Europasemestern valutasäkrad

När den danska borgerliga regeringen vann valet i höstas aviserade den en ny folkomröstning om euron. Den ska hållas före 2011 och danskarna är över lag positiva till att byta valuta. Så är inte fallet i Sverige. Sedan det resoluta nejet i omröstningen 2003 har frågan varit död.

Opinionsundersökningar som har gjorts talar sitt tydliga språk.

– Euron är knappast en fråga man vinner val på. Därför är det inget parti som driver på för en ny folkomröstning, säger Toivo Sjörén, opinionsexpert på Sifo.

De som har som yrke att följa och analysera valutor intresserar sig inte heller nämnvärt för relationen mellan kronan och euron. Dollarn är den stora “storyn” för bankernas valutastrateger – vilket kan vara förståeligt med tanke på de svenska exportföretagens dollarkänslighet.

Men det riktigt intressanta skeendet på den svenska valutamarknaden är kronans stabilitet mot euron. Sedan 2002-2003 har kronan praktiskt taget varit limmad vid nivån 9,20 per euro. I dagsläget handlas den till strax över 9,30 efter en sväng uppåt under våren. Men likt tidigare uppgångar – 2005 var den över 9,60 – tar den sig stadigt tillbaka till runt 9,20.

Industrins Ekonomiska Råd konstaterar i en rapport från i våras att kronan kan svaja till när det råder ränteturbulens i omvärlden. Men man noterar också att svängningarna är små. Att kronan har följt med euron uppåt beror till stor del på att det numera råder så god balans i svensk ekonomi – till skillnad mot hur det var på 1990-talet.

– En annan viktig förklaring är att räntedifferensen har varit så liten. ECB och Riksbanken har ju följts åt hyfsat nära under de senaste åren, säger Håkan Frisén, chef för ekonomisk analys på SEB.

Banken spår en ytterligare förstärkning för kronan till 9,10 per euro till december 2009. Att det förra decenniets kronkalabalik blivit historia kan dock ha fler förklaringar. En sådan presenterades nyligen av Manoranjan Dutta, professor vid Rutgers-universitetet i USA. Dutta medverkade vid årskonferensen hos Svenska nätverket för Europaforskning i ekonomi i Mölle i maj. Hans tes är att kronan är en “skyddad” valuta.

– I realiteten är kronan en skyddad valuta som inte flyter fritt på den globala marknaden, sade Manoranjan Dutta.

Han knyter an till det faktum att finansiella innovationer och nya derivatprodukter gjort att de mest spekulativt inriktade placerarna numera spelar på andra scener än i valutahandeln. Enligt Dutta har det vuxit fram en ny syn på de europeiska valutorna, där finansmarknaden betraktar euron som en succé men också ser eurozonen som implicit större än den egentligen är. Danmark har haft fast kurs mot först D-marken och sedan euron ända sedan slutet av 1980-talet. Det nya är att även den svenska kronan uppträder på ett liknande sätt. Sverige har alltså på sätt och vis redan infört euron.

Innebär det att den svenska opinionen kan svänga? Det lär nog dröja. Enligt SCB:s undersökningar var övervikten för nejsidan ännu större 2007 än den var 2003. Ja-sidans argument om att ekonomin skulle gå sämre vid ett nej har inte besannats.

– Vi har ju både fått valutastabilitet samtidigt som vi har kvar den reservutgång som en rörlig växelkurs ger, säger Håkan Frisén.

Å andra sidan kan nog den stabila valutarelationen göra att hela frågan så småningom avdramatiseras. Svenskarna kan börja uppfatta det som att vi har en de facto-anknytning till euron. Det kan i sin tur göra att väljarna börjar se det som ologiskt att avstå från de vinster – när det gäller ökade investeringar med mera – som ett EMU-medlemskap sannolikt skulle ge.

nullnullnullnull