Förslag på ny Riksbankslag – en ledamot ska bort

Regeringen har överlämnat remissen En ny riksbankslag till Lagrådet. Bland annat föreslås att Riksbanken får fem ledamöter i stället för sex.
Riksbanken
Foto: Hasse Holmberg / TT

Lagförslagen i remissen grundar sig på betänkandet som den parlamentariska Riksbankskommittén lämnade i slutet av 2019 och förslagen har bred politisk uppslutning. 

”Det ekonomisk-politiska landskapet har förändrats betydligt sedan huvuddelen av den nuvarande riksbankslagen togs fram i slutet av 1980-talet. Sedan dess har de finansiella marknaderna avreglerats och internationaliserats, inflationsmålet har införts och Sverige har gått med i EU. Det har därför varit viktigt att se över det regelverk som styr Riksbanken och att modernisera lagstiftningen”, säger finansmarknadsminister Åsa Lindhagen i ett pressmeddelande.

I och med den nya lagen sägs Riksbankens uppdrag och mandat klargöras. Det ska bland annat bli tydligt vilket ansvar Riksbanken har för finansiell stabilitet.

Utöver huvudmålet att upprätthålla låg och stabil inflation, ska Riksbanken, utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet, ta så kallad realekonomisk hänsyn, det vill säga bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning.

Förslaget innebär även att förutsättningarna för den demokratiska granskningen av Riksbanken stärks och att bankens finansiella oberoende förtydligas genom nya bestämmelser om vinstdisponering, struktur för det egna kapitalet och upplåning till valutareserven.

Grunderna för Riksbankens organisation ska behållas, dock framgår det att antalet ledamöter i direktionen minskas från sex till fem.

I lagrådsremissen föreslås också en rad följdändringar i annan lagstiftning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.