Etik och miljö oväntat bra

”Om du som förvaltare ska ta hänsyn till andra mål än högsta möjliga avkastning för dina andelsägare ökar risken för att avkastningen blir lägre än vad den hade blivit om du hade fokuserat på avkastning. Det säger sig självt.”Så ser standardsvaret ut när fondförvaltare får frågan om det är positivt eller negativ att ta miljömässiga eller sociala hänsyn i fondförvaltningen.

Straffar det sig då att vara grönögd nog att välja fonder som utger sig för att prioritera miljöfrågor eller visa socialt ansvar? Svaret är: det beror på.

Affärsvärlden har vid en rad tillfällen konstaterat att etik och miljö ofta används som försäljningsargument, men att det mer handlar om retorik än verkliga, genomarbetade ställningstaganden. I det perspektivet har vi ifrågasatt värdet av miljöfonder. Flertalet av dessa fonder, skiljer sig inte nämnvärt mot vanliga, starkt indexinfluerade fonder. Genom att hålla en stor andel telekom och IT-aktier, som inte har någon större miljöpåverkan, men där företagsledningarna inte nödvändigtvis arbetar med en miljömässig eller etiskt uttalad policy, undviker fondbolagen problem.

Krigsmaterial

Åtta av tio premiepensionsfonder har aktier i företag som tillverkar krigsmateriel, protesterade Svenska Freds nyligen. Och de etiska förvaltarna är inte ett dugg bättre med innehav i Ericsson, Volvo och Investor. Undantaget är KPA.

Däremot har många av fonderna tidigare bojkottat Astra-Zeneca, men nu är fältet fritt sedan den omdiskuterade agrokemidelen knoppats av i företaget Sygenta, nu dödsskallemärkt av de etiskt inriktade fonderna. Att olika typer av gränsdragningar är en balansgång, återkommer hela tiden, varför det ifrågasätts om det är meningsfullt att hålla på att dra fiktiva gränser.

Etikpolicy

Allt fler fondbolag anammar en policy i miljö- och etikfrågor. Därmed kan de etiska fonderna visa vägen i vissa fall. Ett exempel är Astra-Zeneca där Roburs Miljöfond sade nej, medan Robur sade ja, varefter hela Robur gjorde helt om till följd av Miljöfondens ställningstagande.

Miljö- och etikfonder har en kort historia i Sverige. Enligt Niklas Kreander, doktorand vid University of Glasgow, är det ett exempel på att den här typen av fonder i genomsnitt ger lika bra riskjusterad avkastning som jämförelseindex. Flera studier visar att det är grundlöst att anta att denna typ av fonder i genomsnitt skulle ge sämre avkastning än index. Kreander har i sin avhandling studerat den riskjusterade avkastningen i 40 brittiska pensionsfonder. Den äldsta och mest kända är Friends Provident Stewardship med 669 miljoner pund under förvaltning.

59 procent av de 171 pensionsförvaltarna har uppgett att de har en etisk policy. Under 1986-1998 ökade värdet med 17,7 procent, medan FT All Shares ökade med 17,2 procent. Kreander konstaterar också att de etiska fonderna tenderar att ha lägre risk, i termer av betavärden och volatilitet.

Nordiska fonder sämre

Den äldsta svenska miljöfonden är Carlson Världsnaturfond som startade 1988.

Fram till 1999 ökade fondens värde med 902 procent, medan Affärsvärldens generalindex ökade 550 procent. KPMG miljö- och etikrevision har nyligen levererat en rapport till Naturvårdsverket, som velat klarlägga miljöfondernas prestationer. Tio svenska och två norska miljöfonder har studerats.

”När avkastningen justeras med hänsyn till fondernas risknivå mätt med betavärden eller standardavvikelser, kommer vi inte fram till att dessa fonder i genomsnitt, har gått vare sig bättre eller sämre än jämförelseindex, säger Fredrik Ljungdahl, KPMG Miljö- och Etikrevision.