Fri från flygskam
Av Easyjets flotta på 330 maskiner är det bara ett fåtal som varje dag kommer dånande in över Sverige. Skandinavien utgör max 3 procent av det brittiska flygbolagets verksamhet. Sverige ungefär en halv procent. Därför var det först på omvägar som bolagets vd, Johan Lundgren, fick höra om ordet flygskam – det dåliga samvetet över att välja flyga i en tid då allt pekar på att utsläppen av växthusgaser måste minska drastiskt.
Begreppet gjorde under försommaren entré även i den europeiska pressen, som ett något kuriöst och typiskt svenskt fenomen i en annars allt hårdare klimatdebatt där lågprisbolagen ofta hamnar i skottgluggen.
– Det finns de som argumenterar för att det skulle vara lågprisbolagens fel. Att vi är den största faran framöver. Jag blir upprörd när jag hör det. Det innebär att det skulle ha varit bättre förr, när färre och mer ineffektiva bolag flög ett fåtal privilegierade och välbärgade människor. Har man den inställningen hamnar man lätt på fel sida av historien, säger Johan Lundgren.
Ett ovanligt barskt uttalande för att komma från någon som aktar sig för att tala illa om konkurrenter, någon som hellre fokuserar på den egna verksamhetens förtjänster.
– Jag har svårt för idén om att jag ska gå ut och försvara industrin som sådan. Varför ska jag göra det? Jag konkurrerar med bolag som har 25 till 30 procent högre utsläpp än vi, som väljer att flyga med halvtomma flyg med stora businessklassavdelningar och 15 till 20 år gamla flygplan. Flygindustrin står för bara 2,5 procent av människans samtliga koldioxidutsläpp. Många tror att det är mycket mer. Så det är viktigt att ha alla fakta på bordet. Men man måste först och främst ta ansvar för sitt eget bolag.
Bolaget som Johan Lundgren företräder, brittiska Easyjet, är ett av Europas största flygbolag, med 157 destinationer runt om i Europa. Nyligen redovisade bolaget drygt 41 miljoner passagerare under det första halvåret 2019. Den egna målsättningen säger 100 miljoner före årets slut. Som en jämförelse hade SAS förra året knappt 36,5 miljoner passagerare.
Som vd för bolag på Londonbörsen – fram till i våras ett av de hundra största – har Johan Lundgren en udda bakgrund. Lärosäten som Harvard och Handels lyser med sin frånvaro i ett cv där den formella utbildningen stannar vid musiklinjen på gymnasiet i Härnösand. När Affärsvärlden träffar honom på Mallorca, där han har ett fritidshus, är det i musikstudion Palma Music Studios. Den startade han vintern 2017 tillsammans med låtskrivaren och vännen Fredrik Thomander. En ljudisolerad och luftkonditionerad pojkdröm i utkanten av den allt hippare stadsdelen Santa Catalina i Palma. Utanför läggs det ny asfalt i den 38-gradiga hettan. I pauserna dricker vägarbetarna Estrella. Inomhus berättar en semesterklädd Johan Lundgren – loafers utan strumpor, vita jeans och en svart skjorta hängande utanpå – om hur en misslyckad musikkarriär delvis ledde honom dit han är i dag.
Egentligen skulle han bli solotrombonist. Men när begåvningen inte räckte till sålde han sina instrument, plockade inte upp en trombon på åtta år och gav sig in i resebranschen. Det var i mitten av 1980-talet. Han blev först reseledare, sedan marknadschef, regionchef, försäljningschef och därefter vd. Först för resebolaget Always. Sedan TUI Sverige, som vid den tiden bar namnet Fritidsresor. Inom den tyska jättekoncernen gjorde Johan Lundgren en internationell karriär, innan han 2015 bestämde sig för att kliva ur den operativa rollen för att ägna sig åt rådgivning. Och familjen, som sedan tio år tillbaka bor i London.
Så ringde en rekryterare som drog till med något i stil med ”en gång vd – alltid vd” och fick Johan Lundgren att ge sig in striden om toppjobbet på det brittiska lågprisbolaget efter att föregångaren Carolyn McCall hade slutat sommaren 2017.
– Easyjet var ju till viss del en konkurrent till TUI, så jag hade bra koll på bolaget. Jag hoppades hela tiden att de inte skulle börja med hotell. Men det ska vi göra nu, säger Johan Lundgren om bolagets nya affärsområde, Easyjet Holidays.
Totalt 500 hotell har nu kontrakterats på 37 destinationer. Hotellverksamheten, som lanseras mot slutet av året, kommer till en början att utgå från Storbritannien, för att sedan expandera till andra marknader.
– Jag känner till den branschen väldigt väl. Vi kommer att handplocka några av de bästa hotellen på våra stora beach- och citydestinationer, säger han.
Är det fortfarande möjligt att göra din resa och gå från gymnasiet till att bli vd i ett internationellt börsbolag?
– Det går. Avgörande för mig har varit att jag har sökt mig till bra chefer. Som vill mig väl, som är beredda att investera i mig. Man ska passa sig för dåliga chefer. Dåliga ledare är det största hindret för människors karriärer.
Sedan det europeiska luftrummet avreglerades under 1990-talet har lågprisbolag som Easyjet och Ryanair förändrat flygresandet radikalt. Modellen bygger på korta sträckor, hög frekvens och pressade marginaler. På ett genomsnittligt biljettpris på 50 pund gör Easyjet just nu en vinst på drygt 4 pund.
Till skillnad från andra lågprisbolag, som ofta siktat in sig på mindre, så kallade sekundära flygplatser, har Easyjet som mål att vara störst eller näst störst på de stora, primära flygplatserna i Europa. Fördelen: fler potentiella kunder. Nackdelen: trafikstockningar, med förseningar och inställda flyg som följd.
