GENERATIONSFONDER: Alltför enkelt

”Enda frågan du behöver utgå ifrån i premiepensionsvalet: När är du född?”. Det budskapet möter den som söker information på Nordbankens hemsida om höstens stora fondval till premiepensionen. Du fyller i din ålder och vips har du fått rådet: Nordbankens Premiesparfond 1950-54. Du har också möjlighet att lätt klicka vidare för att lära dig hur du fyller i PPM:s blankett.

Helheten

Tyvärr är det inte så enkelt. Men fondbolagen har sina skäl att förenkla. Det finns inga enkla sanningar om pensionssparande. Dessutom bör spararen inte isolera sitt sparande i premiepensionen från övrigt sparande utan se till hela privatekonomin och riskprefe-renserna.

Nordbanken är inte ensamma om att klumpa ihop alla som är ungefär lika gamla och säga att man har tagit fram en fond som passar just din generation. Carlson, Handelsbanken, Länsförsäkringar, SEB och SPP gör det också. Förutom att fonderna har olika namn – ibland heter de ”70” och ibland ”2035” – så har de olika syn på när man bör trappa ned andelen aktier (se artikeln här intill).

Det som kännetecknar generationsfonderna är att förvaltaren minskar risken, det vill säga andelen aktier, när pensionstidpunkten närmar sig efter en i förväg bestämd tidsplan. Med obligationer säkrar man sedan upparbetad avkastning.

De stora olikheterna som förvaltarna visar i synen på risktagande för en specifik åldersgrupp är ett bra bevis för att det inte finns någon lösning som passar alla.

För bankerna handlar lanseringen av generationsfonder snarare om kostnadseffektiv rådgivning. I höst ska 4,4 miljoner svenskar placera omkring 56 miljarder kronor i fonder. Visserligen äger 60 procent av svenska folket fonder idag, men det lämnar ändå en stor grupp av människor helt utan erfarenhet av fonder. Dessa ska välja bland drygt 460 fonder.

Det är ett svårt och viktigt val, som ställer mycket höga krav på rådgivarna. Att redogöra för alla fonder är tidskrävande och därmed dyrt. Samtidigt kan rådgivarna inte ge svar på frågan som alla vill ha svar på: hur får jag den bästa avkastningen. Svaret är ju dolt i framtiden. Därför är det väldigt enkelt – och lockande – för förvaltarna att hänvisa till en generationsfond.

Dessutom lovar generationsfonder att ta hand om spararen till pension. Det blir alltså många år av intäkter för banken om kunden kan övertygas.

Riskpreferenser

Olika livssituationer, exempelvis inkomstnivå, övrigt sparande och om man belånat sin bostad eller inte, ställer emellertid olika krav på pensionssparande. Dessutom har människor olika inställning till risk.

Generationsfonder kan vara en bra lösning för de som inte vill eller orkar bry sig.

Utifrån historiken gäller att ju större andel aktier, desto högre avkastning. En tidig avtrappning av andelen aktier – alltså minskad risk – kommer att märkas på den slutliga pensionen.

Även de första generationerna som går i pension med det nya pensionssystemet kan tillåta sig att ta en hög risk inom premiepensionen, eftersom premiepensionen bara utgör en liten del för dem som är födda före 1958. Detta gäller i synnerhet om man har en generös tjänstepension, har amorterat huset och byggt upp ett privat sparkapital.

Långt kvar

Dessutom sker utbetalningarna under många år och därför kan man tillåta sig att behålla en viss risk i portföljen även efter det att pensionen börjat betalas ut (vilket sker tidigast vid 61 års ålder).

Därmed inte sagt att man bör ta en extrem risk. Ju snävare placeringsinriktning, såsom IT- och Rysslandsfonder, desto högre risk. Riskplaceringarna bör bara utgöra en liten del av det totala sparandet. Den som har fondförsäkringar bör lägga högriskfonderna här, för fondförsäkringarna är mycket dyra och kräver extrem avkastning för att bli en bra affär. Samtidigt slipper man att betala marginalskatt vid utbetalningarna om placeringen visar sig bli en bra affär. Generellt är dock Affärsvärlden skeptisk till fondförsäkringar på grund av de höga kostnaderna.

För premiepensionen lämpar sig därför breda aktiefonder, som globalfonder. Att sprida placeringarna på många länder och branscher ger högre avkastning till lägre risk (läs Affärsvärlden nr 24/2000 sid 60). Med risk menas i det här fallet svängningar i värdet, för man vill undvika att utbetalningarna sammanfaller med ett börsfall.