Hela nätet i mobilen

Användandet av internet och mobiltelefoner har som bekant ökatmycket snabbt de senaste åren. Kombinationen av dessa två ärdock fortfarande ingen större affär. Att surfa via mobilnätetblir trögt när överföringskapaciteten bara är 9,6 kilobit persekund, samtidigt är kostnaden för att ligga uppkopplad längeför hög för att det ska vara praktiskt. Mobiltelefonerna ärockså huvudsakligen gjorda för att tala i, inte att surfa på.

Enorm marknad

Det här kommer dock att ändras de kommande åren. Internetfortsätter att växa snabbt och antalet mobilanvändare likaså.Ericsson räknar med att det finns drygt en miljardmobilteleabonnenter år 2004. Nokias prognoser ligger någotlägre; bolaget tror att en miljard mobilabonnenter nås ett årsenare, d.v.s. år 2005. Därmed förväntas antaletmobiltelefonanvändare passera antalet fasta telefonabonnenter.Det är alltså en enorm marknad för nya mobila internettjänstersom växer fram. Mobiltelefonen ser ut att bli det naturligakommunikationsverktyget.Stegvis kommer överföringskapaciteten i mobilnäten att ökaordentligt de närmaste åren, vilket kommer att förändra vårtsätt att använda både internet och mobiltelefonen. I första handkommer de befintliga GSM-näten successivt att trimmas för högredataöverföringskapacitet. Därefter följer ytterligare ett stegmot ökad dataöverföring, när tredje generationens mobilnätintroduceras något år in på nästa sekel.Ett första steg i trimningen av GSM-näten är att använda flerakanaler i näten för dataöverföring. Dessutom ökasöverföringshastigheten i varje kanal till 14,4 kilobit persekund. Den totala effekten blir att dataöverföringskapacitetenökar till upp till 64 kilobit per sekund (kbps). Med andra ordblir överföringshastigheten ungefär densamma som med dagenssnabbaste modem kopplade till vanliga telefonjack.Dessa tjänster kan införas utan några större ingrepp i debefintliga GSM-näten. Nackdelen är att detta fortfarande rör sigom ett s.k. kretskopplat system som egentligen inte är särskiltlämpat för datahantering. För att exempelvis ha tillgång tillinternet måste användaren vara uppkopplad hela tiden. Det sättsom man tar betalt av användaren i mobilnäten gör att detta blirdyrt. Det medför också stor belastning på näten.Dessa problem får sin lösning när s.k. paketkoppling införs imobilnäten med GPRS (General Packet Radio Service). Teknologinbyggs in i de befintliga GSM-näten, vilket gör investeringen föroperatörerna relativt begränsad. Eftersom GPRS är paketbaseratkan man vara ständigt uppkopplad mot internet utan att belastanätet och bara betala när man överför data. Avgifterna blirdärmed troligen volymbaserade, istället för som idagtidsbaserade. Att kunna vara ständigt uppkopplad mot internet ären förutsättning för att användandet av dessa tjänster verkligenska ta fart.

Ännu snabbare

GPRS gör också att datakapaciteten i mobilnäten ökarytterligare, upp till 170 kbps. GPRS väntas införas kringsekelskiftet. Telia har bland annat tagit beslut om att bygga utGPRS i sitt mobilnät och ska ha en rikstäckande tjänst klar tillår 2000. I förlängningen kommer införandet av ytterligare enteknik, EDGE (Enhanced Rate Data Rates for GSM Evolution), göradet möjligt att skrämma upp de gamla GSM-näten iöverföringshastigheter upp till 384 kbps.Med tredje generationens mobilnät ökar kapaciteten i näten tillupp till två megabit per sekund för korta avstånd. Föröverföring över större avstånd ökar kapaciteten till minst 384kbps. Den teknologi som blir standard för denna generationmobilnät, WCDMA (Wideband Code Division Multiple Access), ärfrån början anpassad för att klara stora mängder data ochmultimedia. Med de överföringshastigheter som WCDMA ger kommerteleoperatörerna kunna erbjuda en mängd avancerade tjänster.Förutom tillgång till internet rör det sig om tjänster somvideokonferenser, ljudöverföring med CD-kvalitet, interaktive-mail med videovykort med mera.

Flygande start

Både Ericsson och Nokia har varit drivande bakom beslutet omWCDMA som standard i Europa och Asien. Bolagen har därmed fåtten flygande start och ligger långt framme inom denna teknologi.De första systemen börjar troligen levereras om drygt två år,men både Nokia och Ericsson har redan testinstallationer avWCDMA-nät för utvärdering.För att utnyttja de ökade möjligheterna i mobilnäten måstenaturligtvis telefonerna eller terminalerna också utvecklas.Idag finns ett antal smarta telefoner som är anpassade förinteraktiv datahantering, bland annat NokiasCommunicator-modeller. Från datorvärlden kommer mindre ochenklare datormodeller, kallade handdatorer, som också aspirerarpå att bli framtidens kommunikationsapparater.

Allt i ett

Det troliga är att telefonerna och handdatorerna alltmer smältersamman till att bli morgondagens multimedietelefoner. I bådeNokias och Ericssons laboratorier skissar forskarna redan påsådana. För att utnyttja möjligheterna i nästa generations nätär gränssnittet, d.v.s. det sätt vi kommunicerar medmobiltelefonerna, viktigt. Än så länge har telefonerna mycketenkla operativsystem, med ett fåtal enkla funktioner. Ericsson,Nokia och Motorola har gått samman och bildat ett bolag,Symbian, tillsammans med brittiska Psion för att utveckla Psionsoperativssystem Epoc för framtidens terminaler. De tre bolagenhar drygt 70 procent av världsmarknaden för mobiltelefoner, sådet är ett tungt strategiskt beslut. Epoc har förutsättningaratt bli en de facto-standard för branschen på samma sätt somWindows blivit för persondatorn.För att kunna hantera exempelvis GPRS krävs nya telefoner ochtillverkarna har ännu inte lämnat några besked om när dessa kanbli tillgängliga. Eftersom exempelvis Telia börjar bygga ut GPRSnästa år är det dock sannolikt också nästa år som dessatelefoner blir tillgängliga.Telefoner till WCDMA är också under full utveckling. Nokia harnyligen gjort sitt första samtal med en WCDMA-telefon i Japan.Det rör sig dock fortfarande om tidiga prototypmodeller. MenNokias mål är att bli en av de första tillverkarna som lanserarterminaler baserade på WCDMA och Nokia räknar med att levererade första riktiga telefonerna ungefär år 2001-2002.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från AMF