FONDER: Bättre betyg med fler fondtyper

Affärsvärlden blev i oktober 1993 först i Sverige med att sätta betyg på fonder. Vi fick redan året därpå efterföljare, bland annat i tidningarna Aktiespararen, Månadens Affärer, Sparöversikt och Svenska Dagbladet.

Affärsvärldens fondbetyg publiceras numera både i vår egen tidning (senast förra veckan) och varje vecka i Svenska Dagbladet och Expressen. Dessutom uppdateras betygen varje vardag på vår hemsida www.afv.se.

Nu till hösten är det dags för svenska folket att välja fonder via premiepensionsmyndigheten. Då är det troligt att olika fondbetyg kommer att få stor uppmärksamhet.

Ökat intresse

Redan i dag är det tydligt att intresset har ökat, vilket syns både på kvällstidningarnas löpsedlar och i att allt fler nya metoder att sätta betyg på fonder skapas. Vid ett seminarium för två veckor sedan, anordnat av Finansanalytikernas Förening, gavs tillfälle att jämföra Affärsvärldens fondbetyg med de som sätts av två av konkurrenterna, Fondstar och W-rating.

En jämförelse med just Fondstar och W-rating är intressant av tre skäl: för det första att dessa två är nykomlingar (de startade under 1999); för det andra att deras betygssystem har tagits fram av organisationer med stora databaser och mycket kunskap om fonder; för det tredje att deras betygssättning skiljer sig kraftigt från Affärsvärldens.

Den viktigaste skillnaden är att Affärsvärlden delar upp fonderna i betydligt fler fondtyper när vi sätter betyg. I Fondindikatorn sätts i dag betyg jämfört med 46 olika jämförelseindex, och fler fondtyper tillkommer regelbundet.

Olycklig blandning

Fondstar har två sorters betyg. Den första är Morningstar-betyg, där fonderna delas in tre grupper: Sverigefonder, utlandsfonder och räntefonder. Det innebär att USA-fonder jämförs med Asienfonder, vilket ger en olycklig sammanblandning mellan marknadens utveckling och förvaltarens prestation. Den andra är kategoribetyg, där fonderna placeras i någon av 19 kategorier. Även här blir resultatet tveksamt eftersom till exempel en Tysklandsfond jämförs med en Frankrikefond, trots att förvaltarna väljer mellan två helt olika grupper aktier.

W-rating granskar i dag nio fondtyper, men planerar att öka antalet gradvis. De fonder som inte passar in i någon av de nio fondtyperna betygssätts inte. Sett till både antal fonder och andel av svenska folkets fondsparande är det en minoritet som ännu så länge bedöms av W-rating.

Att Affärsvärlden kan sätta betyg på betydligt fler fond-typer beror bland annat på att våra betyg alltid sätts jämfört med index. Fondstar och W-rating jämför däremot med fonder av samma typ. Affärsvärlden kan därmed sätta betyg på en fond så fort vi har tillgång till ett bra jämförelseindex, även om det bara finns en fond av denna typ. Som kontrast kräver W-rating minst 10 fonder i fondtypen för att kunna sätta betyg. Inte heller Fondstar sätter kategori-betyg om en kategori innehåller för få fonder.

En separat fördel när man sätter betyg jämfört med index är att betygen då, precis som i dagens svenska skola, är kunskapsrelaterade. Om alla förvaltare av en viss fondtyp varit jätteduktiga, då får alla högsta betyg.

Om alla är medelmåttor eller alla har misslyckats så syns det också. Hos Fondstar och W-rating är principen att 10 procent får betyg ett och 10 procent får betyg fem.

En annan viktig skillnad är att det är olika tidsperioder som undersöks. På Affärsvärlden baserar vi våra vanliga betyg på resultaten under de senaste två åren. Huvudskälet till den relativt korta perioden är att merparten av fonderna har bytt ansvarig person under mätperioden om man studerar längre än två år. En gång om året (se förra veckans tidning) kompletterar vi med betyg baserade på fyra års historik. Fondstar mäter upp till tio år medan W-rating valt att studera de senaste tre åren. Det finns fördelar med dessa skillnader eftersom betygen då ofta blir olika. Det vore faktiskt farligt om alla mätte samma tidsperiod och kom till samma resultat – därmed skulle spararna nämligen kunna få det vilseledande intrycket att betygen ger säkra slutsatser.

Ett problem vid utvärdering av fonder är att fondbolagen, när de beräknar fondernas andelskurser, har tagit aktiekurser och växelkurser vid olika tidpunkter. Affärsvärldens och Fondstars betygssystem är inte så känsliga för mindre fel i andelskurserna eftersom dessa metoder i första hand jämför avkastningen under två respektive tre år.

W-rating har avslöjat att minst två av ett antal hemliga analysfaktorer innebär att de studerar varje månads avkastning separat. Det betyder att deras betygsättning är betydligt mer känslig för dålig kvalitet i de historiska andelskurserna.