Ett land att drömma om

Svensk ekonomi sitter för närvarande i en drömsits. Det enda som skulle kunna förmörka bilden är en kraschlandning i den amerikanska ekonomin.

I förra veckan framstod återigen Sverige närmast som själva sinnebilden av ett land i balanserad högkonjunktur. Sysselsättningen steg med över tre procent i årstakt och den öppna arbetslösheten landade på 3,7 procent. Samtidigt presenterades inflationssiffror på 1,4 procent, alltså klart under riksbankens inflationsmål på två procent. Dessutom fortsätter Sverige att uppvisa stabila överskott i bytesbalansen även om de minskat något jämfört med fjolårets rekordsiffror.

Ingen oro

En potentiell oroshärd som på senare tid fått viss uppmärksamhet är detaljhandelns utveckling. Den publicerade snabbstatistiken pekade mot en försvagning av hushållens konsumtionslusta. Två branscher som har haft svårt under hösten och vintern är beklädnads- och bilhandel. I handeln med andra kapitalvaror fortsätter däremot konsumtionen att blomstra. Dessutom ska man inte övertolka hushållens minskade framtidsförhoppningar som de kom till uttryck i undersökningen ”Hushållens inköpsplaner”. Den dämpning som kunde skönjas berörde inte hushållens syn på den egna ekonomin vilket är vad som torde ha högst påverkan på deras konsumtion. I stället var det hushållens syn på Sveriges ekonomi som helhet som blivit något sämre. Det har troligtvis skett under stor påverkan av ett negativt nyhetsflöde i kombination med en osäkerhet om vart den amerikanska ekonomin är på väg.

Utlåningen ökar

Bankernas utlåning till de svenska hushållen (exklusive bostadslån) fortsätter också att visa på tvåsiffriga tillväxttal. Detta borde tillsammans med sysselsättningsutvecklingen, låga räntor och skattesänkningar vara fullt tillräckligt för att inte befara att någon påtaglig försvagning av den privata konsumtionen är i antågande. Många prognosmakare har ju i sina prognoser över konsumtionen dessutom lagt förstärkningar, eller i varje fall inga ytterligare försvagningar av hushållens sparkvot. Kanske är det dags att ändra de uppfattningarna.

Lönebildningen balanserad

Finns det då inga faror? I normala fall skulle den svenska lönebildningen vara en sådan. Nu tycks emellertid arbetsmarknadens parter, framför allt i de konkurrensutsatta sektorerna, lyckas med konststycket att landa avtalen på fullt godtagbara nivåer (se artikel på sidan 6). Därmed återstår egentligen bara den internationella konjunkturbilden och de spridningseffekter denna skulle kunna få för svenska exportföretag.I föregående konjunkturbarometer fanns också vissa tecken på en försvagning på exportmarknaderna. Det är dock svårt att se hur svensk exportindustri, vid nuvarande kurs på kronan, skulle vara en stor förlorare om inte marknaderna utvecklas betydligt svagare än någon prognosmakare i dagsläget vågar drista sig till att tro. En osäkerhetsfaktor är dock konjunkturutvecklingen i USA.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.