Höstens nyheter

Hösten är normalt högsäsong för nylansering av fonder. Fondbolagen vill nämligen att fonderna så fort som möjligt ska få helårsstatistik så att de kan vara med i rankinglistor av olika slag, som ju oftast görs årsvis. I höst är det kanske lite mer sparsmakat med nyheter än vanligt eftersom en del fondbolag väljer att ligga lågt inför milleniumskiftet. I tabellen (se den tryckta tidningen, nummer 35/1999 sidan 54) har Affärsvärlden emellertid sammanställt vad som är att vänta från fondbolagen härnäst.

Indexfonder är mest i ropet. Förutom att Penser och SPP breddar sina respektive utbud, så ger sig Salusansvar Öhman in i konkurrensen om de prismedvetna fondspararna. Nya indexfonder från Penser är en Fjärran Östern ej Japan och en Norden. Från SPP är en indexfond som investerar i USA och en Japan att vänta.

Att det är indexfonder som lanseras just nu är kanske inte så konstigt mot bakgrund av att fondbolagen ska skriva avtal med Premiepensionsmyndigheten under hösten och indexfonder tros bli mycket efterfrågade av svenska folket i det nya pensionssystemet. Samtidigt är det ett trovärdigt sätt för mindre fondbolag, som rimligtvis inte kan ha analyskompetens för alla branscher och länder, att bredda sin geografiska täckning.

Så resonerar Salusansvar Öhman när de nu lanserar fyra indexfonder som ska placera i Europa, USA, Japan respektive Asien ej Japan under samlingsnamnet ETIX. Till hjälp har de tagit amerikanska State Street, som är specialiserade på att göra indexprodukter för institutionella kunder. Penser och SPP sköter däremot sina indexfonder själva.

Etiska indexfonder

ETIX är en ordlek med »etiska indexfonder«. Det etiska inslaget består i att branscherna med bolag som investerar i alkohol, tobak och vapenindustri exkluderas ur Morgan Stanleys index (MSCI), som de har valt som jämförelseindex. Ett etiskt tänkande är ingenting nytt hos Salusansvar Öhman, vars aktivt förvaltade fonder inte heller placerar i någon av dessa branscher. Det är ganska naturligt mot bakgrund av att Salusansvars rötter som läkarnas och nykteristernas försäkringsbolag.

Genom att använda MSCI kommer Salusansvar Öhmans fonder att exponeras mot fler bolag än konkurrenternas. I MSCI Japan ingår i dagsläget 305 bolag. SPP, som också har en japansk indexfond på gång, har valt det smalare Topix 100 (sifferbeteckningarna är antal bolag) och Pensers Japanfond följer Nikkei 225. Ännu mer tydligt är det i Europa, där de flesta konkurrenterna valt Dow Jones Euro Stoxx 50 eller möjligen 100, medan MSCI Europa inkluderar 573 företag.

Ju fler bolag desto mindre blir risken i fonden. Samtidigt innebär rimligtvis fler bolag dyrare transaktionskostnader. Ändå ska Salusansvar Öhman, som alltså har flest bolag i jämförelseindex, köpa aktier i alla dessa bolag.

State Streets storlek ska hålla transaktionskostnaderna nere. Även SPP ska köpa aktier i respektive bolag, endast initialt ska SPP köpa terminer tills förmögenheten är tillräckligt stor för vettiga handelsposter i respektive bolag. Penser däremot köper bara själva aktierna i sin svenska indexfond, annars köper de finansiella instrument som ges ut av investmentbanker som Morgan Stanley och kan liknas vid obligationer som ger ränta i form av utvecklingen på en aktiemarknad.

På så sätt behöver inte Penser avancerade datasystem för att administrera indexförvaltningen. SPP ska däremot använda egna system. Eftersom SPP:s kapitalförvaltningen utanför Europa är aktiv när det gäller allokering, men passiv när det gäller att välja aktier så har de redan de system som krävs.

Lägst förvaltningsavgift har Penser med 0,5 procent. Totalkostnadsandelen (TKA) beräknas för de utländska indexfonderna hamna runt 0,75 procent. Salusansvar Öhman ska ta 0,65 procent i förvaltningsavgift och SPP 0,7 procent. Var TKA hamnar återstår att se. Förutsatt att Penser även fortsättningsvis kan hålla transaktionskostnaderna nere är de billigast. Jämförelsen inkluderar inte Penser Index Världen, som köper aktieobligationer. När fonderna köper finansiella instrument istället för aktierna minskar transparensen.

Aktiva indexfonder

Kostnaderna gör att det inte alltid är så lätt för indexfonderna att följa index. Till sin hjälp har indexfonderna emellertid utdelningarna, som inte ingår i index. För att höja avkastningen lite grann kan man, som Penser Sverige och State Street, låna ut aktierna till aktörer som vill blanka. Alternativt kan indexförvaltarna vara aktiva. På State Street menar man att det finns mycket att tjäna på timingen i handeln, exempelvis genom att justera innehaven i fonden före en känd förändring i index.

SPP funderar på att starta en miljöfond. Salusansvar Öhman har också mer i pipe-line. De har ansökt om godkännande för ytterligare tre fonder hos Finansinspektionen, men om dessa vill de inte yppa något ännu.

SHB tänker ta andelar

Handelsbanken, som därmed följer efter SPP och LF Wasa, startar generationsfonder i början av nästa år. Precis som indexfonderna har generationsfonderna pekats ut som vinnare när svenska folket ska välja fonder i premiepensionen. Generationsfonderna, som är fyra till antalet, är döpta efter det decennium som Handelsbanken rekommenderar att spararen ska vara född för att investera i just den fonden. Ju yngre spararen är desto större andel av fonden är investerad i aktier. Varefter pensionstidpunkten närmar sig viktar förvaltaren upp andelen räntebärande.

Skandia Fonder har tre räntefonder på gång. Medan den första är en global obligationsfond är övriga två av det mer udda slaget. Dels en östeuropeisk räntefond, som fram för allt ska investera i länder som är på väg att bli medlemmar i EU så som Polen, Tjeckien och Ungern. Tanken är att anpassningarna inför ett medlemskap, liksom i Italien och Spanien för några år sedan, ska pressa räntorna i snabb takt till nivåer som råder i övriga EU-länder.

Dels en fond som ska investera i högavkastande företagsobligationer, så kallade junk-bonds. Framförallt i amerikanska sådana eftersom utbudet av företagsobligationer är störst där.