kommit och det ger både oss och omvärlden större förtroende att vi kan hantera situationen, säger Lars Heikensten som betonar att riksbanken återkommer med en samlad bedömning.

Att kronans styrka håller i sig bidrar också till att inflationsimpulserna blir mind-re. Det i kombination med att Sverige har högre räntor än vår omvärld talar, enligt vår bedömning, för att utrymmet för räntesänkningar är stort. I dagsläget tycks riksbankschefen också vara mer oroad över konjunkturen i omvärlden än den svenska lönebildningen, och eftersom han har utslagsröst i direktionen så behövs det bara att två andra ledamöter går på riksbankschefens linje.

Du kräver mer av politikerna
Relationerna med den politiska makten kan bränna till, även om Heikensten är avvisande till att ge direkta råd till regeringen. Det heter i stället att det är viktigt att hålla fast vid dagens regelverk när det gäller budgeten:

– Och då inte bara till bokstaven utan också till andan, säger han i något som vi tolkar som en tydlig passning till Göran Persson och Bosse Ringholm att sluta fiffla med budgetsiffrorna och i stället presentera reella åtgärder för att klara utgiftstaket.

Du nobbar finanspolitiskt finlir
En tredje fråga rör finanspolitikens möjligheter. Här har det redan hettat till i och med LO-ekonomernas generalangrepp på riksbankschefen för att vilja ta över den svenska finanspolitiken vid ett EMU-inträde. Det varken får eller vill riksbanken göra. Och den som hoppas på finanspolitiskt finlir för att utjämna konjunktursvängningar om Sverige går med i EMU får inget stöd hos riksbankschefen.

– Någon finjusterande finanspolitik tror jag inte på. Det finns ingenting i mina erfarenheter som säger att det fungerar. Det handlar i stället om att ha ett regelverk som styr politiken på medellång sikt. Men jag är egentligen skeptisk även till en penningpolitik som syftar till att utjämna svängningar. Vårt primära syfte är att hålla två procents inflation. En annan sak är att detta normalt bidrar till att utjämna konjunkturen eftersom inflationstrycket varierar med resursutnyttjandet.

Riksbankens remissvar till EMU-utredningen har annars på sina håll tolkats som att man har ganska stora möjligheter att utjämna konjunkturcykler med hjälp av finanspolitik.

Du laddar för att möblera om i ECB
En fjärde fråga som Lars Heikensten får i knäet under 2003 är EMU och den planerade folkomröstningen i september. Riksbanken har bestämt att den inte kommer att medverka i någon kampanj, men frågorna kommer ändå att dugga tätt.

– Det är omöjligt för riksbanken att ducka helt eftersom diskussionen i hög grad handlar om riksbankens ställning. Vi har våra erfarenheter och dem kommer vi givetvis att delge.

Själv är han för ett svenskt EMU-medlemskap, men som många andra svenska ekonomer tycks han ha en dubbel inställning De ekonomiska effekterna av ett svenskt medlemskap tycker han väger jämnt och hänvisar därför (som de flesta ekonomer) till andra argument.

– I grunden är mina argument politiska. Det vore lite märkligt att vi slåss med näbbar och klor för att Östeuropa ska in i EU men sen väljer vi själva att ställa oss vid sidan av det som är EU:s viktigaste projekt för närvarande. Och sedan är det också en inflytandefråga. Jag har själv sett på nära håll hur vi förlorade inflytande när det stod klart att Sverige inte skulle gå med i EMU från början.

Går Sverige med tror Affärsvärlden att det kan bli en konflikt med centralbanken. Även om Lars Heikensten inte vill recensera ECB så är det tydligt att han har åsikter. När han tar en plats i ECB-rådet får han chans att påverka. Det han i så fall ska prioritera är: effektivisera verksamheten och fokusera på kärnområden, fördjupa analysen och förfina den penningpolitiska ramen samt öka öppenheten. Det låter som om han vill ha en mer slimmad bank, ett tydligare inflationsmål och större öppenhet. Det är som om han vill ha en svensk eller engelsk centralbank, långt från den tröga institutionen ECB.

…och Persson får en match om stabilitetspakten
Ytterligare en konflikt är i antågande. Det gäller hur stora krav som ska ställas på enskilda nationer när det gäller att följa stabilitetspaktens regler om budgetdisciplin. Här drev Sverige, i samband med upprättandet av pakten, länge på för att få flexiblare regler. Men nu driver regeringen Persson med starka statsfinanser i ryggen en betydligt hårdare linje. Men när Heikensten säger vad han tror kommer att bli förhärskande låter han som den velige riksbanksduva vissa säger att han är.

– Som stabilitetspakten ser ut i dag kan en ytterligare fördjupning av krisen medföra att undantag kan komma att diskuteras. Men att just nu göra ändringar i pakten skulle kunna sända ut felaktiga signaler. Framöver tror jag dock att en reformering av hela pakten kan komma i fråga.