H&Q informerar bäst

Både börsföretagen och fondföretagen skickar i augusti ut sina halvårsrapporter. Mest uppmärksamhet får självklart börsföretagen, eftersom ny information från dem ofta påverkar aktiekurserna.

Fondernas rapporter påverkar däremot inte aktiefondernas värde (som avgörs av förvaltarna och de aktier de väljer). Men det är förstås ändå viktigt att fondspararna får bra information. Affärsvärlden har därför läst igenom och satt betyg på fondföretagens rapporter.

Betygsättningen gäller sju olika typer av information: innehav, avkastning, köp och försäljningar, motiveringar i text, ansvariga personer, risk och kostnader. Högsta möjliga betyg är 40.

Catella i botten

Bäst på att informera sina fondsparare ärHagströmer & Qviberg Fonder, med 36 poäng. Sämst ärCatella, som bara får 14 poäng. Den som jämför dessa två rapporter ser att skillnaden är mycket stor. Hagströmer & Qviberg berättar om sina 12 fonder på 88 sidor fyllda av detaljer. Catella berättar om sina fyra fonder på tio sidor som innehåller ganska mycket luft. Till försvar för Catella bör sägas att företaget startade sina fonder för bara ett och ett halvt år sedan.

Jämförelser kan även göras bakåt i tiden. Detta är nämligen den artonde betygsättningen som Affärsvärlden gör av aktiefondernas rapporter. Första gången var 1991 och den förra finns i nummer 17/1999 (se “Bästa och sämsta rapporterna 1998”). Jämfört med början av 1990-talet har informationen blivit mycket bättre. Fast det senaste halvåret har, som synes i tabellen, betydligt fler fondföretag sänkt än höjt kvaliteten på sin information. Tolv har tappat poäng, medan bara sju har förbättrat sina rapporter.

Delvis beror det på att vissa fondföretag har för vana att lägga mer krut på helårsrapporterna. Det bästa exemplet på det ärDidner & Gerge, som tappar hela 12 poäng genom att precis som förra året skicka ut en halvårsrapport som bara består av ett enda hopvikt A3. Catella gjorde en rejäl förbättring i helårsrapporten för 1998, men har nu halkat ned till sista platsen. ÄvenSPP, som tidigare låg i toppen, har halkat bakåt rejält. Trevise var bäst förra gången, men har tappat från 37 till 31 poäng.

Störst förbättringar harSkandiaochCarlsongjort. Skandia avancerar därmed till delad andra plats och Carlson har tagit sig upp från sista platsen till mitten av klungan. ÄvenS-E-Bankenhar ansträngt sig mer än tidigare, vilket gör att det nu ärNordbankensom är sämst av de fyra storbankerna.

Vad äger de?

Det är, som sagt, sju typer av information som Affärsvärlden letar efter i fondrapporterna. Mest grundläggande är väl att aktiefonderna talar om vilka innehav de har. Andelsägarna vill rimligen veta vilka aktier de (indirekt) äger och hur fördelningen ser ut mellan länder och branscher. Det är också bra om förvaltarna redovisar hur mycket de har betalat för aktierna, vilket brukar kallas anskaffningsvärde. Affärsvärlden ger extra poäng för diagram som beskriver innehaven, eftersom det är lättare att hitta det intressanta i diagram än i en tabell.

Minst lika intressant för fondspararen är förstås vilken avkastning fonden har givit. Affärsvärlden ger poäng för diagram som visar utvecklingen över flera år, samt tabeller som visar varje år för sig. Men för att kunna bedöma hur bra förvaltaren har lyckats behövs förstås jämförelser med relevanta börsindex. På detta område har fondföretagen blivit betydligt bättre de senaste åren, men fortfarande är det bara drygt hälften som även jämför fonderna med totalavkastningsindex (som inkluderar aktiernas utdelningar).

Den tredje typen av information gäller fondens köp och försäljningar. Fortfarande är det många som bara talar om de fem största nettoköpen och de fem största nettoförsäljningarna, vilket ger en dålig helhetsbild av vad förvaltaren har gjort. Allt fler sammanställer dock sex tabeller (nyköp, ökat, avyttrat, minskat, nettoköp och nettoförsäljningar) som tillsammans innehåller samtliga affärer och då får läsaren en bra överblick. Nästan alla redovisar numera nyckeltalet omsättningshastighet, och några har dessutom ställt omsättningen i relation till transaktionskostnaderna, så att andelsägaren kan kontrollera att courtagekostnaderna är rimliga.

Vi söker förklaringar

Fast tabeller i all ära, alla siffror är inte mycket värda om inte förvaltaren även skriver en text som förklarar och motiverar. Numera är det 9 av 40 poäng som beror på texternas kvalitet. Affärsvärlden letar efter förklaringar till varför fonderna gått bättre eller sämre än index, motiveringar av köp och försäljningar, förklaringar till varför portföljerna i dag ser ut som den gör, diskussioner av fondernas omsättningshastighet och därmed deras totalkostnader, beskrivning och förklaringar av fondernas risktagande, både totalt och jämfört med index, samt slutligen förvaltarnas planer den närmaste framtiden.

Information om de ansvariga förvaltarna är det femte området. Vad heter de, vilka fonder sköter de, ålder, utbildning, erfarenhet, egna innehav i fonderna, med mera. Två tredjedelar av fondföretagen får numera full poäng på detta område, en drastisk förbättring jämfört med för fem år sedan då många inte ens talade om vem som förvaltade vilken fond.

Fondernas risker

Fondernas risktagande är också viktigt. Här ger fondföretagen stadigt allt bättre information till fondspararna och nu är det bara sex fondföretag som inte får full poäng på detta område.

Slutligen bör kunderna få veta tillräckligt mycket om fondsparandets kostnader. Affärsvärlden skapade för två år sedan nyckeltalet totalkostnadsandel (TKA) och det är glädjande att se att nästan alla fondföretag numera redovisar detta nyckeltal. Däremot saknas det fortfarande på många håll resultaträkningar i halvårsrapporterna. Tänk om det fanns börsföretag som skickade ut halvårsrapporter utan resultaträkning, vilket ramaskri det skulle bli bland ägarna. Fast precis som när det gäller börsföretag, så är det främst noterna till resultat- och balansräkningarna som är intressanta.

Bonuspoäng

Utöver de sju typerna av information ges minuspoäng om något är dåligt och bonuspoäng för nya typer av bra information.Folksamhar denna gång fått bonus för en sammanfattning kallad »Fonderna i korthet« och ett litet avsnitt som heter »Vilka fonder fick mest pengar«. Folksam har för övrigt just bytt format från A2 (samma storlek som DN och SvD) till A5 (pocketbok), medan de flesta andra håller fast vid A4 (samma storlek som Affärsvärlden).

AnsvarochAragonhar fått minuspoäng för att deras rapporter inte skickades ut före den sista augusti (som lagen kräver). Carlson har fått ett bonuspoäng för en bra genomgång kallad »Så här förvaltar vi dina fonder« ochRoburhar fått ett extra poäng för en intressant »Avkastningsanalys« som visar hur avkastningen jämfört med index har uppkommit i de breda fondtyperna.

Tidigare artiklar:

Bästa och sämsta rapporterna 1998

Betyg på alla fondrapporter (våren 1998)

Bästa och sämsta fondrapporterna 1997