Energifrågan
Gassäkerhetsexperten: Hotbilden mot svensk infrastruktur har förstärkts
Finska regeringen misstänker att läckan på gasledningen mellan Finland och Estland har orsakats avsiktligt. Gasledningen, som går under namnet Balticconnector, är 150 kilometer lång. 77 kilometer av dem går på botten av Finska viken. Förutom gasledningen ska även en datakabel tillhörande teleoperatören Elisa ha skadats, enligt Yle.
”Det är uppenbart sabotage. Den här sortens rör i specialstål går inte sönder av sig självt. Detta förstärker hotbilden mot den här typen av infrastruktur”, säger gassäkerhetsexperten Gustav Boëthius till Affärsvärlden.
Han är kemist och arbetade tidigare som gassamordnare på Energimyndigheten. Under förra hösten jobbade han på myndigheten när North Stream 2-gasledningen förstördes. Han är är författare till boken Ledningen, som Affärsvärlden skrev om i våras.
”Nu lever vi en värld där stora rörledningar i Östersjön går sönder, det har skett två gånger inom loppet av ett år. Det höjer som sagt hotbilden mot infrastruktur vi är beroende av, med skillnaden att vi inte har en plan B”, säger Gustav Boëthius, som numera jobbar för branschföreningen Swebio.
Importerar dansk gas
Sverige har ingen gasledning kopplad till Finland eller Estland. De två gasnätverk som finns i Sverige ligger i Stockholm och längs västkusten. Sverige importerar sedan 1985 naturgas från Danmark genom rör som löper på Öresunds botten.
”Med kärnkraften är säkerhetstänket hängslen och livrem, men med gasförsörjningen har Sverige nöjt sig med att designa ett system som ingen annan i Europa skulle acceptera att ha”, säger Gustav Boëthius.
Biogas en lösning
Han betonar att gasproblemen inte löses bara genom ytterligare gasimporter, LNG-hamnar eller rör. Gustav Boëthius menar att staten borde göra en ordentligare analys på vilka industrianläggningar och kritiska värdekedjor som kan påverkas. En del av problemen kan lösas genom att byta till biogas, medan andra industrier kan installera flis- eller pelletspannor för att vara mer proaktiva.
”Vi har möjligheter att producera enorma mängder biogas i södra Sverige. Det har danskarna lyckats göra genom statliga subventioner. Det behövs ett tydligare intresse och ledarskap från politiken för att det ska bli av”, säger Gustav Boëthius.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.