Han vill ha Vin & Sprit

Lanseringen av Investors tredje affärsområde, Operativa investeringar, blev nog inte som vd Börje Ekholm hade tänkt sig. Inte pr-mässigt i alla fall. Utköpet av Gambro väcker efter drygt ett år fortfarande ont blod bland investerare, aktieägare och analytiker. Det har snackats om att Investor skulle göra om operationen med bolag som exempelvis Electrolux och Husqvarna.

Men Lennart Johansson, den som ansvarar för de nya operativa investeringarna, säger i en intervju med Affärsvärlden att Investor i dagsläget inte planerar att lägga några bud på bolag i den egna portföljen.

– Vårt fokus på nya investeringar ligger hundra procent utanför våra kärninvesteringar. Att vi köpte ut Gambro var unikt och bra för Gambro. Situationen i bolaget var unik och det krävdes en rad olika åtgärder av ledningen för att vända utvecklingen, säger han.

Lennart Johansson var mellan 2003 och 2005 vd för riskkapitalbolaget b-business partners, där Investor är majoritetsägare. Sedan 1 januari 2006 är hans ansvarig för den nyinrättade funktionen Affärsutveckling där arbetsbeskrivningen är att söka nya investeringsmöjligheter utanför Investors existerande investeringsenheter. Hittills har han gjort två affärer, förutom Gambro på 39 miljarder också Mölnlycke på 26 miljarder kronor. Lennart Johansson är nu också den som direkt bevakar Investors intressen i statens försäljning av Vin & Sprit.

– Vi tycker att det finns intressanta tillväxtmöjligheter inom Vin & Sprit. Områden där man genom ytterligare satsningar kan skapa värde. Det finns också en god möjlighet att skapa ett riktigt starkt kluster i Sverige vad gäller försäljning, marknadsföring och branding. Jag tror också det kunde vara en fördel att huvudkontoret behålls här i Sverige. Det är alltid risk att kompetens och kontroll försvinner om huvudkontoret flyttar, vilket är negativt för Sverige på sikt, säger Lennart Johansson.

Men konkurrensen om det statliga guldägget blir hård. Förutom riskkapitalbolag har industriella jättar som Pernod Ricard, Fortune Brands, Diaego och Bacardi sagt att de kommer att delta i den budprocess som Morgan Stanley ska hålla i. Vin & Sprit anses vara värt runt 50 miljarder kronor, kanske i mesta laget med tanke på de 20-40 miljarder som Investor och Lennart Johansson är villiga att köpa bolag för.

Men Investor och EQT har trumf på hand, de kan med trovärdighet argumentera för att viktiga bitar av verksamheten, läs arbetstillfällen, blir kvar i Sverige. Frågan är om det räcker.

Ett köp av Vin & Sprit skulle, liksom köpen av Gambro och Mölnlycke, finansieras med lån och eventuellt andra partners. Om Investor skulle ta halva bolaget, skulle det innebära en investering på ungefär lika mycket i eget kapital som i de båda hälsobolagen. Investor investerade drygt 4 miljarder kronor i eget kapital i Gambro och 5,5 miljarder kronor i Mölnlycke.

I dag utgör onoterade investeringar runt 17 procent av Investors totala investeringar. Ambitionen är att andelen inom tre till fem år ska vara 25 procent. Och det är framför allt Operativa investeringar som ska bidra till att målet nås. Omräknat skulle det enligt Lennart Johansson betyda två till tre nya investeringar de närmaste åren i storleksklassen 3-4 miljarder kronor. Att växa i de befintliga innehaven Gambro och Mölnlycke via förvärv är också en tänkbar väg framåt.

Bara undantagsvis kommer Investor att göra investeringar med mindre än 1 miljard kronor i eget kapital.

Kan du komma med hur stora affärer som helst till Börje Ekholm?
– Han och styrelsen vet nog väldigt väl när de ska säga stopp. Det är klart att vi kan göra något större igen men det är nog mer sannolikt att det blir något mindre.

Att de två första investeringarna har genomförts inom medicinteknik/hälsovård är enligt Lennart Johansson ingen slump. Sektorn har en stark tillväxt driven av demografiska faktorer, samtidigt finns ett stort produktfokus. Konkurrensen ökar ständigt vilket kräver effektiviseringar och besparingar. Det är något som Lennart Johansson tycker att hans organisation behärskar.

