Explosioner som destabiliserar

Tidigt i måndags morse smällde det igen i Mosk-va. En kraftigbomb detonerade i ett åttavånings hyreshus i Moskvas södrautkanter. Huset rasade ihop och flertalet av de 150 personer somsades bo i huset miste livet.Det är bara den senaste i en lång rad explosioner, som inte ärolyckor. Inte heller är det troligt att det rör sig omuppgörelser i den undre världen eller att några aktörerna i dekommande politiska valen skulle ligga bakom.

Återstår terroristhypotesen

Terroristhypotesen har också framförts efter nästan varjebombdåd de senaste åren. Av listan här intill framgår att nästanalla explosioner förefaller avsedda att slå blint, mot vanligamänniskor, vilka som helst. För de flesta gäller att ingaterroristgrupper har tagit på sig ansvaret eller ställt någrasärskilda krav. Det gäller dock inte den allra senasteexplosionen, som har kommenterats av en jordanienföddislamistisk ledare i Tjetjenien. Han sade efter dådet att hansgrupp nu tänker föra in sin kampanj för en självständigislamistisk stat i Ryssland. Även efter explosionen ishoppingcentret tog en islamistisk grupp på sig ansvaret.Det är mot det oroliga norra Kaukasus, som de flestas misstankargår. Rysslands ledande politiker pekar söderut efter varje dåd.Och säkerhetstjänsten letar sannolikt efter det spåret. Men ännuhar inget handfast kommit fram i undersökningarna av dåden. Detär uppenbarligen svårt att få stopp på detta okontrolleradevåld, som sprider allt mera skräck omkring sig och som riskeraratt destabilisera det ryska samhället vid en mycket olämpligtidpunkt – inför parlamentsvalet i december och det ännuviktigare presidentvalet i juni nästa år.Vad vill då islamisterna? De är politiska dogmatiker som villförvandla några av de kaukasiska republikerna till självständigaislamistiska stater. 1996 låg sådana krav bakom kriget iTjetjenien, som kostade runt 50.000 människor livet utan attfrågan kom till någon stabil och varaktig lösning. Idag bekämparryska trupper islamistiska rebeller från Tjetjenien som gåttöver gränsen in i grannlandet Dagestan.

Syftet kan vara hämnd

Om tjetjenerna ligger bakom bombdåden skulle ett syfte kunnavara hämnd för att ryssarna gått in med trupper i Dagestan. Ettannat skulle kunna vara att uppnå sitt syfte genomdestabilisering av Ryssland.Moskvas borgmästare Jurij Lusjkov införde för några år sedan enkontroversiell – och på gränsen till okonstitutionell -registrering av alla som vill flytta till huvudstaden.Medborgarna tvingas också bära pass jämt och utsätts regelbundetför kontroller. Men det har uppenbarligen inte hjälpt.Uppskattningsvis bor minst 300.000 människor illegalt iniomiljonersstaden.

FAKTARUTA: Bombdåden

Juni 96: En bomb exploderar i tunnelbanan när det är fyra dagarkvar till presidentvalet. Fyra döda.

Juli 96: En bomb sliter sönder fronten på en trådbuss mitt irusningstrafiken i centrala Moskva. Ingen död, 33 skadade.

Juni 97: En bomb exploderar på ett tåg på väg från Moskva tillSt Petersburg. Fem döda, 11 skadade.

Januari 98: En bomb i en väska under ett tunnelbanetågexploderar. Två arbetare skadas.

November 98: En pensionerad extremnationalist spränger en bilparkerad vid en ingång till Kreml. En vakt dödas.

April 99: En bomb exploderar vid ingången tillsäkerhetstjäns-ten FSB. En vakt och en polis skadas.

Maj 99: Två bomber exploderar nära en synagoga i Moskva. Ingaskadade.

Juli 99: Polisen detonerar en bomb utanför en synagoga.

31 augusti 99: En bomb exploderar i det nya elegantashoppingcentret vid Manegeplatsen strax utanför Kreml. En död,41 skadade.

4 september 99: En bomb exploderar i ett bostadshus förmilitärfamiljer i staden Buinaksk i republiken Dagestan. 60döda.

9 september 99: En bomb exploderar i ett niovåningshus iutkanten av Moskva. 94 döda, minst 200 skadade.