Hemberg: Så undviker Sverige en spansk elkrasch

12:33 den 28 april stannade tåg, datorer, hissar och trafikljus över hela Portugal och Spanien. Över 60 miljoner människor såg sin vardag slockna. Snart svartnade även telenätet och internet.

Krisen växte minut för minut, vittnar min vän och företagaren Per Björk, som bor i Madrid sedan flera decennier:

”När jag hörde att mina kollegor i Portugal också saknade ström insåg jag den spöklika omfattningen.”

Att överblicka elstoppet var särskilt svårt:

”En enda lokal dagstidning i Madrid hade reservkraft till sin nätupplaga. Där kunde vi följa hur elkatastrofen tilltog.”

116 tåg stod stilla. Spanska armén mobiliserades för att köra ut dieselaggregat. Sjukhus höll öppet.

Internet dog efter 45 minuter

Efter 45 minuter blev det extra nervöst:

”När telenätets dieselreserver tog slut slocknade alla telenät och även internet. Plötsligt klipptes all vår kontakt med yttervärlden, trots att vi bor mitt i Madrid. Vi kunde bara vänta, gå över till tobaksbutiken och handla tändstickor”, säger Björk.

Gamla FM-radion skulle kunna fungera, hade de hört i krisberedskapen i Madrid. Men ingen i kvarteret hade något apparat kvar:

”Min fru Julia gick då ut till bilen för att se om radion där fungerade. Det gjorde den. Vi satt där nära en timme bara för att höra nyhetssändningarna.”

Trafikkaos

Missgreppen blev också snart märkbara. Madrids tunnlar stängdes, varefter ett ovanligt trafikkaos utbröt. En bilresa genom stan som vanligtvis tar 25 minuter tog nu 6 timmar. Först efter 4–5 timmar började de norra delarna av landet få tillbaka sin el, tack vare franska kärnkraftverk.

Stegvis tändes återigen lamporna över halvön. De sista tågresenärerna evakuerades först vid midnatt. Ett 30-tal tågstationer agerade natthärbärge för strandsatta resenärer. De södra delarna fick ström först dagen efter.

Skyller på vädret

Spaniens elnätsoperatör, Red Eléctrica de España, pekar hittills på vädrets makter som orsak. Ovanligt mycket solel — upp till 80% av elen denna dag — låg i systemet. Det är dubbelt mer än vanligt. En hastig molnfront medförde ett abrupt elbortfall.

Det blev en chock för elnätet. Reservkraften hann inte med. Spansk gas-, vatten- och kärnkraft, som brukar stå för hälften av elen, hann inte växla upp. I stället stängdes hela elsystemet ned. Samtidigt stoppades elimport från franska kärnkraftverk av säkerhetsskäl.

Kan även ske i Sverige

Kan detta hända i Sverige, borde vi fråga oss. Hotet har redan nämnts i debatten om svensk baskraft. Här är det tänkt att kärnkraften och vattenkraften ska skydda oss mot snabba väderomslag i vindkraften. Kruxet är att de inte går att starta på några tiondels sekunder, något som kan räcka för att sätta ett nationellt elnät i gungning.

Nu har Sverige bara 2% solel som snabbt kan försvinna bakom moln. Däremot har vi vindkraft, som i dag står för mellan 0 och 32% av vår el. Den senaste toppen var under fjärde kvartalet i fjol.

Nog för att vinden inte försvinner i ett slag, men stora förändringar över en timme kan vara nog så besvärliga att överbrygga, om det gäller en tredjedel av all elproduktion.

Kärnkraften räcker inte

Här räcker däremot inte kärnkraften till. Den må vara kraftfull, men den är alltför långsam för akuta situationer. Att öka effekten med 10% i en reaktor tar 2–4 minuter, beroende på reaktorns storlek. Det är alldeles för lång tid för att hantera sekundsnabba förändringar i elnätet.

Lägg till att kraftverken inte är automatiskt uppkopplade mot elnätet — här krävs mänskligt ingripande. Det innebär ytterligare tidsåtgång.

Vattenkraften räddar oss

I stället är det svensk vattenkraft som är vår stora reserv vid akuta situationer. Vattenkraften kan betydligt snabbare öka effekten. Ett mindre vattenkraftverk kan höja effekten 10% på 5–10 sekunder. Ett större vattenkraftverk kan behöva 30 sekunder. Det kan låta snabbt, men räcker inte alltid för att tåla häftiga väderomslag eller elavbrott.

Stormar och andra naturkatastrofer kan skapa just sådana abrupta störningar på en sekund. De kan spridas som en ”kaskadeffekt” och stoppa stora delar av elsystemet. Därför är det inte alls säkert att det svenska elnätet med stöd av vattenkraft hade tålt en spansk-portugisisk elchock. Den insikten finns redan och jobbet är igång.

