Hedgefond pressar Antonia

En amerikansk fond utmanar Antonia Ax:son Johnson om makten i det brittiska telekommunikations-företaget Spirent. Förre Ericssonchefen Kurt Hellström har tvingats ut ur styrelsen.

Den amerikanska fonden Sherborne Investors har klättrat upp som största ägare i det brittiska börsnoterade telekombolaget Spirent. Sherborne har under hösten köpt nära 15 procent av aktierna i Spirent och har därmed passerat Axel Johnson-gruppen, med 13,5 procent av aktierna.

Spirent, med cirka 1 800 anställda, drivs av en svensk vd, Anders Gustafsson, med bakgrund i bland annat de två amerikanska telekombolagen Tellabs och Motorola.

För 2,5 år sedan övertog han vd-jobbet i Spirent och fick börja med att vända en negativ trend. Under första halvåret 2005 gjorde bolaget en förlust och hundratals anställda fick gå. Därefter började han att rensa i en konglomeratliknande struktur för att renodla verksamheten. Under fjolåret såldes ungefär halva rörelsen, i huvudsak en division som verkar som underleverantör till bilindustrin.

– Vi fick ungefär 300 miljoner pund, cirka fem miljarder kronor, av riskkapitalbolaget Doughty Hanson för vårt bolag Hellermann Tyton, som bland annat gör gummidetaljer till kablage som används till bilindustrin, säger Anders Gustafsson.

Med åtgärden upphörde bolagets förluster, bolaget blev skuldfritt och fick i stället en stabil kassa. Det senare bidrog troligen till att locka in den amerikanska aktivistfonden Sherborne Investors som ägare under hösten 2006. Fonden har, enligt information på hemsidan, specialiserat sig på att utveckla och göra företag som har drabbats av dålig lönsamhet mer vinstgivande. Taktiken är att gå in som minoritetsägare i börsnoterade bolag och att sätta in egen personal i styrelsen.

Någon kommentar från fonden om hur den ser på att öka ägandet ytterligare i Spirent och om den är nöjd med vd Anders Gustafssons agerande har inte gått att få. I stället heter det i ett uttalande från företaget att eftersom fondens styrelsemedlemmar precis har utsetts (det skedde i slutet av december på en extra bolagsstämma) så är det för tidigt att spekulera i hur förändringar i företaget skulle kunna implementeras.

Men de ändringar som redan har skett talar ändå ett tydligt maktspråk. De styrelseledamöter som var oberoende av ägarna, förre Ericssonchefen Kurt Hellström och Marcus Beresford, tidigare vd i brittiska verkstadsjätten GKN, ställde ultimatum och hotade att lämna styrelsen om amerikanerna kom in i toppen. När så skedde tog de konsekvensen av sitt uttalande, och samtidigt försvann förre styrelseordföranden John Weston. Ende svensk, vid sidan av vd Anders Gustafsson, som sitter kvar i ledningen, är styrelseledamoten Göran Ennerfelt, koncernchef i Axel Johnson-gruppen.

– Vår position som ägare är oförändrad. Vi har haft en plats i styrelsen och har fortfarande en plats i styrelsen. Investeringen i Spirent är just en investering och inte kärnverksamhet för vår företagsgrupp, säger Göran Ennerfelt, som i övrigt inte vill kommentera Spirent.

Enligt Anders Gustafsson finns ingen oenighet om bolagets framtida inriktning.

– Det tror jag inte. Strategin som vi har verkar vara korrekt enligt deras (Sherbornes) uppfattning och vad de nu gör är att försöka lära sig bolaget för att se hur de kan hjälpa till på bästa sätt, säger Anders Gustafsson.

Han tillägger att det har rått oenigheter mellan den gamla styrelsen och den nya.

– Vi hade trassel, det kan man väl säga. Men nu är amerikanerna vanliga styrelsemedlemmar som alla andra.

Helt vanliga är de kanske inte. Vid bolagsstämman 22 december 2006 fick Sherborne stöd av jättebanken Credit Suisse First Boston och Artemis Investment Management Limited, ett tio år gammalt fondföretag som är majoritetsägt av den nederländska storbanken ABN Amro. De tre kontrollerar tillsammans cirka 25 procent av rösterna i Spirent och kunde rösta in fyra Sherborne- vänliga styrelsemedlemmar i den sju man starka styrelsen. De fyra är därmed i majoritet och leds dessutom av ordföranden Edward Bramson, som samtidigt är chef för aktivistfonden.

Därmed är Göran Ennerfelt i minoritet när det gäller att hantera Axel Johnson-gruppens investering i bolaget.

Den strategi som gäller för Spirent är att växa inom övervakning och testutrustning till mobiltelefontillverkare och teleoperatörer. Företaget har en årlig försäljning på cirka 500 miljoner dollar till cirka 1 500 kunder.

Bland bolagets produkter finns utrustning för att kvalitetstesta till exempel tele- och datanät. Bland produkterna märks utrustning avsedd att placeras i bilar som kör runt och provar hur bra mobiltelefonnäten fungerar. Bolaget säljer också specialutrustade ryggsäckar med plats för telefoner och mätutrustning för att registrera hur mobilnäten fungerar inomhus, i skidbackar eller i tunnelbanor. En växande marknad är testutrustning som behövs för tv-mobiltelefoni där skärmarna i mobiltelefonerna kontinuerligt fotograferas av för att kvaliteten ska kunna mätas.

– Vi har 65 procent av vår försäljning i USA, en stor del i Asien och resten i Europa, säger Anders Gustafsson. Bland kunderna finns bland annat telekombolag som Nokia och teleoperatörer som Telia Sonera. Största kund är amerikanska Cisco, säger Anders Gustafsson

Bolagets aktie har rusat sedan amerikanerna köpte sin aktiepost i höstas och näst intill fördubblats i värde sedan i somras. Börsvärdet är nära 8 miljarder kronor, vilket betyder att Axel Johnsongruppens andel är värd cirka 1 miljard kronor.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.