Fulspelet om cancer­kliniken

Wien den 5 till 9 maj i år. Specialister inom strålterapi, de som behandlar cancersjuka med strålning, träffas i den stora mässhallen Messe Wien för den årliga sammankomsten Estro, the European Society for Radio­therapy and Oncology. Vid sidan av Astro, den amerikanska motsvarigheten som hålls i San Diego i höst, ses mötet som världens viktigaste konferens om konsten att skjuta prick på cancertumörer med linjäracceleratorer. Det som i dagligt tal brukar kallas för strålkanoner.

”Alla” i branschen var där. Däribland Richard Hausmann, vd för den svenska strålkanontillverkaren Elekta, liksom Kolleen Kennedy, ­chefen för cancerdivisionen inom Varian, den större amerikanska ärkerivalen. Nära 2 000 vetenskapliga artiklar och föredrag presenterades.

När konferensens fem dagar var förbi kunde den som sammanställde pressmeddelandeskörden snabbt konstatera att både Elekta och ­Varian hade presenterat var sitt nytt bildguidat styrprogram – det vill säga dataprogram som gör det möjligt att se cancer­tumörer samtidigt som de bestrålas. Men det kom inga nya informationshanteringssystem eller nya dosplaneringssystem från Elekta.

– Hade de kommit på något nytt hade Wien definitivt varit platsen att presentera det på, säger en källa som länge följt Elekta.

Elekta är, enligt användare, på efterkälken när det gäller att konstruera integrerade system, och bolaget är därför i stort behov av nya sammanbyggda informationshanterings- och dosplaneringssystem. Företaget vann i december 2016 en upphandling till Nya Karolinska sjukhuset, gällande ett tiotal strålkanoner med kringutrustning.

De första maskinerna ska installeras i mitten av september, men redan nu vid halvårsskiftet ska bolaget leverera den tillhörande programvaran.

Men den finns alltså inte färdig. En person med branschkännedom konstaterar att ­Karolinska sjukhuset därmed inte får de bästa programmen på marknaden, utan får nöja sig med Elektas tre olika dosplaneringssystem, Monaco, Oncentra brachy och Oncentra prostate samt informationssystemet Mosaiq.

– Det är till stor del gamla system. Det är varken bra eller integrerade system och ­definitivt inga alternativ till Varians, säger källan.

Marknadsledaren

Varian är sedan många år marknadsledare på strålkanoner runt om i världen. Sverige, med ungefär 70 installerade strålkanoner, är inget undantag. Det visade en sammanställning som Affärsvärlden gjorde för fyra år sedan (Affärsvärlden nr 18/2013). Då hade Varian kammat hem beställningar på 17 av de 20 strålkanoner som beställts till svenska sjukhus under de senaste två åren.

– Nuvarande marknadsandelar i Skandinavien när det gäller installerade maskiner är 75 procent för Varian, 21 procent för Elekta och 2 procent vardera för Siemens (Tyskland) och Accuray (USA), säger Neil Madle, talesperson för Varian.

Elekta har alltså under många år, egentligen ända sedan svenskföretaget 1997 förvärvade nederländska Philips strålterapidivision, där strålkanonerna ingick, haft svårt att hävda sig på hemmaplan.

Samtidigt har det faktum att prestigesjukhuset Karolinska under många år föredragit amerikanska maskiner före Elektas brittisktillverkade strålkanoner länge plågat Elektaledningen.

Den nu aktuella upphandlingen, som ­inleddes 2013, har utvecklats till ett bittert krig mellan duopolisterna på strålkanonmarknaden, en fejd som hittills har passerat genom fyra olika domstolar.

Första upphandlingen vann Varian 2015 varpå Elekta överklagade i domstol och vann. Upphandlingen fick göras om.

Andra upphandlingen inleddes i april förra året och vanns i stället av Elekta. Elektas anbud var enligt Stockholms läns landstings (SLL) bedömning både bättre och billigare. Elektas anbud uppgick till 461 miljoner kronor, vilket kan jämföras med Varians offert som skulle kosta skattebetalarna 544 miljoner kronor.

Den här gången var det Varian som överklagade. I ett beslut i kammarrätten strax före nyår 2016 avfärdades emellertid Varians klagomål.

I inlagorna till domstolarna tog Varians juridiska ombud, juristerna på DLA Piper advokatbyrå, Ingrid Eliasson och Annika Blomqvist, till det mycket ovanliga greppet att baktala konkurrentens anbud. Juristerna rent av varnade sjukhuset för Elektas produkter. Amerikanerna ansåg att Elekta inte är att lita på och hävdade bland annat att Elekta saknade den programvara som behövs och inte skulle hinna utveckla den till dess att systemet skulle vara levererat till Stockholms läns landsting.

”Varian befarar att Elekta inte kommer att kunna uppfylla de tekniska krav SLL uppställt gällande utrustningens och systemets funktionalitet och kvalitet”, anförde Varian och listade sedan sju olika punkter i förfrågningsunderlaget där det hette att såvitt ­Varian kände till hade Elekta inte i dag (förra sommaren, reds anm) några system som uppfyller kraven i de sju punkterna:

”Varian befarar att Elekta inte vid installation kommer att ha system på plats som uppfyller de krav som SLL ställt upp.”

