Fullt på marknaden

Det finns en uppenbar fara att 2006 blir ett år av stigande protektionism. Optimisterna hoppas att en god internationell tillväxt ska rädda situationen. Men ökad protektionism är, trots ljusa tillväxtutsikter, definitivt ett av de största hoten mot tillväxten i världen. Och syndarna är som så ofta de mer utvecklade länderna, där man talar om ”ekonomisk nationalism” och ”ekonomisk patriotism”.

År 2005 beskrivs av Kommerskollegium, som bland annat har till uppgift att bevaka internationella handelsfrågor, som ett ?mörkt år? för frihandelsfrågorna. Och listan över försyndelser kan göras lång.

Det mest allvarliga var misslyckandet i WTO-förhandlingarna med att uppnå ett nytt frihandelsavtal. Hong Kong-mötet beskrivs av de mest kritiska som att den enda framgången som uppnåddes var att förhandlingarna inte bröt samman. Och som vanligt var det i-ländernas subventioner av jordbruket som var den stora stötestenen.

Här är EU en stor syndare, men även i USA har subventioner i stor skala återkommit under George W Bushs regeringstid. Och även Japan stöttar det inhemska jordbruket.

Det mest uppmärksammade miss­lyckandet var striden om den kinesiska textilexporten till EU som väl närmast ska beskrivas som en ?tragisk fars?. Den 1 januari 2005 avvecklades importkvoterna på textilier till EU, USA och Kanada. Redan den 11 juni var det dags att återinföra dem i EU, efter starka påtryckningar från Italien, Portugal, Frankrike och flera östländer. Även om det slutligen framställdes som ett ?frivilligt? åtagande från kinesisk sida, var det knappast fallet. Endast Sverige och Danmark röstade mot återinförandet av kvoterna.

Ytterligare bakslag för frihandeln kom när det nya tjänstedirektivet, som syftade till att underlätta tjänstehandeln inom EU, röstades igenom först efter en betydande omarbetning av ursprungsförslaget. I det nya förslaget gavs de enskilda länderna stora möjligheter att begränsa den utländska konkurrensen inom flera viktiga områden.
Och under 2005 syndade USA stort mot principerna för frihandel när politiska påtryckningar tvingade det statliga kinesiska oljebolaget CNOOC att dra tillbaka budet på det amerikanska energibolaget Unoctal.

2006 har tyvärr inte börjat bättre.

Nylingen stoppade den amerikanska kongressen ett förslag om att företaget Dubai World Ports skulle ta över driften av sex amerikanska hamnar. Och den franske premiärministern Dominique de Villepin hänvisade till ?ekonomisk patriotism? när han nyligen lyckades förhindra ett italienskt övertagande av energi- och vattenbolaget Suez. Spanien stoppade i sin tur ett tyskt övertagande av energijätten Endesa. Bara några exempel på det som den italienske finansministern Giuli Tremonit kallar osund ekonomisk nationalism och protektionism.

Men på bland annat italienskt inititativ ska det dessutom införas nya tullar i EU. Den här gången ska importen av skor från Kina och Vietnam begränsas i syfte att skydda inhemska producenter.

Asien, främst Kina och Japan, fortsätter dessutom att hålla sina valutor undervärderade för att skydda de inhemska företagen. Dessutom finns stora hinder för utländska företagsetableringar, främst på tjänsteområdet.

Tendensen är klar att protektionismen ökar. Till de tidigare främst ekonomiskt betingade handelshindren kan nu läggas även säkerhetspolitiska och nationalistiska intressen av att begränsa frihandeln. Det här kan komma att slå hårt på världsekonomin över tiden och bådar inte gott inför de nya förhandlingsrundorna inom WTO-samarbetet.