Griniga grannar

Livet är egentligen rätt behagligt utan euron. Gjorde vi kanske inte rätt som röstade nej i folkomröstningen? Euroanhängaren finansminister Anders Borg överraskade för någon vecka sedan med att tycka att Sverige klarar sig bra utanför EMU.

– Jag tycker inte att Sverige ska ha någon brådska att gå med i euron. Det är ingen avgörande nackdel att stå utanför så länge vi är beredda att ha god ordning på statsfinanserna, föra en god ekonomisk politik så vi får investeringar, sa Anders Borg när han träffade journalister i Berlin häromveckan.

Anders Borgs slutsats var att han själv hade haft fel vid omröstningen och överskattat de negativa effekterna. Enligt honom är det andra faktorer än euron som har varit avgörande för tillväxten i Europa: reformer av produkt- och arbetsmarknaderna, gott näringslivsklimat, utbildning och arbetskraftens förmåga att ta till sig ny teknik. Sverige, Finland och Storbritannien har varit duktiga på det och det har gått bra för dem, oavsett EMU-medlemskap. Dessutom kan en egen penningpolitik vara en fördel vid ekonomiska kriser då räntan kan anpassas bättre till Sveriges behov.

Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv håller inte med när Affärsvärlden frågar honom.

Gjorde inte Sverige rätt som sa nej? Spelar euron någon roll för svenska företag och Svenskt Näringsliv?
– Det gör den. Vår slutsats inför folkomröstningen var att många företag lyfte fram att om Sverige stod utanför skulle det vara negativt för investeringar och för sysselsättningen. Vi vet inte hur stora effekterna har varit. Men vi konstaterar att investeringar och sysselsättning har utvecklats relativt svagt fram till nu i alla fall, även jämfört med euroländerna. Så vår utgångspunkt är fortfarande att en euroanslutning skulle vara bra för dessa områden. Å andra sidan har några euroländer haft sämre BNP-tillväxt på grund av andra tillväxtproblem. Men EU-länder som vi kan jämföra oss med, till exempel Finland, har det ju gått bra för även när det gäller BNP.

– Däremot kan jag hålla med Anders Borg om att det inte är någon mening att tvinga fram en ny beslutsomgång så länge opinionen inte ändras ordentligt i frågan.

– Betydelsen för den makroekonomiska politiken har vi inte fått något test på eftersom kronan har hållit sig väldigt stabil mot euron. Vad gäller växelkursen är det nästan som om vi hade gått med. Vi vet att euroområdet är vår största handelspartner. Kanske har kronan varit stabil för att det finns en förväntan om att vi ändå går med. Euron kan därför fungera som någon sorts ankare för kronan.

Anders Borg säger att det inte har varit någon ekonomisk nackdel att stå utanför euron. Håller du med?
– Det finns många studier som visar en positiv effekt på handel om ett land går med i en valutaunion, som Kommerskollegiets studie. Det resultatet är rätt väl förankrat i ekonomisk forskning.

Den 8 december i fjol presenterade Kommerskollegiet en studie som hävdade att Sveriges utrikeshandel hade varit 13 procent högre om Sverige hade infört euron. Det motsvarar 122 miljarder kronor i utebliven export och 112 miljarder kronor i utebliven import per år. En gemensam valuta sänker etableringskostnader för nya aktörer och nya produkter på euromarknaden, menade studien. En ökad handel av insatsvaror och halvfabrikat tyder på en ökad integrering av euroländernas produktionsprocesser, ansåg studien.

– När jag pratar om investeringar och sysselsättning är det inte lika väletablerade i internationell forskning, säger Stefan Fölster. Men slutsatsen grundar sig på att det är så många företag — både svenska och utländska, som funderar på att investera i Sverige — som säger att det är en negativ faktor att stå utanför. Man måste anta att några av dem faktiskt agerar efter det. Då har det förmodligen negativa effekter för just Sverige.

Lägre ränta brukar nämnas som en av fördelarna med euron. Många sydeuropeiska länder har sänkt sina räntor kraftigt genom euromedlemskapet. Men i Sverige har vi haft ännu lägre räntor än euroområdet. Varför?
– Under några år har Sverige haft exceptionellt låg inflation och då låga räntor. Det stämmer att den korta räntan hade varit lite högre om vi hade varit med i euron. Men för investeringar är den långa räntan den viktiga. Där har inte skillnaden varit så stor. Vissa perioder har den svenska räntan legat lite lägre, andra perioder högre.

– De flesta har sett den exceptionellt låga räntan i Sverige som ett tillfälligt fenomen. Ekonomer är inte överens om varför den har varit så låg.

Hur många företagare tänker som finansministern, att det går ju bra för Sverige ändå utan euron, och drar slutsatsen att det är bättre att stå utanför?
– Då, vid folkomröstningen, fanns det ett massivt stöd för euron bland företagare. Jag har inte sett någon undersökning nu. Men visst, nu tycker de flesta företagare att det finns andra frågor som är viktigare. Och så länge opinionsläget är som det är så är det inte värt att engagera sig i frågan.

– I EU-frågor i allmänhet finns det en slags ond cirkel i Sverige. Man får inga pluspoäng för att engagera sig i EU-frågor eller debattera dem. Därför är det få som är engagerade. Jag kan bara beklaga det. Vi gör försök att föra upp EU-frågor, men får inte mycket respons när vi gör det.

Ett annat argument för euron var att Sverige skulle öka sitt politiska inflytande? Håller argumentet?
– Det penningpolitiska inflytandet är förstås mindre utanför. Viktigare är inte minst från vårt perspektiv att det hade bidragit till ett större svenskt engagemang för EU. Svenskar hade varit mer engagerade. Och andra länder hade lyssnat mer på svenskar, även i andra frågor.

Finns det någon psykologisk effekt? Har tyska eller franska företagare lättare att göra affärer med finländska företagare, som också har euron, än svenska?
– I många avseenden tror jag att det är en liten effekt av euron. Men däremot tror jag euron spelar en rätt stor roll för turism och internethandel. Båda är framtidsbranscher som växer. Och så påverkas finansmarknaden, men där finns fortfarande andra hinder än valutan, främst nationella regler.

– Den psykologiska effekten gäller till exempel hur lätt man kan teckna en försäkring, spara eller investera. Hur lätt är det för en tysk att göra det hos ett svenskt finansföretag? Det hade varit lättare om vi hade varit med i euron.

Men delar av finansmarknaden lever ju på att Sverige har en egen valuta?
– Jo, de lever på ett handelshinder, kan man säga, en ineffektivitet.

Men som tur är har vi i Svenskt Näringsliv stor förståelse för att vi inte kan försvara företag eller branscher som lever på bristande konkurrens eller ineffektiviteter.

Finns det några andra nackdelar med att stå utanför euron?
– En aspekt vi förde fram var att euromedlemskapet skulle hjälpa till att skapa en bättre lönerörelse. Det skulle bli uppenbart för alla att vi inte kunde ha högre löneökningar än euroområdet. Det kanske inte har känts så aktuellt under några år. Men nu i avtalsrörelsen ser det ut som om vi får högre löneökningar än de flesta euroländerna. Risken finns att det blir många på både den fackliga sidan och arbetsgivarsidan, som inte tar konkurrenskraften på allvar. Någonstans i bakhuvudet tänker de att “om våra löner blir för höga så faller väl kronan”.

BENGT LJUNG