Varian hade också undersökt hur lång tid det tar för det amerikanska läkemedels­verket FDA att godkänna ny mjukvara från de två företagen Elekta och Varian. Bolaget har kunnat konstatera att en genomsnittlig tid från ansökan till godkännande är 15–20 månader.

”Mot denna bakgrund är det inte troligt att Elekta kommer att ha ett nytt system på plats som är godkänt”, skrev juristerna.

Och nu verkar det alltså som om Elekta har hamnat i just den kniviga situationen.

Enligt ett protokoll från ett möte på sjukhuset i februari i år som Affärsvärlden tagit del av, där bland annat Elekta och personalrepresentanter var med, fanns det vid den tidpunkten 18 krav som Elektas mjukvaruprogram inte kunde uppfylla. Enligt flera av de personer som var med höll Elektas högst ansvarige på plats med om beskrivningen.

– Jag vet inte om de har byggt något nytt system men de har lovat att leverera det vi har ställt som krav, kommenterar Harald Blegen, övergripande ansvarig för verksamheten vid strålbehandlingen vid Nya ­Karolinska sjukhuset.

Eva Thimgren Varenius, tidigare facklig ordförande i Sacorådet på Karolinska, har följt upphandlingen och hon säger att Elekta inte kommer att bli klara i tid.

– De kommer aldrig att hinna, säger hon.

Elektas talesperson Gert van Santen medger att bolaget drabbats av förseningar men menar att det beror på faktorer utanför ­bolagets kontroll, som att sjukhusbygget är försenat samt de långdragna domstols­processerna.

– Vi fick grönt ljus så sent som i december 2016 vilket gör leveranstiden exceptionellt kort, säger han och tillägger att Elekta har en ”god dialog med sjukhusledningen om planering och koordination av den nya ­utrustningen”.

Harald Blegen, den ansvarige från sjukhusledningen, talar också om att sjukhuset har en god ”dialog” med Elekta, och enligt ­honom finns inget som tyder på att Elekta blir sen med den mjukvaruleverans som ska finnas på plats till halvårsskiftet.

– Elektas folk, inklusive vd:n, säger att de hinner. Då kan inte jag ha en annan uppfattning, säger han. Jag känner inte själv att vi har problem med Elekta men det finns vissa medarbetare som tycker att konkurrenten Varian har en bättre produkt.

Och Gert van Santen anser att kritiken mot Elekta är överdriven och orkestrerad av motståndare till bolaget.

Varför verkar det då som om användare vid Karolinska sjukhuset inte verkar lita på Elekta?

– Ja, det är ett motstånd bland en del ­Karolinska-anställda och vi har förståelse för utmaningar de står inför, som att behöva ändra på arbetsprocesser och rutiner efter mer än 30 år med en och samma amerikanska tillverkare. Det kommer att ta någon tid för personalen att arbeta annorlunda, men vi är övertygad om att Karolinska snart kan se fördelarna med vårt system.

Konsultdriven upphandling

På Karolinska sjukhuset finns ett utbrett missnöje mot hur upphandlingen av strål­kanonerna gått till. Bland annat riktas kritik mot att Elektas utrustning inte är lika integrerad, automatiserad och användarstödjande som den amerikanska konkurrentens.

Men det finns också extern kritik mot upphandlingen. Vid sidan av marknadsdominanterna Varian och Elekta finns fristående tillverkare av dataprogram som tillverkar mjukvara som pratar med olika tillverkares system. En av tillverkarna till dessa fristående styrsystem är det svenska succéföretaget Raysearch Laboratories i Stockholm. Vd vid Raysearch är Johan Löf och han är kritisk av två principiella skäl.

Första skälet är att upphandlingen inte delades in i mindre delar, så att hårdvara och mjukvara kunde köpas in till sjukhuset var för sig. Sådana uppdelningar är vardag vid ledande sjukhus runt om i världen.

– Det är otroligt konstigt att de exkluderar en leverantör, inte minst ur skattebetalarnas synvinkel. Det måste vara bättre om tre aktörer tillåts konkurrera. På det hela taget får man ner priset om man har fler konkurrenter. Att med berått mod ställa upp reglerna så att en inte kan vara med och tävla i upphandlingen är obegripligt, säger Johan Löf.

Han är samtidigt kritisk mot att upphandlingen sköttes av konsulter och inte av de läkare, sjuksköterskor och sjukhusfysiker, som ska använda de nya systemen.

– Användarna var åsidosatta på ett väldigt konstigt sätt. När vi säljer vårt system till andra stora kliniker i världen pratar vi alltid direkt med läkarna eller de andra användarna av systemen. Användarna är alltid djupt engagerade i upphandlingen. Det var unikt med den här upphandlingen, att användarna spelade en så perifer roll och att vi i stället pratade med konsulterna som förstås inte är insatta i kärnverksamheten.

Maskinerna ska vara i full drift om två år, 2019. vMen den segdragna upphandlingen av strålkanonerna gör att premiärbehandlingen kan bli ytterligare försenad, vilket i så fall riskerar att äventyra patientsäkerheten.

Om ett par veckor står det klart om Elektas mjukvaror får godkänt. Sjukhusets ansvarige, Harald Blegen, tonar ned riskerna för att upphandlingen behöver tas om en gång till.

– Risken är väldigt låg. När jag hör Elektas beskrivning av sin leverans bedömer jag att den risken är väldigt låg, säger Blegen.