Ny reservkraft på gång

För att stabilisera elsystemet trots allt mer vind- och solenergi växer nu satsningarna på reservkraft. Svaret är än så länge batterikraft och gasturbiner. Det behöver inte ge enormt stora effekter, utan snabbheten är viktigast.

Batterikraften kan starta på hundradels sekunder, eftersom den är helt elektronisk. Den kan överbrygga utebliven el tills vattenkraften kommer i gång. Efter några minuter kan även mer kärnkraft bidra.

Batteriparker har blommat upp i Sverige de senaste åren. Reservkraft har hittills inte varit mest i fokus. I stället har batteriparkerna gett mer vardagligt stöd och balans till elnäten. När vindkraften snabbt ändrar effekter och priser upp och ned, har Svenska kraftnät köpt så kallad stödkraft för upp till 5,5 miljarder kronor varje år.

Behovet blev extra tydligt de senaste kvartalen, då vi fått nya rekord i minuspriser och även nya pristoppar på över 8 kronor per kilowattimme. Det är om något en signal om att vindkraften på kort tid fått en oväntat stor roll i vårt elsystem.

Batteriparkerna växer

Gensvaret märks också i antalet svenska batteriparker. I fjol femfaldigades effekten: från 400 till 2 000 megawatt (MW), skriver Batterirapporten. De byggs hos hushåll, industrier och fastigheter. Fram till 2030 väntas omfattningen öka ytterligare 3–4 gånger. Det är batterier som kan användas både som reservkraft, men också för att balansera priser och elutbud över dygnet.

Även antalet gasturbiner väntas bli fler. Mest efterfrågas de som reservkraft vid kalla vinterdagar utan vind. Göteborg har nyligen lagt två miljarder kronor på ny energiproduktion, varav en betydande del är avsatt för gasturbiner.

Generatorerna kan också användas vid stora strömavbrott. Men gasturbiner är inte särskilt snabba, utan kräver ofta 15 minuter för att rulla i gång. Därför är batteriparker fortfarande huvudsvaret på plötsliga elstopp.

Nytt sätt att mäta el

Beredskapen för snabba skiften i elproduktion märks redan på vår elfaktura. Sättet att räkna el förändrades 1 maj 2025. I över hundra år har vi talat om el per timme, i måttet kilowattimme (kWh). Med andra ord har hela elsystemet, från norr till söder, beräknat elåtgången en gång per timme.

När vi har snabbrörlig elproduktion behöver vi mäta med kortare intervall. Därför håller Sverige just nu på att införa kvartsmätning, så att produktion och efterfrågan mäts varje kvart.

De senaste månaderna har elbolagen över hela Sverige infört detta till sina kunder. Från 1 maj 2025 ska alla elhandlare rapportera och debitera på kvartsnivå. Det är däremot inte fullt genomfört än. Senast 1 april 2027 ska alla hushåll och företag ha elmätare som mäter varje kvart.

På minuten?

Längre fram är det logiskt att gå över till minutmätning. Ju mindre mått vi använder för elen, desto mer exakt kan den bli. Det ger mindre överproduktion och svinn. När det blir får vi se. Med allt bättre stöd av mjukvara väntar antagligen sekundmätning.

Frågan borde vara särskilt viktig för oss svenskar. Stolt brukar vi påpeka att vi är duktiga på att använda el. Men sanningen är också att vi gjort oss långt mer beroende av el än många andra.

Per person använder Sverige dubbelt så mycket elektricitet som Spanien. Det säger något om att elen har långt större roll i vårt samhälle. Vi använder den mer i industrin, men också i våra hem och numera även i en växande flora av datahallar. Vi är med andra ord långt mer känsliga för en elkatastrof.

52 miljarder euro

Elavbrottet på Iberiska halvön har redan fått en prislapp. Den spanska arbetsgivarorganisationen CEOE uppskattar de ekonomiska förlusterna till 1,6 miljarder euro.

Politiskt väcks också het debatt och kritik mot den snabba övergången till förnybar energi. Regeringen planerar nu investeringar på 52 miljarder euro fram till 2030 för att stärka elnätet.

Tur i oturen?

Många resonerar också att spanjorerna hade tur. Den 28 april rådde behagligt vårväder med 22 plusgrader på dagtid. Så sent som i fjol hade flera regioner 16 dagar med rekordvärme över 40 grader.

Nu har spanska affärer tömts på allehanda nödproviant, berättar Per Björk i Madrid:

”Allt från radioapparater, campingkök, batterier och vattenflaskor tog slut dagen efter. Listan är lång. Redan bävar vi för nästa avbrott.”

Claes hemberg
Oberoende ekonom

Läs även:
Före spanska kraschen: operatören varnade för ”andelen förnybar el”

Svenska kraftnät om spanska strömavbrottet: Inte det sista