Hightech-cowboys fixar tillväxten

Hur produktiviteten utvecklas är avgörande för hur tillväxten utvecklas. I höstas tändes ett litet hopp för Europa. Efter år av ökenvandring på låga nivåer steg produktiviteten per anställd i EU 2006 till 1,5 procent från 1,2 procent i snitt 2000-2005, enligt en rapport från EU-kommissionen. I USA uppgick ökningen 2006 bara till 1,4 procent.

Högre produktivitet driver inte bara BNP utan kan också medföra gynnsamma effekter för penningpolitiken. I Sverige har produktiviteten ökat snabbt på senare år. Det är en viktig orsak till att inflationen har varit låg och att Riksbanken därmed har kunnat hålla räntan låg.

Men än säger Europeiska centralbanken sakta i backarna. Ett år är inget trendbrott. Uppgången i produktiviteten 2006 beror troligen på konjunkturuppgången, varnar ECB. När tiderna blir bättre utnyttjar företagen i första hand sin kapacitet effektivare. Anställda jobbar övertid.

När sedan fler anställs sjunker produktiviteten. Nyanställda är åtminstone inledningsvis inte lika effektiva. EU-kommissionen räknar med att produktiviteten tappar 0,1-0,4 procentenheter för varje ökning av sysselsättningen med 1 procentenhet.

Men vad beror det på att Europas produktivitet är så mycket sämre än USA:s? Informationsteknologi, it, är det korta svaret.

En del av skillnaden i BNP-takt kan förklaras med att varje amerikan jobbar fler timmar och att den arbetande befolkningen där ökar snabbare. Men produktiviteten är den stora skillnaden. Produktiviteten kan höjas av tre faktorer: investeringar, mer (kompetent) arbetskraft och så den tredje magiskt oförklarbara faktorn, TFP. Den totala faktorsproduktiviteten är en restpost, bestående av tekniska framsteg och andra effektiviseringar. Där ingår även skalfördelar, variationer i kapacitetsutnyttjandet och mätfel. (Tur hör dit också, till exempel tur med vädret.)

Under 1980-1995 låg euroområdets årliga TFP-ökning högre än USA:s, 0,9 procent i snitt mot 0,7 procent. Men 1996-2005 ökade TFP betydligt snabbare i USA, 1,4 procent mot 0,4 procent.

Enligt ECB:s månadsrapport för januari beror skillnaden delvis på it-sektorn, men framför allt på att europeiska företag i andra branscher inte är lika duktiga på att utnyttja möjligheterna med ny it. ECB förklarar detta med strukturella stelheter i Europa. Arbetsmarknaden är mindre flexibel än i USA, konkurrensen är svagare på produktmarknader, inträdeshindren för nya företag är högre och kapitalmarknaden är mindre utvecklad.

Den största effekten av ny teknik på produktiviteten är indirekt, den kan utlösa ytterligare innovation i företagens organisationer och procedurer. Datorer och internet minskar kommunikationskostnaderna och gör en mer decentraliserad organisation möjlig.

Samtidigt håller stark konkurrens företagen på tårna. Incitamenten att använda ny teknik för investeringar och innovation ökar. Finansiering av nya innovativa företag underlättas av utvecklade kapitalmarknader, inklusive tillgång på riskkapital. Flexibla arbetsmarknader underlättar omfördelning av resurser. Omvänt hämmar svag konkurrens innovation. Dåsiga företag riskerar mindre.

Graden av marknadsreglering är en annan faktor. Mycket reglerade marknader tenderar att dra till sig mindre investeringar och har lägre produktivitetstillväxt. Regleringarna kan ha minskat på senare år, men paradoxalt nog kan den kvarvarande regleringen vara mer kostsam då it förstärker skillnaderna.

Ser det likadant ut i alla branscher? Nej, USA:s övertag i produktiviteten finns i ett fåtal branscher. Av 28 branscher som EU-kommissionen jämförde i sin produktivitetsrapport från i höstas ökade TFP i USA betydligt mer 1996-2004 i tre branscher: Grossist- och detaljhandel, företagstjänster och elektronik. USA hade ett mindre övertag i finans, sociala tjänster, hotell och restaurang. Europas TFP ökade faktiskt mest inom hälsovård, transporter, el, gas- och vatten, samt bygg. Övriga branscher uppvisade ungefär samma utveckling de nio åren.

Bland olika länder i Europa har produktivitetsutvecklingen varit särskilt svag i Italien och Spanien. Däremot har Frankrike och framför allt Tyskland gått bättre.

Sverige finns bland de bästa länderna de senaste åren. Strukturförändringar har ökat konkurrensen. Användningen av it har klart ökat. Produktmarknader som post, tele, el, taxi och inrikesflyg har avreglerats. Globaliseringen – det vill säga Östeuropas och Kinas frammarsch, samt ökad integration med EU – sätter press på Sveriges öppna ekonomi.

Riksbanken tror att den snabba ökningen av produktiviteten kan sakta in framöver. Det beror på både en svagare konjunktur och strukturella faktorer (avregleringarnas effekter klingar av, men globaliseringens effekter fortsätter).

Och ECB vill som sagt inte skriva under på att euroområdet nu har botat sin svaga produktivitet. Det skulle vara ett viktigt antagande eftersom varaktigt högre produktivitet skulle tillåta euroområdets ekonomi att växa snabbare utan hög inflation. ECB sträcker sig som längst till att säga att “nedgången kanske har avstannat”. En övertolkning av siffrorna skulle vara farlig och få centralbanken att sänka garden mot inflationen.

BENGT LJUNG
redaktion@afv.se