Gröna hus – från snack till verkstad

Ekobyarna med fetknopp på taken fick snabbt töntstämpel på 1990-talet. De var för miljötokar som gillade att kompostera och bo i kollektiv. “Grästak”, fnös många om de gröna tjockbladiga växterna som satt som luvor på husen.

Men plötsligt pratar i princip alla om lågenergihus, passivhus eller gröna hus. Med klimatförändringarnas stormvindar vinande runt oss ska även byggsektorn förändras. En sektor som står för runt 36 procent av landets totala energianvändning och historiskt sett inte brytt sig om energieffektivisering.

– Det är ytterst lite passivhus eller gröna hus som byggs, inte ens en procent. Men det kommer väldigt starkt nu, säger Svante Wijk, energisamordnare på NCC Construction Sverige.

Det talas om lågenergihus, passivhus och gröna hus. Boverket har satt ett tak på byggnaders energianvändning till 110 kilowattimmar per kvadratmeter och år för bostäder i södra Sverige och 130 kilowattimmar per kvadratmeter och år i norra Sverige. För kontor är skalan glidande på uppåt 120 kilowattimmar. Vem som helst som bygger aningen under Boverkets krav kan i princip hävda att han eller hon bygger lågenergihus.

Passivhus däremot får använda en betydligt lägre effektnivå. De byggs som en termos, använder värmen från de boende, kylskåp och andra hushållsmaskiner och har en mycket effektiv värmeåtervinning. De har dock en värmekälla för att ordna varmvatten och klara kalla vinterdagar. Att det skulle vara farligt och allergiframkallande att bygga så täta hus är en myt, enligt Svante Wijk.

– Det är en skröna från 1970-talet. Efter oljekrisen isolerade man husen och tätade fönster och dörrar, men då var husen byggda för att ha självdrag genom springor. När man tätade höll man den fuktiga luften från tvättstuga och badrum inne och huset möglade. Men moderna hus har ventilation, de ska vara så täta som möjligt, säger han.

NCC ska börja bygga bostadsrätter som passivhus, dock endast fyra-fem projekt i hela landet till att börja med. Samtidigt är alla hus som bolaget bygger i egen regi, cirka 1 500 lägenheter per år, lågenergihus med en energianvändning på 90 kilowattimmar per kvadratmeter och år. De hus som NCC bygger på uppdrag av kunder kan dock dra mer energi.

Sveriges största bostadsbyggare JM, som bygger 3 500-4 000 bostäder per år, satsar också på lågenergi.

– Vi beslutade för någon månad sedan att all bostadsproduktion ska vara lågenergihus som använder 75 kilowatttimmar per kvadratmeter. Det gör oss ledande i Europa, säger JM:s kvalitets- och miljödirektör Lennart Henriz.

JM:s hus börjar komma ut nästa år och energibesparingen jämfört med Boverkets norm blir 2 500 kronor per år för en bostad på 100 kvadratmeter, enligt Henriz.

– Några kommer att bygga hus som drar mindre energi än vi, men det blir ett passivhus här och där. Det finns 10 000 passivhus i Europa, men vad jag förstår är de byggda med skattesubventioner och inte kommersiellt gångbara. De är alldeles utmärkta för miljön, men de kostar för mycket, säger han.

På kontors- och lokalsidan finns en tredje variant av miljövänliga hus, gröna hus. Det är en EU-klassificering (Green Building) av kontor eller lokaler med en energianvändning som är 25 procent lägre än medlemslandets byggregler tillåter. Här ingår flygplatsen i Aten och rådhuset i Berlin.

– Det är sällan projekten bara blir 25 procent bättre än normen. Fastighetsverkets observatorium i Saltsjöbaden utanför Stockholm gjorde genom en ombyggnation en energibesparing på 78 procent jämfört med tidigare användning, säger Bengt Wånggren, utvecklingschef på branschorganisationen Fastighetsägarna.

Skanska bygger några gröna hus, bland annat har bolaget byggt det amerikanska läkemedelsbolaget Pfizers kontor i Sollentuna. Därtill har bolaget just nu ett grönt projekt i Solna, Hagaporten 3.

– På kontorssidan har vi byggt energisnålt i flera år, där kan merparten klassas som gröna hus, säger Jonas Gräslund, forsknings- och utvecklingsansvarig inom Skanskas bostadsutveckling i Norden.

Skanska har även ett Svanenmärkt småhus och har i partnerskap byggt flera passivhus på bostadssidan.

Jonas Gräslund hävdar att det viktigaste för miljön är att byggbolagen tittar på hela energikedjan, från produktion till användning, i stället för att bara räkna antal kilowattimmar per kvadratmeter och år.

– Man måste titta på hur mycket bränsle man häller in i energisystemet och hur energieffektivt hela systemet är. Vi värderar energin. El tar vi gånger faktor 2,5, eftersom verkningsgraden från bränslet är 40 procent. Fjärrvärme sätter vi faktor 1 på, eftersom verken använder spillvärme som man inte hade tagit tillvara annars, utan bara släppt ut i någon flod, säger han.

– Det är som bilindustrin, tidigare mätte de bara antal hästkrafter på bakhjulen. Nu tittar de på liter per mil och gram koldioxid per kilometer. Därmed tittar de på effektiviteten i motorn, dit måste byggsektorn också, fortsätter han.

________________________________________________

Gröna begrepp

Passivhus. Hus byggda som en termos med tjocka väggar. Husen får främst sin värme från människor, kylskåp och elektriska apparater och har ett väldigt effektiv värmeåtervinningssystem. Det finns dock en värmekälla, som fjärrvärme, solfångare eller värmepump, som värmer varmvattnet och som även värmer huset kalla vinterdagar. Det mest miljövänliga huset.

Lågenergihus. Alla hus som är energisnålare än Boverkets gräns. För bostäder är taket 110 kilowattimmar per kvadratmeter och år i södra Sverige och 130 kilowatttimmar per kvadratmeter och år i norra Sverige.

Gröna hus. En EU-definition för kontor och lokaler som innebär 25 procent lägre energianvändning än ett lands byggnorm.