”Fastighetsprisernastörre hot än börsen”

Handels utredningsinstitut (HUI) sänker sin BNP-prognos för åren 2003 och 2004 till 1,9 respektive 2,3 procent.

HUI följer därmed i spåren av flera andra konjunkturinstitut som på senare tid reviderat ned sina prognoser. Sänkningarna är marginella men enligt HUI har konjunkturuppgången som förutspåddes tidigare nu kommit av sig.

HEJ HOPP: Robert Gidehag.

-Konjunkturbilden är splittrad och framöver tror vi på en måttlig tillväxt. En tillväxtsiffra på 1,9 procent är låg jämfört med år 2000 men helt normal i ett historiskt perspektiv, säger Robert Gidehag på HUI.

Faktorer som fått HUI att sänka sin prognos är att ledande indikatorer i Sverige och USA åter börjat falla. Den privata konsumtionen spås sjunka till följd av höjningar av kommun- och landstingsskatter i framför allt stockholmsområdet på 5,4 miljarder kronor.

Konkret medför det en köpkraftsindragning som motsvarar en halv procent av hushållens konsumtion i hela landet. För Stockholms del är det också försvårande att flera krisbranscher finns etablerade i staden.

– Den stora frågan är om konsumenterna kommer att kompensera ökade skatter genom att minska sin sparkvot, säger Robert Gidehag.

16 MILLAR: Om mäklaren själv får bestämma.

Att HUI trots allt spår att den privata konsumtionen kommer att växa nästa år beror på fortsatt låga räntor och där institutet räknar med fortsatta räntesänkningar från Riksbanken. Andra positiva faktorer är låg inflation, ökade nominella löner och sysselsättningsökningen.

När det gäller sysselsättningen tappade tillverknings- och verkstadsindustri samtidigt som vård och omsorg ökar kraftigt jämfört med månaderna januari – oktober i fjol.

Något överraskande ökar även sysselsättningen för företag med finansiell verksamhet och företagstjänster.

Här tycks flertalet som mist sina anställningar snabbt få nya anställningar. Bidragande orsak kan enligt HUI vara ett större mått av löneflexibilitet inom sektorn.

Positivt är också stabila fastighetspriser som enligt HUI har en långt större betydelse för konsumenternas konsumtion än börsutvecklingen. Statistik från SCB över svenskarnas nettoförmögenhet visar nämligen att aktiefonder och börsnoterade aktier utgör en ganska liten del av hushållens tillgångar.

Totalt utgör dessa värdepapper cirka 20 procent av familjernas tillgångar vilket ska jämföras med den egna bostaden med andel på 60 procent. Börsens begränsade betydelse beror förstås också på den snäva fördelningen där 10 procent av landets rikaste äger tre fjärdedelar av värdet i aktiefonderna och 95 procent av värdet i börsnoterade aktier.

HEJ HOPP: Carl Eckerdal.

-En nedgång på fastighetsmarknaden får betydligt större effekter på konsumtionen än börsutvecklingen, säger Carl Eckerdal, på HUI.

När det gäller detaljhandeln blev den nominella ökningen för november i år 4,1 procent vilket är lägre än månaden innan. Den främsta anledningen är enligt HUI skillnaden mellan jämförelsemånaderna år 2001.

Sällanköpsvaror fortsätter att växa kraftigare än dagligvaruhandeln och institutet räknar med att så även kommer att vara fallet året ut.

För kommande året spås dock konsumenterna bli försiktigare och HUI sänker därför sin prognos för volymtillväxten med en halv procent till 2 procent. 2004 spås dock detaljhandeln på nytt ta fart.nullnullnullnull