Handelsbanken: Fyra av de viktigaste osäkerhetsfaktorerna just nu

I sin senaste konjunkturrapport fokuserar Handelsbanken på fyra av de viktigaste osäkerhetsfaktorerna för svenska hushåll och företag - just nu.

Handelsbankens ser i sin senaste konjunkturrapport tecken på att det nu sker en återhämtning i världsekonomin. Dock kan en ny smittovåg komma att dämpa återhämtningen samtidigt som löne- och inflationsutvecklingen tyngs av hög arbetslöshet och osäkra utsikter. Banken listar fyra av de viktigaste osäkerhetsfaktorerna.

USA-valet

Årets val sägs kunna vara det viktigaste i USA någonsin och också kunna sätta demokratin på prov.

”Vi räknar med att det kommer bli turbulent runt valet, inte minst på finansmarknaderna. Men vi bedömer att de eventuella ekonomiska konsekvenserna för världsekonomin på kort sikt överskuggas av pandemin, givet att det i slutändan fredligt utropas en vinnare”, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i ett pressmeddelande.

Världsekonomin efter pandemin

Världsekonomin väntas vara tillbaka på ett mer normalt läge först efter bankens prognoshorisont 2022. Pandemin spås också få långsiktiga effekter på tillväxten, bland annat genom att behovet av arbetskraft i olika sektorer påverkas. För produktivitetstillväxten är ökad digitalisering positivt men banken ser samtidigt att globaliseringen saktar in och att låga investeringsnivåer dämpar tillväxten under lång tid.

”Vår uppfattning är att coronakrisen bidrar till att dämpa tillväxten på medellång sikt och att arbetslösheten blir högre än vad den annars skulle varit”, säger Christina Nyman.

Svensk ekonomi – Avtalsrörelsen och stimulanser

Handelsbanken noterar att det finns signaler på att exporten växlar upp från låga nivåer. Samtidigt ser banken en stabilisering på arbetsmarknaden och att arbetslösheten kommer toppa under hösten.
De bakomliggande faktorerna gör att arbetsmarknadens parters ingångsbud till årets stora avtalsrörelse spretar ovanligt mycket.

Under krisen har det genomförts omfattande krisåtgärder och budgeten för kommande år är rekordstor. Den låga statsskulden och nollräntan gör att det finns ett stort utrymme att stimulera ekonomin och banken tror att stimulanserna i budgeten bidrar till att tillväxten blir omkring 1 procentenhet högre både 2021 och 2022.

”Om syftet med stimulanserna även var att stötta penningpolitiken till att få upp inflationstrycket skulle man ha satsat på mer inflationistiska åtgärder, såsom mer pengar till hushåll och offentlig konsumtion”, säger Christina Nyman, som påpekar att lägre kostnader för företag dämpar det underliggande inflationstrycket.

Dock väntas Riksbanken sitta still i båten de kommande åren och räntan ligga på noll under överskådlig framtid. Mycket talar också för ett lågt underliggande inflationstryck de närmaste åren. BNP väntas falla med 3,2% 2020 och öka med 4,1 respektive 2,7% de kommande två åren.

Bostadsmarknaden

Handelsbanken påpekar att bostadsmarknaden ter sig tämligen obekymrad inför osäkerheten kring smittspridningen.

”Vi förväntar oss att bostadsbyggandet tappar lite fart i höst men att inbromsningen totalt sett ändå blir måttlig. Samtidigt ser vi framför oss stabila, svagt stigande, bostadspriser. Det här bäddar för en fortsatt återhämtning 2021-2022”, säger Christina Nyman.

    Annonstorget Premium i samarbete med King Street Media Annonsera här