Lennart Johansson vill inte gärna prata favoritsektorer utan pekar på att det ska finnas en intressant underliggande tillväxtmöjlighet som ska gå att utveckla i de bolag som man väljer att investera i. Ett villkor än så länge är att bolag som är tänkbara att investera i ska ha sin bas i Norden av rent logistiska skäl. Bolag inom miljö har nämnts som intressanta, men för närvarande är värderingen för hög.

Ni har nämnt området finansiella tjänster. Kan inkassobolag som Lindorff och Intrum Justitia vara av intresse?
– Det är ett intressant område (paus), som många andra.

Varför är det intressant?
– Dels uppfyller det det grundläggande kriteriet att det finns en underliggande drivkraft i marknaden. Vi är ju inte direkt ute i marknaden och letar banker som vi ska köpa, utan mer bolag av den typen. Intrum och Lindorff är exempel på bolag där det finns en förväntat hög marknadstillväxt samtidigt är konjunkturberoendet antagligen mindre än vad de flesta tror, säger Lennart Johansson.

Är det så intressant så att ni kan tänka er köpa något av dem?
– Det handlar mer generellt om att denna typ av bolag och bolag inom detta område skulle kunna vara intressanta för oss. Men att ta det därifrån till att singla ut enskilda bolag är att ta det ett steg för långt.

Ni har ju köpt bolag både privat och över börsen, tittar ni just nu på något som är börsnoterat?
– Det gör vi alltid men av olika anledningar är det inte säkert att det blir en affär till slut. Ett publikt övertagande kräver en utköpspremie. Sedan har ju priserna kommit ned i och med den senaste tidens nedgångar. Det har också avspeglat sig på värderingen av privata bolag.

Utköpet av Gambro fick kritik för att Investor inte genomförde de åtgärder som nu genomförs i bolaget, eftersom Investor ändå var huvudägare. Dessutom ansågs det att Investor hade ”insiderkunskaper” om läget i Gambro genom sina styrelserepresentanter.

Förstår du kritiken mot utköpet av Gambro?
– Det som var viktigt för oss som en så stor aktieägare var att vi var extremt noggranna med att alla governanceregler följdes till punkt och pricka. Det är klart att vi förstod att vi skulle bli granskade och vi var noggranna med att allt skulle gå rätt till.

Är det inte ett underbetyg till er själva som långsiktiga ägare i ett publikt bolag att ni var tvungna att ta bort det från börsen för att kunna reda upp det som gått snett?
– Vi gjorde den analysen att det var så många åtgärder som behövde vidtas, förutom de rent teknisk-finansiella som måste göras, för att bolaget skulle utvecklas bättre. Situationen med importstoppet krävde stor del av ledningens fokus, samtidigt var det andra delar som krävde fokus också för att öka tillväxten. Att då samtidigt utsättas för det kvartalsinriktade fokus som aktieägare och analytiker har hade varit knepigt.

Hade det inte varit bättre att göra Gambroaffären själva, utan EQT? Då hade era aktieägare fått hela den förväntade avkastningen för sig själva.
– Gambro är det största kontantutköpet från börsen hittills och den första affär vi gjorde inom det nya affärsområdet. Det kändes bra att göra det tillsammans med en partner som vi kände väl. På så sätt adderades resurser och fokuset ökade på de åtgärder som vi skulle göra i Gambro. Vi har sedan tidigare bra erfarenheter av att jobba med partnerskap. Sedan skapar partnerskapet en ökad finansiell flexibilitet. Vi kan göra fler investeringar.

Trots kritiken ser Gambro ut att bli en bra affär för Investor, som normalt kräver 20-25 procent i avkastning på de nya investeringarna. Med tanke på att budpremien på Gambro var 36 procent räknar Investor med en uppsida på drygt 50 procent från marknadsvärdet på 25 miljarder kronor före budet.

Och flera tecken finns på att förväntningarna kommer att infrias. I Investors senaste delårsrapport var ägandet i Mölnlycke Healthcare och Gambro Holding visserligen bara bokfört till motsvarande 7 kronor, respektive 5 kronor per Investor-aktie. Men det är en försiktig redovisning, som bara motsvarar det egna kapital som Investor har investerat. Man redovisar nämligen bolagen enligt den mycket konservativa kapitalandelsmetoden.

Det som redan har skett i Gambro indikerar ett högre värde på bolaget. Gambro sålde exempelvis enheten Healhtcare för 6,2 miljarder i maj, enligt uppgift. Samtidigt var hela Investors 49-procentiga investering i Gambro bokförd till 3,1 miljarder kronor i mars.

Healthcare var det minsta av Gambrobolagen och det med sämst tillväxtmöjligheter.

