Fortsatt hög fart

Förvaltarbytena minskar från extrema nivåer. Under det senaste året har 26 procent av de svenskregistrerade fonderna fått nya ansvariga förvaltare. Vid samma mätning för ett år sedan hade hela 44 procent av fonderna fått nya förvaltare. Då var hösten 1997 inkluderad i statistiken. Den hösten var mycket turbulent till följd av många strukturaffärer i branschen.

Efter att ha kompletterat tidigare genomgångar med uppgifterna i halvårsrapporterna kan vårens byten summeras till 53 stycken (under hösten var det bara 36 byten). De viktigaste är dessa:

Patrik Tigerschiöld, som varit chef för SEB:s allemansfonder och ansvarig för Allemansfonden Chans/Risk, har lämnat banken för VD-posten i det börsnoterade förvaltningsbolaget Skandigen. Chans/Risk är den näst bästa Sverigefonden de fyra senaste åren. Hittills har efterträdaren Tomas Klevbo fortsatt att överträffa index.

Sämre har det gått för Bo Kratz, som tog över Alfred Berg Sverige efter John Bornstein. Han har missat Affärsvärldens Generalindex med ett par procentenheter sedan han tillträdde. Samtidigt med John Bornstein slutade ytterligare ett par personer som höll på med analys av svenska aktier.

Behåller täten?

Knappt ett halvår, som det rör sig om i båda fallen, är en för kort utvärderingsperiod. De nya förvaltarna ärver de gamla förvaltarnas portföljer. Det blir emellertid intressant att se om de båda organisationerna kan upprätthålla tätpositionerna för fonderna eller om framgångarna berodde på de förlorade förvaltarna.

Dessutom har ränteförvaltaren Stefan Nygren lämnat Nordbanken för Handelsbanken och Björn Danckwardt-Lillieström har tagit över SEB:s Nordenförvaltning efter Ulf Frykhammar.

En lite lustig historia är att Handelsbanken nära nog även lyckades locka över Niklas Lundin från Skandia Fonder för att förvalta den nystartade Europa Aggressiv, men efter en vecka ungefär återvände han till Skandia för fortsatt förvaltning av TIME-fonden. Dock inte längre som ansvarig förvaltare för det är numera Mary Sunderland.

Vad betyder förvaltarbyten för fondspararen?

Om du frågar en amerikansk fondsparare skulle han förmodligen säga att ett förvaltarbyte är mycket viktigt. I USA har förvaltarna länge varit ett kriterium när man ska utvärdera en fond. Amerikanska fondrankingföretaget Morningstar, vars metodik och teknik svenska Fondstar delvis bygger på, har i sina analyser ett avsnitt som heter »Portfolio Manager(s)«, som tar upp hur länge förvaltaren varit ansvarig och hela meritlistan inklusive examen och skola. Många amerikanska förvaltare har närmast kändisstatus och figurerar ofta i tidningarna.

Parenteser

I Sverige är Affärsvärlden ensam utvärderare av fonder som tar hänsyn till förvaltarna eftersom vi sätter parentes runt betygen i Fondindikatorn (senast nr 35/99) om byte skett under de två senaste åren. Vi tycker att det är väsentligt vem som förvaltar fonden. När en förvaltare slutar tar han med sig sin kunskap och erfarenhet. Det är inte alls säkert att efterföljaren har motsvarande. Fast det är förstås möjligt att efterföljaren är en bättre förvaltare.

Svenska fondföretag har emellertid blivit allt bättre på att presentera sina medarbetare. I den senaste utvärderingen av hur fonderna informerar (se »H&Q informerar bäst«) har hela 15 av 22 fonder fått maxbetyg. Men många fondbolag vill minska fokus på en person genom att framhärda att fondförvaltning är lagarbete. Handelsbanken har ett stående avsnitt i sina rapporter som handlar om detta. Folksam presenterar sina förvaltare och analytiker i ett speciellt avsnitt i sin årsredovisning, men anger inte vem som är ansvarig vid respektive fond. Nordbanken listar alla förvaltare och analytiker som deltar i arbetet vid varje fond, men märker ut den som är ytterst ansvarig.

Teamwork

Det är helt riktigt att fondförvaltning i de flesta fall är lagarbete, men även ett lag påverkas av att en nyckelperson byts ut. Ingen skulle säga emot om artikeln handlade om ett fotbollslag.

Effekter blir det rimligtvis även om man flyttar runt spelarna i ett lag så att det byter uppgifter med varandra. Därför har vi i statistiken tagit med alla de byten som gjordes på Robur under våren när Göran Espelund tog över VD-posten efter Anders Lannebo (som nu är ordförande) och Joachim Spetz blev ställföreträdande VD. Inte mindre än 18 av Roburs fonder fick ny ansvarig förvaltare, utan att någon förvaltare behövde rekryteras externt.

Därmed inte sagt att omplaceringar behöver vara till det sämre. Omplaceringar internt borde exempelvis göra att förvaltare som börjar bli sömniga på en post vaknar till liv på en annan.

Kedjereaktioner

Det är ovanligt att förvaltare får sparken för att de missköter sin fond. Den största utrensningen av mindre skickliga förvaltare gjordes när bytena var riktigt många förra gången, i början på 1990-talet, och när fondbranschen var förhållande vis ny. 1992 fick 35 procent av fonderna nya förvaltare.

Resterande förvaltare, som nu varit länge i branschen, är en efterfrågad skara. När någon slutar, letar fondbolagen därför ofta efter ersättare hos konkurrenterna. Periodvis har ett avhopp givit kedjereaktioner som trissat upp antalet förvaltarbyten avsevärt. Artikeln “Förvaltarkarusellen” handlar exempelvis om effekterna i branschen av att SEB rekryterade nya chefer för såväl svenska som utländska aktier. Några långa kedjereaktioner har emelletid inte vårens byten fört med sig.

Den kompletta förvaltarhistoriken finns här på Affärsvärldens hemsida, se respektive fond.