Håller den ryska haussen?

Den ryska börsen är en av få som har gått riktigt, riktigt bra under de senaste åren. RTS-indexet har i genomsnitt stigit 70 procent per år sedan 1999. Och vissa bedömare tror att uppgången håller i sig, medan andra spår en ny krasch.

DU SKULLE JU HA KOSTYM? Putin och Bush, utan tolk.

Att det har gått bra under några år betyder förstås inte alls att det måste fortsätta uppåt. Det kan ju till och med bli tvärtom. Det vet alla de som gick in under den förra haussen, 1996-1997. Då var uppgången ännu snabbare än under de senaste åren.

Fallet blev också dramatiskt. Den som gick in på toppen i oktober 1997 hade bara sex, sju procent kvar av pengarna ett år senare.

Men den här gången är det annorlunda säger optimisterna. Affärsvärlden har talat med Peter Westin, som jobbar på Aton, en av de största lokala investeringsbankerna i Ryssland. Han har tidigare varit rådgivare åt den ryska regeringen och arbetat för östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Han tror att den ryska börsen stiger med 25-30 procent i år.

Det som framför allt talar för en positiv utveckling är enligt Peter Westin att ett antal företag har strukturerats om och blivit effektivare. Redovisningen har också blivit bättre och tydligare.

BULLISH: Peter Westin.

– Under uppgången 1996-1997 hade de som köpte ryska aktier ofta ingen aning om vad de investerade i. Nu är möjligheterna att bilda sig en uppfattning om ett enskilt företag betydligt bättre, säger Peter Westin.

Börsutvecklingen är egentligen ganska frikopplad från utvecklingen i samhällsekonomin, men en positiv utveckling bidrar ändå till hans positiva syn på börsen.

– Makrosituationen är stabil och det mesta talar för att även den politiska situationen blir det. Reformtakten kommer troligen att avta inför de kommande valen, bland annat vågar man inte släppa fram de prisökningar som skulle bli följden av vissa avregleringar. Men allt talar för att president Putin blir omvald nästa år och att även duman får en majoritet som gynnar fortsatta reformer, säger Peter Westin.

Nästan som riktiga företag
Även Mattias Westman, fondförvaltare på Prosperity Capital i Moskva, är mycket optimistisk. Han gissar att börsen stiger med trettio, fyrtio procent i år.

Han menar att de problem som skapade den förra kraschen nu är lösta eller är på god väg att lösas. Statsfinanserna är mycket bättre, budgeten visar till och med överskott, räntor och inflation har fallit och överskotten i utrikeshandeln är stora.

Förtroendet har ökat och det syns till exempel i att räntorna på ryska obligationer på de internationella kapitalmarknaderna har fallit till samma nivåer som länder med så kallad investment grade, exempelvis Mexiko.

– Det finns nu ett tiotal bolag som går att beteckna som “riktiga” bolag, säger Mattias Westman.

– De har kommit ganska långt när det gäller marknadsekonomiskt tänkande, och har börjat bete sig som vi förväntar oss av företag i en marknadsekonomi. Vissa har till och med börjat lämna utdelningar motsvarande en direktavkastning på 2-6 procent på aktierna. Men värderingarna ligger fortfarande lågt med p/e-tal på bara 5 till 7, trots att de bör växa snabbt.

Men vad händer när oljepriset faller tillbaka? Både Peter Westin och Mattias Westman tonar ned denna risk.

Att oljepriset ska falla från dagens drygt trettio till runt tjugo dollar per fat är vad alla redan räknar med. Därför borde det inte få särskilt allvarliga effekter på börsen.

En hel del nypor salt behövs
Överskotten i både statsbudget och utrikeshandel är också så stora att en sådan nedgång skulle klaras utan problem. Mattias Westman menar att det långsiktigt förmodligen till och med är bra om oljepriset faller till en långsiktigt hållbar nivå.

Risken är annars att det höga oljepriset skapar överhettning och driver upp offentliga utgifter som inte är hållbara i längden. Då kanske man bäddar för en ny krasch så småningom.

Men det finns anledning att ta optimismen med en stor nypa salt. Det är inget tvivel om att den ryska ekonomin har en oerhört lång väg kvar att gå innan den är i närheten av en vanlig marknadsekonomi.

Ett tecken på att förtroendet fortfarande är mycket skralt är att både utländska direktinvesteringar och inhemska investeringar är mycket små. Korruption, ineffektiv statsbyråkrati och ett dåligt banksystem ställer till stora problem och hämmar utvecklingen.

SKEPTISK: Professor Stefan Hedlund.

Stefan Hedlund, professor i öststatsforskning vid Uppsala universitet, har inte rubbats i sin nattsvarta syn på Rysslands utveckling.

– Eftersom ingenting har förändrats i grunden står Ryssland inför ett nytt 1998, sannolikt inom ett par år, säger Stefan Hedlund.

Han menar att alla fundamentala faktorer nu är dåliga: Tillväxten ser ut att stanna upp helt i år. Högre inflation än i omvärlden tillsammans med en stabil nominell växelkurs har gett en kraftigt stigande real växelkurs som försämrar konkurrenskraften.

Investeringarna är, trots ganska stora ökningstal under 2000 och 2001, fortfarande alldeles för låga.

Under 1990-1998 föll de med ungefär 80 procent och det är väldigt långt kvar innan de ligger på en acceptabel nivå. Det finns inget fungerande banksystem. Ekonomin är extremt råvarubaserad och det finns ingenting som tyder på att förädlingsgraden skulle öka nämnvärt.

Att tillväxten under de senaste åren har varit så pass hög förklaras enligt Stefan Hedlund helt av den kraftiga rubeldevalveringen 1998 och att krisen skapade så mycket lediga resurser.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.