– När jag började fick jag en smärre chock av att se de kostnader vi hade för störningar. Det mest frustrerande är att 70 procent av dem ligger utanför vår kontroll och beror på att flygledningen runt om i Europa är oerhört ineffektivt administrerad.
Det finns ett initiativ inom EU, det så kallade Single European Sky, som är tänkt att ena luftrummet. Men genomförandet går långsamt. Under tiden har Easyjet infört avancerade datamodeller och fler stand by-flyg för att, från sin sida, minska störningarna så mycket som möjligt.
– Jag har täta kontakter med både Europeiska kommissionen och folk i medlemsstaterna. Alla är eniga om att det behövs en förändring. Men vem ska överlåta kontrollen till vem? Där fastnar frågan. Det gör att vi i dag måste flyga krokigt, med förseningar och mer utsläpp som följd, säger Johan Lundgren.
Det är också svårt att få frågan högre upp på den europeiska dagordningen, som just nu överskuggas av Johan Lundgrens andra stora utmaning: Brexit.
– Operationellt sett flyger vi som om Brexit redan har inträffat. Vi har startat ett bolag inom gruppen med 135 flyg baserat i Österrike. Diskussionen nu handlar mer om ifall det blir en hård Brexit eller inte och vad som händer med den engelska ekonomin. Jag tror att det blir ett avtal. Tillräckligt många människor på båda sidor om Engelska kanalen tycker att alla blir förlorare annars.
Hittills har osäkerheten inte minskat flygandet. Inte ens i Storbritannien, som hälften av Easyjets alla passagerare antingen flyger till eller från.
Klimatdebatten har inte heller påverkat bolagets tillväxt, som i år har ökat med 13,3 procent räknat på antalet passagerare. Bland dem som just nu växer upp med skolstrejker, anförda av en annan svensk, Greta Thunberg, märks det inte heller någon avmattning. Frågan ska dock tas på allvar, säger Johan Lundgren, och kallar Greta Thunberg för en viktig opinionsperson som lyckats kommunicera sitt budskap fantastiskt bra och effektivt.
– Det finns inget där att bemöta. Det är heller ingen tvekan om att flyget på sikt måste ändra väldigt mycket. Vi investerar i ny teknik och arbetar tillsammans med ett amerikanskt bolag som just nu tar fram en prototyp för ett elflygplan med nio säten. Det här kommer att komma. Frågan är bara om det blir 2030 eller 2035. Samtidigt ska våra kunder vara medvetna om att vi redan nu har några av de lägsta utsläppen i branschen, med 78,6 gram koldioxidutsläpp per passagerarkilometer.
Som vd för Fritidsresor blev Johan Lundgren 2004 något av en offentlig person tillsammans med bolagets kommunikationschef, Lottie Knutson. Tsunamin i Sydostasien svepte med sig hundratals kunder och anställda in i döden. Fritidsresor var en av de första researrangörer som öppet gick ut och medgav att de inte hade kontroll över situationen.
En gång om året träffas Johan Lundgren och Lottie Knutson för att föreläsa om katastrofen för Handelshögskolans studenter i Stockholm.
Ett möte som alltid påminner om den mörkaste perioden i Johan Lundgrens karriär.
– Jag känner bara obehag när jag tänker tillbaka på det. Men det finns ett antal lärdomar att dra av en sådan händelse. Det är att beslut som man tar inte bara är affärsmässiga beslut. De har också att göra med människors liv.
Johan LundgrenEasyjet
Ålder: 53.
Bor: London och Mallorca.
Aktuell: Som vd för brittiska Easyjet.
Familj: Hustrun Maria, som driver ett företag som gör blomsterarrangemang i London. De har två barn tillsammans.
Bakgrund: Född i Skellefteå och uppväxt i Härnösand. Mamman arbetade som butikskontrollant. Pappan, som dog i en flygolycka med ett litet privatplan 1977, var datortekniker. Storebrodern Per Lundgren arbetar inom det franska undersökningsbolaget Ipsos. För tio år sedan donerade Johan Lundgren sin ena njure till sin storebror.
Grundades: 1995 av brittiska grek-cyprioten Sir Stelios Haji-Ioannou.
Huvudkontor: I en hangar på Luton Airport, London.
Börsnoterat: Londonbörsen.
Omsättning första halvåret 2019: 2,343 miljoner brittiska pund. Helåret 2018 redovisade bolaget en omsättning på 5,898 miljoner pund (5,047 miljoner pund 2017).
Resultat efter skatt: 358 miljoner pund 2018 (305 miljoner pund 2017).
Antal passagerare: 95,2 miljoner 2018, med målsättningen att flyga över 100 miljoner passagerare 2019.
Antal rutter: 979.
Antal anställda: Cirka 14 000.
Utsläpp per passagerarkilometer …
… är ett genomsnittsmått för att beräkna utsläpp för varje passagerare per kilometer. Easyjets siffra på 78,6 gram koldioxidutsläpp per passagerarkilometer kan jämföras med 90 gram koldioxidutsläpp per passagerarkilometer som det svenska flygresandet står för i snitt, enligt en rapport från Chalmers. Med flyghöjdens påverkan på utsläppen inkluderad – den så kallade höghöjdseffekten – blir siffran 170 gram per passagerarkilometer. Långväga resande med bil beräknas ha ett utsläpp på drygt 50 gram per passagerarkilometer. Easyjet tar inte med höghöjdseffekten i sina beräkningar.
Källa: Klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresor 1990-2017 av Anneli Kamb, Jörgen Larsson.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.