Mölnlyckes och Gambros värde avspeglas inte i er redovisning. Är det inte till era aktieägares nackdel?
– Det är vårt ansvar att ge sådan information till aktiemarknaden att vi får rätt värdering och det är ett ständigt pågående arbete. Vi är väl medvetna om den frågeställningen och vi arbetar på att kunna presentera något som fungerar för analytiker och aktieägare så att de lättare kan få en uppfattning om värdet på våra onoterade innehav.

– Sen kan vi säga att just nu händer det så mycket inom alla innehaven, så mer information i dagsläget skulle inte ge en mer rättvisande bild.

De två kvarvarande bolagen i Gambro Holding är enligt Lennart Johansson inte till salu just nu. Det största bolaget Gambro Renal Products kommer sannolikt att visa en tillväxt som ligger något högre en BNP, vilket är högre än Investors förväntningar vid utköpet. En starkt bidragande orsak till den mer optimistiska kalkylen är att Gambro nu återigen har börjat sälja dialysmaskiner på den amerikanska marknaden.

I augusti hävdes importstoppet på Gambros dialysmaskiner i USA. I ett slag ökade också värdet på Gambro Renal med tillväxtmöjligheterna på den amerikanska marknaden. Gambros befintliga kunder har till viss del ett uppdämt behov att köpa Phoenixdialysmaskinen. Men Gambro kommer nu också börja bearbeta nya kunder. Akutvården och en ökad betalningsförmåga i utvecklingsländerna är andra faktorer som väntas driva Gambro Renals tillväxt.

I slutet av september kom uppgifter från Nyhetsbyrån Direkt om att ni håller på att sälja det tredje affärsområdet, Gambro BCT, stämmer det?
– Nej, det kan jag faktiskt dementera. Det vore vansinne av oss att i det här skedet sälja BCT. Vi har två högintressanta produkter på gång. Mirasol står inför en Europalansering och försäljningen av Atreus för automatisk blodseparering utvecklas mycket bra. Att sälja nu skulle inte på långa vägar ge den bästa avkastningen som vi ser det.

Tillväxten inom Gambro BCT ligger nu på tvåsiffriga nivåer och enligt Lennart Johansson finns det mer på åtgärdslistan som kan bidra positivt till utvecklingen.

Investor har ingen tidsram för sina investeringar i Gambro och Mölnlycke. Det är en väsentlig skillnad mot de partners som finns i investeringarna, EQT respektive Morgan Stanley, som arbetar med begränsad tidshorisont. Det kommer förr eller senare att aktualisera frågan om Investor ska köpa ut sina partners, om de gemensamt ägda bolagen ska sättas på börsen eller säljas utanför börsen.

– Så länge vi kan tillföra något och utveckla bolagen är vi inte intresserade av att sälja. Gambro eller Mölnlycke kan mycket väl bli kärninvesteringar. Ser vi en fortsatt stark utveckling ser vi ingen anledning att sälja våra innehav. Då kanske det blir vi som köper om våra partners vill realisera sin investering.

Ni fick ju kritik för att ni köpte Mölnlycke för dyrt. Hur ser du på det förvärvet?
– Många, både journalister och analytiker, kanske var lite väl snabba. Säljaren Apax slog ju ihop Mölnlycke med två andra bolag. Den sista fusionen genomfördes tio månader innan försäljningen. Bara steg ett hade tagits i fusionen och det fanns mer rationaliseringar och effektiviseringar att göra. Det nya Mölnlycke var förädlat och väsentligt större än det Mölnlycke som Apax köpte. Förutom att driva på och öka försäljningen finns det annat att göra. Det var ett högt pris och hård konkurrens, men finansieringen var också gynnsam. Även om vi inte tog det aggressivaste finansieringspaketet så kunde vi räkna hem det.

Även i fallet med Mölnlycke valde ni att lägga er på en röstandel under 50 procent. Varför?
– Affärsidén skulle inte fungera om vi tog in och belastade vår balansräkning med belåningen. Skuldsättningen i Gambro Holding och Mölnlycke är gjorda på egna meriter i bolagen och är inte kopplad till oss. Däremot finns det inget som hindrar oss från att ta större ägarandelar i mindre bolag och ta upp det i egen bok. Detta skulle ju i så fall också ge oss möjlighet att ta del av kassaflöden från dessa bolag. Det skapar extra intäkter, utöver utdelningar och försäljningar, till Investors finansiella ställning. Pengar som kommer komma våra aktieägare till godo, säger Lennart Johansson.