Forskning flyr till USA

Ökade läkemedelspriser är ett problem i hela världen. I USA, det enda land där priserna inte regleras, har priserna stigit kraftigt under senare år, bland annat på grund av hård lansering av nya mediciner genom direktreklam. Fler delstater överväger att införa prisreglering.

I Europa och Japan spränger prisutvecklingen sjukvårdsbudgeterna. Prisregleringar har inte hjälpt. Tvärtom har de visat sig ha allvarliga biverkningar: dels ökar andra kostnader på grund av regleringsbyråkrati och övergång till mindre effektiva behandlingsmetoder, dels hämmas forskningen.

Observera att höga läkemedelspriser inte är samma sak som höga läkemedelsutgifter. Det finns nämligen en pris- och en volymkomponent. Därför kan länder med låga läkemedelspriser ha höga läkemedelsutgifter. Det gäller exempelvis Frankrike och flera länder i södra Europa samt Japan. I dessa länder är läkemedelskonsumtionen hög och en förklaring är att det konsumeras mycket läkemedel av låg kvalitet.

I länder med en framstående läkemedelsindustri, utöver USA främst Storbritannien och de skandinaviska länderna, ligger läkemedelspriserna högt, däremot inte läkemedelsutgifterna. I Frankrike och Japan svarar läkemedlen för 14-15 procent av de totala sjukvårdskostnaderna, jämfört med 7 procent i USA (gäller 1998).

Avsaknaden av prisreglering har stimulerat forskningen i USA. Här finns en bättre möjlighet än någon annanstans för bolagen att tjäna pengar på nya effektiva mediciner. Europa och Japan, med sina regleringar, har ett klart sämre företagsklimat för läkemedelsindustrin.

Av 152 nyutvecklade läkemedel, med global försäljning, under tjugoårsperioden 1975-94 kom 45 procent från amerikanska företag, vilket är en klar överrepresentation i förhållande till folkmängden. Övriga länder med klar överrepresentation är Storbritannien, Schweiz och Sverige. Stora länder med hård prisreglering, som Japan, Frankrike och Italien, har lyckats dåligt med att få fram nya mediciner.

Det gynnsamma företagsklimatet i USA har lockat många företag att flytta forskning dit från Europa. Pharmacia är inte det enda företag som lämnat Europa. Under 1990-talet fördubblades läkemedelsbolagens FoU-investeringar i Europa till omkring 15 miljarder euro. I USA ökade satsningarna nästan 3,5 gånger till omkring 18 miljarder euro. USA, som har färre invånare än Europa, har gått om både i relativa och absoluta tal.

Nyligen deklarerade amerikanska Pfizer, världens största läkemedelsbolag, att det överväger att sluta med nylanseringar på den franska marknaden. Frankrike, världens fjärde läkemedelsmarknad i storlek, är känt för att vara särskilt besvärligt att verka i. Landet förefaller vara mer intresserat av produktion än av forskning. Det är ingen tillfällighet att Astra byggde en stor fabrik i Frankrike samtidigt som lanseringen av magsårsmedlet Losec drogs i gång i början av 1990-talet.

Åker snålskjuts

Den stora prisskillnaden mellan läkemedel i USA och resten av världen innebär att patienter i USA, via högre priser, indirekt subventionerar forskning i andra länder.

I längden är det ohållbart för Europa och Japan att på detta sätt åka snålskjuts på USA och samtidigt se sin egen respektive läkemedelsindustri krympa.

Ett gemensamt problem för USA, Europa och Japan är nedgången i forskningsproduktiviteten. Trots ökade satsningar kommer de allt större bolagen fram med allt färre innovativa produkter. Häromdagen varnade Pfizers forskningschef John Niblack för att bolaget inte kommer att kunna lansera tillräckligt med nya produkter för att hålla tillväxten uppe.