GULDET UTKONKURRERAT: Glimmar inte längre

Guldet fungerar inte längre som tillflykt i orostider. UnderAsienkrisen har priset inte ökat, utan tvärtom rasat – från 380dollar per uns i slutet av 1996, till 280 dollar idag. Förvärldens centralbanker betyder det en rejäl åderlåtning avvalutareserverna. Tillsammans har de förlorat 90 miljarderdollar (700 miljarder kronor enligt dagens dollarkurs) sedanslutet av 1996 på värdeminskningen av sina 27.600 ton guld. Densvenska riksbanken har sett sin guldreserv på 146 ton minska mednästan en halv miljard dollar på drygt ett år.

Trots detta kan man inte säga att prisfallet är särskiltallvarligt för centralbankerna. Guldet spelar nämligen intelängre någon central roll för att skapa förtroende för ett landsvaluta, och under de senaste åren har flera centralbanker börjatminska sina guldreserver. Därmed har de också själva i högstagrad bidragit till prisfallet. Detta gör centralbankernasguldinnehav till en känslig fråga.

Riksbanken kommer inte att sälja ut sin guldreserv, enligtRichard Gröttheim, chef för riksbankens penning- ochvalutapolitiska avdelning. Han anser visserligen att argumentenför att ha guld i valutareserven var klart starkare för tjugo årsedan än de är idag. Men argumenten för att ha det kvaröverväger ändå; guldet är fortfarande ett sätt att diversifieratillgångarna i valutareserven, och det går att använda som pantför att låna.Det låter inte övertygande. Det tycker inte hellerriksdagens revisorer, som redan för några år sedan lyfte framnackdelarna med att ha guld i valutareserven.

Mats Johansson, revisionsdirektör på riksdagens revisorerutvecklar resonemanget:Att låna med guldet som pant är en krånglig omväg för att skapastörre möjligheter att försvara kronan. Att diversifieratillgångarna i valutareserven talar inte heller för att man börha just guld. En hel del talar också mot att ha guld ivalutareserven. Avkastningen har varit låg, och även om manlånar ut en del av guldet för att det skall ge någon litenavkastning är denna avsevärt sämre än vad placeringar i dollareller D-mark skulle ge. Handeln med guld är dessutom inte störreän att guldpriset skulle rasa om någon av de störrecentralbankerna började sälja i större omfattning för att stöttasin egen valuta. Därmed är värdet av guldreserven ytterstosäkert.

Riksbanken skulle inte välja att lägga guld i valutareserven omden skulle byggas upp idag. Detsamma gäller säkert även förandra centralbanker. Eftersom guldreserverna mest verkar vara enhistorisk kvarleva med urusel eller ingen avkastning, är detbara en tidsfråga innan centralbankerna börjar ersätta guldetmed dollar eller andra valutor? En del länder har redan börjatdra ner sina guldreserver. Under 1990-talet har de minskat med1.500 ton (att jämföras med det totala utbudet av guld som harlegat på ungefär 3.500 ton per år under de senaste åren).

Vilka centralbanker är det då som sålt guld? Belgien har sålt203 ton guld för att statsskulden skall se litet bättre ut införEMU-inträdet. Men EMU är ingen huvudförklaring till attcentralbankerna har börjat sälja guld, eftersom även länderutanför Europa sålt. Exempelvis Australien meddelade i somrasatt det hade sålt 167 ton eller motsvarande två tredjedelar avsin guldreserv, till den egna gruvindustrins stora ilska.Däremot har de asiatiska länderna inte sålt guld, mest beroendepå att de har ovanligt små guldreserver.

Det tyngsta skälet för centralbankerna att gå så försiktigt frammed att sälja guldreserverna är rädslan för att guldmarknadenskall kollapsa. Redan de försäljningar som har gjorts hittillshar ju bidragit till att pressa ner guldpriset till de lägstanivåerna sedan slutet av 1970-talet.

En centralbank, som måste åtnjuta stort förtroende och villförknippas med stabilitet och oberoende, vill inte kopplassamman med en kollapsande guldmarknad.

Under Asienkrisen har dollarn stärkts – mot exempelvis D-markenmed sju procent sedan början av november. Det har skett påguldets bekostnad. Ett tydligt tecken på att placerarna serdollarn som en trygg hamn i orostider.

Guldet håller på att förvandlas till en metallegering, eller enråvara bland andra.