EU-kommissionen höjer tillväxtprognoserna för Sverige

BNP-prognoserna höjs till +1,2 procent i år och +1,5 procent 2021, från +1,0 respektive +1,4 procent i föregående prognos i november.

Ökningen i den inhemska efterfrågan väntas bli fortsatt blygsam, men en återhämtning i bostadsbyggandet bör stötta en gradvis återhämtning i de totala investeringarna, enligt kommissionen.

”Måttlig lönetillväxt och ett försämrat arbetsmarknadsläge väntas begränsa återhämtningen i hushållens konsumtion, som kommer från högre huspriser och en förbättrad köpkraft”, skriver de.

De bedömer samtidigt att exporttillväxten bör mattas av i linje med dämpad global handel när den positiva effekten av kronans tidigare försvagning klingar av.

Enligt kommissionen lutar riskerna mot utsikterna över svagt mot nedsidan. På hemmafronten verkar de vara mer balanserade och detaljhandelsstatistik tyder på att den privata konsumtionstillväxten kan bli högre än vad som antyds av det låga förtroende bland hushållen.

”Men den viktiga exportindustrin och den stora finansiella sektorn gör Sverige speciellt sårbart mot en ekonomisk avmattning bland dess stora handelspartners, liksom mot turbulens på finansmarknaderna”, varnar kommissionen.

HIKP-inflationen väntas falla från 1,7 procent 2019 till 1,4 procent 2020, främst på grund av lägre bidrag från energi och färska livsmedelspriser, innan den rör sig något högre till endast 1,6 procent 2021.

”Inflation under Riksbankens mål väntas främst spegla begränsade inhemska pristrender. Förhandlingarna om ett nytt flerårigt löneavtal pågår mellan arbetsmarknadens parter, men givet den svaga arbetsmarknaden ser märkbart högre löneökningar ganska osannolika ut”, enligt kommissionen.