Grön industripolitik kan bli protektionistisk kryptonit

Liberalernas partiledare Johan Pehrson och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari torgför nu partiets politik med parollen “fossilfritt stål eller kinesiskt kol?”.

SvD:s ledarskribent Mattias Svensson krängde på sig trikåerna för att demonstrera mot ståltullar år 2002. Handeln hotades då av tullar, idag hotas den istället av grön industripolitik. Som vi ska se är vurmandet för grönt stål i praktiken grön kryptonit för världshandeln.

Sagan om protektionismens återkomst…

Alltsedan finanskrisen har protektionismen varit på frammarsch i världen. Global Trade Alert dokumenterar alla reformer som påverkar världshandeln. Med utgångspunkt i denna sammanställning går det att analysera utvecklingen inom den globala handeln.

Då organisationen kodar reformer som antingen handelsvänliga eller som begränsningar av handeln mellan länder blir det möjligt att studera hur handelspolitiken utvecklas över tiden. Det kan förstås finnas goda säkerhetspolitiska skäl till minskad handel mellan vissa länder, men för den som tror att handel bidrar till välstånd har mycket gått i fel riktning sedan 2009.

Tankesmedjan Timbro släppte en rapport i förra veckan, där jag fick möjlighet att titta närmare på hur och var protektionismen växt i världen. Genom att dividera antalet protektionistiska reformer med antalet handelsvänliga reformer går det få indikationer om hur världshandeln förändras. Som vi ser i diagrammet har denna kvot legat runt 5 i snitt 2009–2023. Enkelt uttryckt innebär detta att protektionismen varit fem gånger starkare än frihandeln 2009–2023.

Mest protektionism inom stålindustrin

När de protektionistiska reformerna delas upp per bransch blir det tydligt att stålindustrin är värst i klassen. Även om Kina och USA är de största bovarna gällande protektionism ligger Europa och EU inte långt efter.

Skenande protektionism runt stålet

I genomsnitt har andelen handelshindrande reformer för stålindustrin varit nio gånger högre än antalet handelsfrämjande reformer 2009–2023. Under perioden 2016–2023 genomfördes i snitt 11,7 gånger fler handelshindrande än handelsfrämjande reformer. Vi har med andra ord upplevt accelererande protektionism sedan finanskrisen.

(Grön) industripolitik är protektionism i nya kläder

Vid en uppdelning av Global Trade Alerts statistik på olika former av protektionism blir det tydligt att industripolitiken är den vanligaste formen av protektionism. Subventioner till industrin och exportstöd utgör gemensamt 74% av all protektionism i världen. Tullar endast 8%.

Bidrag, exportkrediter, kreditgarantier, offentliga lån till förment marknadsmässiga villkor och öronmärkta subventioner till “fossilfritt” stål är i själva verket ofta olika försök för politiker att skydda inhemsk industri. Lägg till taxonomier och klimattullar så har det protektionistiska vilddjuret blivit större än på länge.

Johan Pehrson och Romina Pourmokhtari: Lyssna mindre på Ursula van der Leyen och spana efter Mattias Svensson i rödblå outfit! Den sitter sannolikt lika bra nu som för 22 år sedan. Och graferna ovan visar att den behövs mer än någonsin.

Mattias: Är det inte dags för en favorit i repris? Till skillnad från EU, USA och Kina har du inget att skämmas för!