Fortsättningskriget
Det diplomatiska spelet mellan i första hand Irak och FN pågår för fullt. Om amerikanerna attackerar Irak i stor skala får det omedelbara effekter på världsekonomin.
Bedömare som drar paralleller med utvecklingen i samband med Kuwaitkriget 1990-1991 saknas inte. När det kriget bröt ut drabbades världsekonomin hårt. När det efter något halvår stod klart att de allierade kunde köra ut irakierna ur Kuwait vände ekonomin snabbt upp.
Ett värsta scenario för ett nytt Irakkrig vore en lång eskalerande konflikt mellan USA och den muslimska världen, samtidigt som USA inte har några allierade i Europa.
Konflikten skulle kunna utvecklas till ett nytt Vietnam. Än värre blir det om skadorna efter kriget är så allvarliga att oljeanläggningarna får bestående skador, något som trissar upp oljepriset.
Snabb invasion
Den vanligaste krigsprognosen är en helt annan. Den går ut på att amerikanerna i allians med andra länder lyckas förhandla sig till att använda baser i närliggande muslimska länder så att krigsutvecklingen blir relativt snabb. Amerikanerna skulle kunna invadera landet på några veckor eller månader samtidigt som befolkningen reser sig mot landets ledning.
Klas Eklund, chefekonom på SEB, ser för sin del inte några starka paralleller till Kuwaitkriget. Saddam Husseins attack mot Kuwait kom överraskande och på grund av osäkerheten så sköt oljepriset i höjden. Som högst stod priset för Brentolja i 40 dollar per fat. Samtidigt dök världens börser, räntorna sköt i höjden och bankerna blev mer ovilliga att låna ut pengar.
Ett nytt krig mellan USA och Irak kommer däremot inte som någon överraskning.
– Det är en väldigt stor skillnad, alla vet att det kan komma en attack och det ligger redan i dag en krigspremie i oljepriset, säger Klas Eklund.
En avgörande fråga framöver är hur lång och omfattande en eventuell USA-attack blir. Är den kort och framgångsrik blir effekterna sannolikt kortvariga. Blir det en utdragen konflikt kan ekonomin komma att påverkas avsevärt.
Oljepriset har redan skjutit i höjden, upp 40 procent i år, och det pendlar nu mellan 26 och 28 dollar per fat Nordsjöolja (Brent). Uppgången är delvis en följd av den ökande risken för en konflikt.
Även om världens marknader är förberedda på ett krig så tror ändå Olle Djerf, chefekonom på Nordea, att konsekvenserna kan bli betydande på oljepriset. Vid en militär aktion kommer priset att närma sig 40 dollar. Blir kriget långvarigt ligger priset sannolikt kvar på höga nivåer. Blir det däremot inget krig kommer priset att sjunka eftersom riskpremien försvinner, räknar Olle Djerf med.
Ekonomi på väg upp
Nästa område där oron fått grepp är världens börser. Sannolikt har dessa redan påverkats av risken för ett krig:
– Varför fick vi en börskrasch i somras? Vi har inte någon lågkonjunktur och inte heller någon så kallad double dip utan en ekonomi som håller på att återhämta sig. Den allt tydligare bilden är att börsen fallit så kraftigt på grund av USA:s eventuella attack mot Irak, säger Peter Malmqvist, aktiestrateg vid JP Nordiska.
Västvärldens börser brukar annars ha ett förutsägbart beteende i tider av krig: Kurserna fortsätter nedåt så länge det är oklart vilken omfattning kriget kan få. När det däremot står klart att det är västvärlden, där de viktigaste marknaderna finns, som går mot en krigsseger, så brukar kurserna skjuta i höjden.
Realekonomiskt får ett krig dessutom andra effekter:
– Om USA vinner över Saddam Hussein och tillsätter en ledare kan det medföra flera positiva effekter. Irak kan då öppna oljekranarna. Sedan behöver landet byggas upp vilket är bra för västvärlden som behöver exportera varor till Irak, säger Anders Hellner, expert på arabvärlden på Utrikespolitiska institutet.
Krigsoro i Mellanöstern får dessutom konsekvenser på hushållens vilja att konsumera. Med högre oljepriser får de dyrare bensin- och energikostnader. Dessutom stiger priset på många andra varor vilket kan leda till inflation. Det får i sin tur en negativ inverkan på konjunkturen och räntorna. Samtidigt brukar krigsoro också leda till att framtidstron får sig en knäck.
– Ett krig kan mycket väl påverka konsumenternas förtroende, och viljan att konsumera kan gå ner. Dessutom är risken stor att placerarna blir mindre villiga att investera, säger Bob Sample, marknadsstrateg på Deutsche Bank i London.
Detta talar för attack:
President George W Bush vill få bort Saddam Hussein oavsett om FN gör regelbundna vapeninspektioner. Han anser att Saddam Hussein utgör en stor säkerhetsrisk. Han har förhållandevis brett stöd i den amerikanska kongressen och bland det amerikanska folket. Den amerikanska oppositionen säger inte blankt nej till en attack.
– Mycket tyder på att han kommer att anfalla, säger Anders Hellner, expert vid Utrikespolitiska institutet.
…och detta talar mot:
De europeiska länderna och arabstaterna är emot en attack från USA om beslutet inte går via FN:s säkerhetsråd. Rådet kommer inte att stödja en attack om det inte finns bevis på att Saddam Hussein är det stora hot som USA gör gällande. Bush har stöd från halva det amerikanska folket och ungefär lika mycket i kongressen. Det kan vara för lite för att Bush ska våga attackera. De som är emot vill veta hur en attack ska gå till och vad som ska hända i Irak efter angreppet. Källa: UI
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.