Företagen väljer skiljeförfarande

För att få klarhet i hur företagen ser på olika alternativa tvistlösningar beställde advokatfirman Roschier en marknadsundersökning av TNS Sifo Prospera som genomfördes genom telefonintervjuer under maj till augusti i år. Roschier är en advokatfirma med kontor i Sverige och Finland och har en stor avdelning med 35 jurister som arbetar med tvistlösningar. 164 svenska och finska företag med en omsättning över 700 miljoner euro intervjuades och svarsfrekvensen var 82 procent.

När respondenterna fick frågan på vilket sätt de skulle vilja lösa sina eventuella tvister svarade majoriteten, 71 procent, skiljeförfarande.

Önskemål och praktik är dock inte alltid samma sak, så även om merparten av företag ansåg att skiljeförfarande är bästa metoden för deras egen tvistlösning, konstaterar Roschier i sin rapport att merparten av tvisterna hamnar i vanlig domstol.

En förutsättning för att ett skiljeförfarande ska kunna äga rum är att parterna är överens på ett antal punkter. Ett sätt är att man skriver in en tvistlösningsklausul, som talar om på vilket sätt tvister ska lösas. I nio fall av tio finns en sådan klausul inskriven, enligt Roschier. Sju av tio som har en tvistlösningsklausul inskriven föredrar att lösa sin tvist genom en skiljeprocess.

En punkt som motparterna måste komma överens om är vilket regelverk som ska användas. Av de svenska företagen som är med i undersökningen föredrar 85 procent SCC:s regelverk. Däremot väljer en tredjedel av de finska bolagen SCC hellre än den finska motsvarigheten CCCF. Men det är bara några få procent av de svenska företagen som föredrar den finska varianten. Svenska företag väljer i hög utsträckning att lösa sina tvister i Sverige med svenska regler. Speciellt gäller det för företag med en omsättning som överstiger 5 miljarder euro.

Främsta orsaken till att välja skiljeförfarande är, enligt undersökningen, att tvisten kan lösas snabbare och att processen är konfidentiell, vilket den inte är i vanlig domstol. Det är dock i viss mån en missuppfattning, enligt Roschier. Processen är nämligen bara hemlig om parterna uttryckligen kommit överens om det i sina avtal. I de fall man är överens om sekretess har skiljeprocessen en fördel gentemot domstolsförfarande, eftersom affärshemligheter och annan känslig information då inte når ut offentligt. En annan orsak till att välja att lösa sin tvist utanför vanlig domstol är att det anses billigare. Men nu varnas från flera håll att den tidigare snabba och flexibla skiljeprocessen börjar blir allt mer tungrodd.

-?Skiljetvisterna blir allt mer komplexa och i och med det allt dyrare, säger Claes Lundblad, ansvarig för Roschiers verksamhet inom tvistlösning.

Även om skiljetvister tenderar att bli dyrare och alltmer invecklade är det fortfarande den billigaste och effektivaste metoden för att lösa de flesta näringslivstvister.

Krisen och lågkonjunkturen i början av 2000-talet innebar en boom för skiljeförfarande. Det finns spekulationer att en liknande situation skulle kunna uppstå i spåren av den senaste finanskrisen. Claes Lundblad på Roschier konstaterar att vi ännu inte sett fakta som gör att man kan dra sådana slutsatser.

-?Även om vi har noterat en viss ökning, så har vi ännu inte sett en boom som den vi hade vid förra nedgången säger Claes Lundblad på Roschier. Möjligen beror detta på att vi förra gången såg ett betydande antal tvistedrivande konkurser, något vi inte sett efter den senaste krisen.

Han konstaterar att finanskrisen haft en mindre påverkan än väntat på tvistlösningsmarknaden. Det finns heller inga tecken på en annalkande boom.

Ändå har volymerna för processer och skiljeförfarande stadigt ökat år från år. Också i Affärsvärldens egen enkät visar statistiken att skiljeförfarande och processer har ökat.

För fem år sedan kom 10 procent av de totala intäkterna från processer och skiljeförfarande. I dag är andelen 16 procent eller cirka 1,2 miljarder kronor för de 50 största byråerna. Störst i kronor räknat är Mannheimer Swartling. Nova har störst andel av sina intäkter från området, följd av Rosengrens och Hannes Snellman, alla tre har mer än 30 procent av sina intäkter från processer och skiljeförfarande.

I Roschiers undersökning har företagen fått svara på om de tror på en ökning, minskning eller ett oförändrat antal tvisteärenden under de närmaste åren. Sex av tio tror att antalet tvistemål kommer förbli oförändrat. Lite knappt en tredjedel tror på en ökning, medan 11 procent förutspår en minskning. Det ser inte ut som om företagen räknar med en boom, utan mer med en stadig tillväxt, precis som det varit under de senaste åren.

Så fungerar skiljeprocessen

1. Parterna bör komma överens om sätet för skiljeförfarandet, den lag eller de rättsregler som ska tillämpas, språket för förfarandet.

2. Käranden ger in påkallelseskrift, utser skiljeman och betalar registreringsavgift.

3. SCC gör en preliminär behörighetskontroll och, om registreringsavgift har betalats, delger svaranden.

4. Svaranden kommer in med yttrande och utser skiljeman.

5. SCC utser ordförande och fastställer förskottsbeloppet.

6. Käranden och svaranden betalar sin del av förskottsbeloppet.

7. SCC hänskjuter målet till skiljenämnden.

8. Skiljenämnden beslutar om förfarandet och ska iaktta vad som framgår av skiljeavtalet och SCC:s regler samt beakta parternas önskemål.

9. Käranden kommer in med käromål och svaranden kommer in med svaromål.

10. Skiljenämnden kallar parterna till muntlig förhandling.

11. Skiljenämnden meddelar dom (senast sex månader efter att målet hänskjutits till

skiljenämnden).

12. Meddelad skiljedom är slutgiltig och bindande för

parterna.

Källa: Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut.