Ett snålare Sverige

Att konsumera, det är inte vad det har varit. På bara lite drygt tio år har svenskarna lärt sig helt nya inköpsbeteenden. Inte nog med att lördag och söndag numera är veckans viktigaste inköpsdagar, och att cityhandeln fått skarp konkurrens av bekväma köpcentrum och gallerior utanför stadskärnorna. Svensken har de senaste åren dessutom lärt sig skilja på att handla, att köpa och att shoppa: Handla, det är något trist man gör med en matvagn framför sig. Köpa, då handlar det fortfarande om något trist inköp, men ett som kräver lite research – som en ny bil eller en ny tv. Men shoppa, det är bara lust. Då kan det gälla kläder, smink, små elektronikartiklar eller andra lyxprylar, samt inbegriper ofta lite angränsande aktiviteter som att fika, äta eller gå på bio.

Detaljhandelns totala omsättning har ökat med närmare 60 procent sedan mitten av 1990-talet. 2008 lär detaljhandeln gå in på tolfte året av hög tillväxt. Detaljhandelns utveckling styrs ju framför allt av om folk har jobb, och av hur stora inkomster det genererar. Just nu har svenskarna jobb, löneökningarna har varit goda och regeringen räknar med fler skattesänkningar nästa år. Det betyder mer pengar i plånboken.

Rekordåren är däremot över för den här gången. Handelns Utredningsinstitut, HUI, tror att detaljhandelns totala tillväxt landar på 6,5 procent 2007 och på 5 procent för 2008.

Det som lär dämpa nästa års utveckling är ränteläget. Hushållen kan visserligen spendera lite till, men de kommer att vara mer återhållsamma tills de vet hur mycket räntan ska höjas och får grepp om hur mycket till exempel bostadskostnaderna kommer att förändras. Många har fram tills nu i samband med husköp och renoveringar passat på att låna lite extra till förmånlig ränta – pengar som i princip gått som en välkommen direktinjektion till detaljhandlare som byggvaruhus och elektronikaffärer.

I ett mer trängt ränteläge är det dock antagligen de där extra små lånemarginalerna som hushållen snålar in på, och förlorarna blir då antagligen handlare med koppling till husmarknaden. Mat, kläder och skor köper de flesta dock inte med lånade pengar, utan använder sin lön till. Det gör att de branscherna inte behöver påverkas särskilt negativt av räntehöjningarna.

– Men man ska komma ihåg att mer pengar i ränta betyder rent konkret mindre pengar över till annat, som exempelvis dyrare livsmedel. Folk kanske kommer att konsumera lika mycket, men inte välja premiumprodukter i samma utsträckning, kommenterar Jonas Arnberg, analytiker på HUI.

Han pekar ut ytterligare ett antal faktorer som kommer att göra det tuffare för detaljhandlarna:

– Det går inte att växa med 7 procent år efter år. Vi kommer att få vänja oss vid lugnare tillväxttakt framöver. För det första har du konkurrensen, som ökat väldigt. Här har vi århundradets högkonjunktur, och ändå lyckas flera branscher ha lönsamhetsproblem, säger Jonas Arnberg.

En sådan problemtyngd bransch är livsmedel, där prispressen varit stenhård.

– Inom livsmedel har nästan alla kört ett lågprisrace. Lågt pris har varit ett måste, plus att du måste addera andra värden som service och så vidare. De senaste åren har prishöjningar varit lika med dåligt management, så nu när matpriserna stiger, då ber handlarna nästan om ursäkt för det! De måste ju verkligen höja priserna den här gången. Om konsumenterna accepterar de här höjningarna blir det frestande att dra det lite till, men prisfokus finns ju kvar. Hur mycket högre priser det blir avgörs av konkurrensen, tror Jonas Arnberg.

En annan pressad bransch är hemelektronik. Även där har prispressen varit skoningslös, till platt-tv-entusiasternas fromma. Hela tiden tillkommer dessutom nya konkurrenter, som alla erbjuder låga priser. Det har lett till en branschglidning, där till exempel två hemelektronikjättar som Siba och Onoff hittat en lönsam kassako vid sidan av: Resurs Bank. Banken delägs av de båda konkurrenterna, och enligt de senaste årsredovisningarna kommer mer än två tredjedelar av kedjornas vinst från försäkringar och lån. Elektronikbutiken håller på att förvandlas till ursäkten som driver in kunderna till den egentliga verksamheten: finansieringen av elektroniken.3 trender * E-handeln har fått sitt genombrott. Räkna med fler stora kedjor i näthandeln nästa år. * Prispressen lever. Trots höjda matvarupriser kommer prisfokus att fortsätta inom delar av detaljhandeln. * Konkurrensen ökar. Internationella aktörer köper svenska handelsplatser, och tar med sig utländska varumärken.