Fou rasar i företagen

För tionde året i rad rangordnar Affärsvärldens systertidning Ny Teknik de svenska storföretagen i en FoU-liga. Utgångspunkten är bolagens satsningar på forskning och utveckling som andel av omsättningen.

Ända sedan 1993, då den första rankningen gjordes, har de mest FoU-intensiva storföretagen stadigt ökat sina satsningar på FoU.

Årets liga, som här presenteras i Affärsvärlden, visar för första gången på ett trendbrott. Företagen drar ned på sina framtidssatsningar. Under 2002 handlar det om en minskning med tio miljarder kronor, eller tio procent, jämfört med 2001. Hälften av de tjugo företagen på listan minskade forskningen och utvecklingen under 2002, fem av dem med 25 procent eller mer.

Den största neddragningen står som väntat Ericsson för. På ett år har Ericssons FoU-kostnader minskat med 27 procent. Ericssons får stort utslag för hela industrin eftersom den svenska FoU:n är starkt koncentrerad till några få utvecklingsintensiva koncerner.

Telekomkrisen har satt sina spår även hos Allgon och Nolato som minskat sin forskning och utveckling med 25 respektive 28 procent.

Men även inom andra branscher syns lågkonjunkturen i utgifterna för forskning och utveckling.
Det krisdrabbade affärssystemföretaget IFS minskade sin FoU med 25 procent och börsutvecklaren OM med 36 procent.

Lastbilstillverkaren Volvo minskar sin FoU igen efter en kraftig ökning under 2001. Hos Volvo minskade FoU:n med 204 miljoner kronor förra året.
Kraft- och energijätten ABB har ännu inte offentliggjort sina FoU-siffror för 2002. Men enligt ABB:s presstalesman Thomas Schmidt ligger de på samma andel av omsättningen som under 2001. Enligt Ny Tekniks beräkningar innebär det en minskning av de totala satsningarna med cirka 3,5 miljarder kronor.

– Även FoU:n ingår i våra besparingsprogram. Det har skett en omorganisation av våra FoU-center under året, säger Thomas Schmidt.

Men det finns också företag som ökar sin FoU. Mest ökar läkemedelskoncernen Astra Zeneca som ökade sina investeringar i FoU med 3,7 miljarder kronor, motsvarande 14 procent. Astra Zeneca passerar därmed Ericsson och toppar listan över de företag som har störst FoU i pengar räknat.

– Under 2003 kommer vi att fortsätta expandera FoU-satsningarna. Vi räknar med en viss ökning i procent av omsättningen, säger Staffan Ternby, informationsdirektör på Astra Zeneca.

Efter Astra Zeneca står flyg- och försvarskoncernen Saab för den största ökningen av sin FoU.
Saab ökade sin forskning och utveckling med 319 miljoner kronor och toppar dessutom FoU-ligan med en andel på 25 procent. Det mesta, 80 procent, av
Saabs utveckling görs dock på uppdrag från försvaret. Förutom vidareutveckling av stridsflygplanet Gripen gör Saab bland annat en stor satsning på system för framtidens nätverksbaserade försvar.

Sverige satsar mest i världen på forskning och utveckling i förhållande till landets samlade produktion (BNP). Av all FoU står företagen för nästan 80 procent. När företagen drar ner får det stora konsekvenser för Sveriges placering på den internationella FoU-rankningen.

Med undantag av läkemedelsindustrin går bara en mindre del av företagens FoU till forskning. Det mesta går till utveckling. Inom Ericsson står till exempel forskningen bara för cirka tre procent av den totala FoU:n.

SCB:s senaste undersökning av FoU i svenska företag visar dessutom att andelen forskning i industrins FoU minskar. Mellan åren 1999 och 2001 minskade denna andel med 15 procent.

Göran Marklund, chef för Vinnovas analysenhet, säger att en förklaring kan vara att när företagen måste dra ner på sin FoU så flyttas folk från forskning till utveckling.

– Det är mycket allvarligt. Sverige är beroende av den stora FoU:n inom företagen. Om företagen drar ner i stor skala så påverkar det hela det svenska kunskapsförsörjningssystemet, säger han.

Av Marie Alpman
marie.alpman@nyteknik.se

Marie Alpman är reporter på Affärsvärldens systertidning Ny Teknik. Hon bevakar tillväxtföretag och riskkapitalbranschen.FoU-ligan bygger på företagens egna uppgifter om hur mycket de satsat på forskning och utveckling. Bara företag med över en miljard i omsättning och med betydande egen utveckling i Sverige kommer med på listan. Rena konsultbolag eller forskningsbolag med låg omsättning ingår alltså inte.
Alla uppgifter för ABB, Astra Zeneca och Autoliv är omräknade från dollar till riksbankens medelkurs för år 2002 (9,72 kr/dollar).
I Ericssons siffror ingår ej Sony Ericsson.
I de fall bolagen har valt att balansera delar av sina utvecklingskostnader har även dessa räknats till årets utvecklingskostnad.